I NATT: Tidigare överbefälhavare dömer ut svensk försvarspolitik

2022 04 25

Den tidigare överbefälhavaren i Sverige ger landets försvarspolitik de senaste 30 åren underkänt, meddelar han i en intervju med SVT:s Politikbyrån.

“Skulle klara sig en vecka”

Sverker Göranson är samma överbefälhavare som för tio år sedan uttalade sig om att Sverige enbart skulle klara sig under en veckas tid vid händelse av att man blev invaderat. 

Överbefälhavaren gick därefter in i väggen, men känner idag ingen ånger över sitt uttalande.

“Svenska folket måste veta”

– Jag ångrar ingenting. Det var ett medvetet val. Svenska folket är de som ytterst måste få veta vilken försäkringspremie vi har valt och det här var mitt sätt att kommunicera med dem, säger Sverker Göranson nu.

“Inte godkänt”

Sverker Göranson medger att Sverige idag är bättre förberedda än vid 2012. Han ombeds även ge sin syn på hur Sveriges försvarspolitik bedrivits de senaste 30 åren.

– Jag tycker inte att vi som land ska ha godkänt på den här resan överhuvudtaget. Nu gäller det att inte tillåta att det här händer igen, det vill säga att vi inte ska backa till noll när nästa våg av samförstånd inträffar. Det är väl summan av kardemumman, säger han.

Försvarsfrågan skjuter i höjden

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har försvaret seglat upp som en ännu viktigare fråga för väljarna i Sverige. 

Mellan februari och mars 2022 ökade försvarsfrågan med 12 procentenheter i en opinionsundersökning kring vilka som är väljarnas viktigaste frågor, rapporterade Dagens Nyheter i början av april.

Medierna påverkar

– Vi ser en dagordningseffekt. Det som medierna rapporterar om påverkar vad som uppfattas som viktigt och nu dominerar kriget i Ukraina, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos till tidningen.

Regeringen stärker försvaret

I mitten av mars meddelade också regeringen att man stärker upp försvaret. Fler ska göra värnplikt och två procent av Sveriges BNP, drygt 108 miljarder kronor, ska årligen öronmärkas åt försvaret. Det är motsvarande summa som Nato kräver att sina medlemsländer åsätter.

– Sveriges försvarsförmåga ska kraftigt förstärkas, sade statsminister Magdalena Andersson (S) vid en pressträff i samband med tillkännagivandet av det ökade anslaget.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Kontantlarm i Sverige – flera problem

2023 12 02

Det råder fortsatt stor debatt i Sverige angående de olika betalningssätten.

Vissa menar att vi borde anpassa samhället mer ut efter digitala betalmetoder, medan andra menar att det är viktigt att värna om kontanternas roll.

Nu slår länsstyrelsen i Halland larm om att det blir allt svårare att överhuvudtaget klara sig med kontanter.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Flera problem

Det är i en årlig rapport som länsstyrelsen lyfter fram situationen.

Uttagningsautomater tas bort, eller placeras i gallerior med begränsade öppettider.

Samtidigt lyfter man fram Falkenberg som ett exempel, där ingen bank längre hanterar fysiska pengar.

“Det skapar problem”

I rapporten nämner man att den som inte har tillgång till digitala betaltjänster som Swish och BankID kommer att få det svårt.

– Utvecklingen mot en mer digital betalningsmarknad skapar problem för personer som av olika skäl inte har möjlighet att använda digitala betalningssätt. För att kunna göra en betalning via Swish krävs det tillgång till ett betalkonto och BankID, vilket många inte har idag, framhåller länsstyrelsen Halland.

Vardagen blir svårare

Ingvor Johansson, som leder bevakningen av grundläggande betaltjänster i länet, är orolig.

– Personer som inte har tillgång till dessa tjänster får svårare att hantera sin vardag. Det kan handla om att man får svårt att göra en räkningsbetalning, viktiga inköp, resa kollektivt eller betala för parkering. säger hon.

Även i Sundsvall

Hon fortsätter med att förklara att vissa grupper lätt kan hamna i utanförskap på grund av den rådande situationen.

– De som inte vill eller kan använda digitala betalningar, kanske för att de är rädda och ovana vid tekniken, har dålig uppkoppling eller har olika funktionsnedsättningar som försämrad syn och motorik, menar hon.

– De hamnar i ett utanförskap och förlorar delaktighet i samhället.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen