I NATT: Turkiet hotar att invadera Syrien

2022 05 24

President Recep Tayyip Erdoğan hotar att inleda en ny militär operation i Syrien.

Den turkiska presidenten säger att den drastiska åtgärden kan bli aktuell för att säkra Turkiets södra gräns, rapporterar nyhetsbyrån AP. 

Konkret uppger Erdoğan att landet vill skapa en 30 kilometer lång säker son längs gränsen till Syrien.

“Kommer ta nya steg”

– Vi kommer snart att ta nya steg angående de ofullständiga delarna av projektet som vi startade på den 30 kilometer långa säkra zonen som vi etablerade längs vår södra gräns, säger Erdoğan efter ett regeringsmöte på måndagskvällen. 

Militären förbereder sig

Erdoğan var i övrigt fåordig när det kom till detaljer, men kommenterade att operationens kan inledas så fort landets styrkor inom underrättelse- och säkerhetstjänst samt militären slutfört sina förberedelser, rapporterar ABC News med hänvisning till AP.

Angriper terrorstämplad organisation

Redan hösten 2019 inledde Turkiet en militär offensiv mot den sydöstra delen av Syrien. Enligt Erdogan var syftet med operationen att slå ut Syriska demokratiska styrkorna, SDF, som av Turkiet anses som en terrororganisation på grund av dess påstådda förbindelser med Kurdistans arbetarparti PKK.

Uppgifter om krigsbrott

I samband med den militära interventionen rapporterade Amnesty om flera fall av misstänkta krigsbrott från den turkiska sidan och uppemot 300 000 människor uppges ha fördrivits under konflikten.

Turkiet nekar Sverige

Erdoğans hot kommer under en känslig period då landet opponerar sig mot ett de svenska och finska medlemsansökningarna i militäralliansen Nato, där Turkiet är medlem sedan 1952. 

Anledningen till motståndet är anklagelser om att bland annat Sverige utgör ett stöd för PKK och andra grupper som är terrorstämplade i Turkiet. Ytterligare ett skäl är att Sverige inte velat sälja vapen till Turkiet på grund av det turkiska intrånget i Syrien 2019, skriver ABC News.

Vill se krav uppfyllda

Hittills har Turkiet blockerat de två ländernas ansökningar och har meddelat att hållningen inte kommer förändras såvida inte landets krav på de nordiska länderna uppfylls, rapporterar CNN.

– Vi sade till våra relevanta vänner att vi kommer att säga nej till Sveriges och Finlands inträde till Nato och vi kommer att fortsätta på den inslagna vägen, sade Erdoğan på en pressträff i Ankara förra veckan.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen


JUST NU: Forskare larmar – ukrainska flyktingar har det sämst i Sverige

2025 04 02

Sverige är sämst i Norden på att ta emot ukrainska flyktingar, enligt en färsk undersökning.

Av de nordiska länderna har Sverige tagit emot minst antal ukrainska flyktingar. 

Dessutom väljer fler ukrainska flyktingar som kommit till Norden att lämna Sverige jämfört med de andra länderna.

Detta enligt en undersökning av de norska forskarna Aadne Aasland och Vilde Hernes.

Har tagit emot minst i Norden

I en debattartikel i Dagens Nyheter rapporterar Aasland och Hernes sina resultat.

Det visar sig att Sverige är det land i Norden som tagit emot minst antal flyktingar från Ukraina per capita – mindre än hälften så många som Norge och Finland.

Vidare ser forskarna att många fler väljer att lämna Sverige än övriga Nordiska länder. 

“Lever som asylsökande”

En hel tredjedel av de ukrainska flyktingar som registrerats har nämligen valt att lämna Sverige, jämfört med tio procent av de som sökt skydd i Finland och Norge.

Samtidigt är ukrainarna i Sverige oftare självförsörjande än i de andra nordiska länderna.

– I Norge och Danmark (och till viss del Finland) har de ukrainska flyktingarna i stor grad getts samma rättigheter till ekonomiskt stöd och integrationsinsatser som andra flykting­grupper – exempelvis språkkurs, introduktionsprogram och arbetsmarknadsåtgärder. I Sverige däremot fick ukrainarna fortsatt leva under samma villkor som asylsökande, även efter att de beviljats tillfälligt kollektivt skydd genom masskyddsdirektivet, skriver Aasland och Hernes.

“Påfallande okänt i Sverige”

De norska forskarna har intervjuat över 3000 ukrainska flyktingar. Nu frågar man sig varför ukrainarnas situation i Sverige inte har uppmärksammats i någon större grad.

– Sverige har visat stor solidaritet med Ukraina i sin utrikespolitik. Därför är det påfallande hur lite offentlig uppmärksamhet och debatt som de ukrainska flyktingarnas villkor har fått – och hur okänt det är att Sverige har bland de svagaste rättigheterna i Europa, skriver forskarna i tidningen.

Text: Redaktionen


Klassiskt ämne kan försvinna ur svenska skolor – “ett kulturarv”

2025 04 02

Intresseorganisationen RFSU riktar skarp kritik mot den nya läroplansutredningen.

Den nya läroplansutredningen togs emot av skolminister Lotta Edholm (L) i februari. 

Utredningen gör bland annat gällande att ett större fokus i läroplanen ska läggas på grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna – men också på en stärkt lärarroll.

– Lärarrollen är för svag i förhållande till föräldrar och elever. Det ställs oerhört höga krav på lärare idag – med nya läroplaner blir det lättare för lärare att tala om vad som krävs att man lär sig tidigt, säger Lotta Edholm till SVT.

“Värsta attacken i modern tid”

Nu lyfts dock en del oro kring den nya läroplanen. Detta från Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.

– Utredningen föreslår att man ska stryka sexualundervisningen ur skolans mål och uppdrag. För oss är det här den värsta attacken på sexualundervisning som vi har sett i modern tid, säger Lina Fridén, ordförande för RFSU.

Bland annat föreslås att områdena sexualitet, samtycke och relationer – tidigare kända under namnet sex och samlevnad – ska omhändertas av kursplanen istället för läroplanen.

“Ett svenskt kulturarv”

Något som vore en “katastrof” enligt RFSU.

Detta skulle nämligen innebära att rektorer inte längre behöver ansvara för att sexualundervisning genomförs, rapporterar Expressen.

– Det är på många sätt ett svenskt kulturarv som man plockar bort där sexualundervisningen hela tiden förbättrats och stärkts de senaste decennierna. Det här skulle vara första gången vi börjar backa, säger Fridén till tidningen.

Kritik från Skolinspektionen

Så sent som i förra veckan kom Skolinspektionen med kritik om att sexualundervisningen i svenska skolor behöver förbättras.

– Granskningen visar att eleverna önskar mer samtal om verklighetsnära situationer. Den visar också att lärare tycker att det finns samtal som är svåra att genomföra på ett tryggt sätt i klassrummet på grund av att de kan vara känsliga eller utpekande, skriver Skolinspektionen i ett uttalande. 

Foto: I. Aleksic

Text: Redaktionen