I NATT: Två flygplan har krockat

2023 09 26

Två flygplan har varit inblandade i en dödlig krasch.

Det rapporterar nyhetsbyrån AP under natten till tisdagen.

Den tragiska händelsen ägde rum i Mexiko, närmare bestämt i delstaten Durango i norra delen av landet.

Barn bland döda

Flygplanen som kraschade var två privatplan av Cessna-typen. 

Totalt dog fem personer, enligt lokala myndigheter.

Bland dödsfallen finns också ett barn. Det framgår inte hur gammalt barnet var.

– Kraschen skedde på en mindre landningsbana i staden La Galancita, bekräftar Durangos säkerhetssekretariat för AP.

Kolliderade och fattade eld

Myndigheten fortsätter med att beskriva händelseförloppet:

– Två plan, båda lätta Cessna-flygplan, kolliderade medan det ena lyfte och det andra landade.

Efter att ha kraschat in i varandra fattade både flygplanen omedelbart eld.

Ingen person överlevde olyckan – de fem personerna som omkom var de enda som befann sig ombord.

Mexikos statliga myndigheter har nu inlett en utredning för att ta reda på vad det var som brast och som kunde föranleda dödsolyckan.

Mycket sällsynt

Att två flygplan, oavsett om det rör sig om mindre privatplan eller stora kommersiella passagerarplan, krockar är mycket ovanligt.

Det är också sällsynt att passagerare ombord omkommer när det väl sker en olycka.

Enligt USA:s luftfartsmyndighet FAA minskar också antalet olyckor – de första 20 åren på 2000-talet minskade det med 12,7 procent över hela världen när det gällde just privatplan.

Otroligt låga odds

Enligt Arnold Barnett, expert inom området flygsäkerhet och dess risker och professor i statistik vid MIT, är oddsen att dö i flygolycka mycket höga.

– Om du reser med ett flyg om dagen skulle du i genomsnitt behöva flyga varje dag i 55 000 år innan du blir inblandad i en dödsolycka, säger han till sajten Simple Flying.

Att det dessutom sker i Mexiko gör nattens nyhet än mer anmärkningsvärd, då landet inte återfinns på listan bland de 25 länder med flest dödliga flygplansolyckor sedan 1945.

Listan toppas av USA och Ryssland ligger tvåa.

Arkivfoto: A. Rovny

Text: Redaktionen

Nya regler i år för folk med trädgård – många vet inte om det

2025 03 21

Trädgårdsreglerna i Sverige har ändrats – igen.

Det var efter att Naturvårdsverket förra året gick ut med att det numera skulle vara förbjudet att elda i trädgården som stor förvirring uppstod.

Myndigheten baserade beskedet på en tolkning av ett EU-direktiv om bioavfall, men fick sedan backa och tillåta eldning av ris och grenar.

På grund av virrvarret gick dessutom närings- och energiminister Ebba Busch (KD) ut och förtydligade att regeringen inte infört något förbud.

Många kommuner fortsatte dock att kämpa med hur de nya direktiven egentligen skulle tolkas.

Nya regler från februari

Från och med 18 februari i år började nya regler att gälla i frågan.

Men det tycks många ha missat.

– Nej, det hade jag inte hört om. Det hade jag inte koll på, säger exempelvis en gävlebo som SR talat med.

Och enligt radion är mannen långt ifrån ensam.

Förändringen innebär dock en lättnad av reglerna och att folk i vissa fall nu får elda trädgårds- och parkavfall i trädgården.

– Med trädgårds- och parkavfall menas sådant avfall från skötsel av trädgårdar eller parker som är biologiskt nedbrytbart och består av gräsklipp, löv, grenar och andra växtdelar, förklarar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Kan införas lokala förbud

Kommunerna i landet har dock sista ordet. Det innebär att det kan finnas lokala begränsningar och förbud och det får inte eldas så att det stör grannar.

Det kan också vara så att tillfälliga förbud införs på grund av att SMHI varnar för gräsbränder.

– Ofta kan det vara snabbare och enklare att köra trädgårdsavfallet till en återvinningscentral som anvisas av kommunen än att elda det i sin trädgård. Avfall eller miljöfarliga ämnen får normalt aldrig eldas utomhus, förtydligar MSB.

När det gäller valborgsfirandet och första majbrasor måste det ansökas om tillstånd.

– Trädgårds- och parkavfall får eldas i samband med en allmän sammankomst eller offentlig tillställning som har fått tillstånd enligt ordningslagen.

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen

LARMET: ”Importen av el ökar dramatiskt” – flaggar för akutläge

2025 03 21

Sveriges import av el kommer att ”öka dramatiskt” de kommande tio åren.

Det skriver Ellevio i sin nya rapport ”Effektrapporten 2025”.

Elbolaget flaggar för att Sveriges förmåga att producera el i varje given stund kommer att minska markant till 2035. Det leder i sin tur till ett ökat importbehov av el, vilket gör Sverige mer beroende av el från Europa och europeiska elpriser.

– Systemförnyelsen som krävs för att säkra svensk elförsörjning och konkurrenskraft är större än vad debatten speglar, säger Ellevios vd Johan Lindehag i en kommentar till rapporten.

Flaggar för kris

Nu varnar Ellevio för att ett akut läge kan uppstå på grund av det ökade importbehovet.

Enligt elbolaget riskerar Sverige att drabbas av elbrist.

– Importen av el ökar dramatiskt i framtiden.  Om grannländerna saknar överskott när behoven i Sverige uppstår kan det uppstå elbrist, framhåller Ellevio. 

Effektbehovet fördubblas

Sveriges elbehov väntas öka ordentligt de kommande åren med anledning av den pågående elektrifieringen av industri och transport. I rapporten fastslår Ellevio att effektbehovet nästan kommer dubbleras inom 20 år – från 25 000 MW (2025) till 41 000 MW (2045). 

– Den kraftiga ökningen innebär stora utmaningar. Elinfrastrukturen måste anpassas för att möta en nära nog fördubbling av elsystemet, säger Lindehag.

Samtidigt ökar osäkerheten i elsystemet.

En mer väderberoende elproduktion gör tillförseln mer varierande, uppger Ellevio som konstaterar att vind och sol kommer står för hälften av elproduktionen år 2045.

– Rustade och utbyggda elnät på alla nivåer är avgörande för att möta utvecklingen. För att hålla takten är det viktigt att projekt som antingen befinner sig i tillståndsprocesser, har börjat projekteras eller börjat byggas faktiskt också genomförs, framhåller Johan Lindehag.

Tre åtgärder

Enligt Ellevio finns det tre nycklar för att möta de framtida elbehoven:

  1. Skapa långsiktiga marknadsförutsättningar för elproduktion och en rimlig nätreglering för att möjliggöra investeringar. 
  2. Stärk samordningen och tydliggör rollerna inom energisystemet. 
  3. Röj hinder för mer elnät, elproduktion och flexibilitet.  

Foto: Thomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen