I NATT: Tidigare överbefälhavare dömer ut svensk försvarspolitik

2022 04 25

Före detta överbefälhavaren Sverker Göranson sågar svensk försvarspolitik längs med fotknölarna.

Den tidigare överbefälhavaren i Sverige ger landets försvarspolitik de senaste 30 åren underkänt, meddelar han i en intervju med SVT:s Politikbyrån.

“Skulle klara sig en vecka”

Sverker Göranson är samma överbefälhavare som för tio år sedan uttalade sig om att Sverige enbart skulle klara sig under en veckas tid vid händelse av att man blev invaderat.

Överbefälhavaren gick därefter in i väggen, men känner idag ingen ånger över sitt uttalande.

“Svenska folket måste veta”

– Jag ångrar ingenting. Det var ett medvetet val. Svenska folket är de som ytterst måste få veta vilken försäkringspremie vi har valt och det här var mitt sätt att kommunicera med dem, säger Sverker Göranson nu.

“Inte godkänt”

Sverker Göranson medger att Sverige idag är bättre förberedda än vid 2012. Han ombeds även ge sin syn på hur Sveriges försvarspolitik bedrivits de senaste 30 åren.

– Jag tycker inte att vi som land ska ha godkänt på den här resan överhuvudtaget. Nu gäller det att inte tillåta att det här händer igen, det vill säga att vi inte ska backa till noll när nästa våg av samförstånd inträffar. Det är väl summan av kardemumman, säger han.

Försvarsfrågan skjuter i höjden

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har försvaret seglat upp som en ännu viktigare fråga för väljarna i Sverige.

Mellan februari och mars 2022 ökade försvarsfrågan med 12 procentenheter i en opinionsundersökning kring vilka som är väljarnas viktigaste frågor, rapporterade Dagens Nyheter i början av april.

Medierna påverkar

– Vi ser en dagordningseffekt. Det som medierna rapporterar om påverkar vad som uppfattas som viktigt och nu dominerar kriget i Ukraina, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos till tidningen.

Regeringen stärker försvaret

I mitten av mars meddelade också regeringen att man stärker upp försvaret. Fler ska göra värnplikt och två procent av Sveriges BNP, drygt 108 miljarder kronor, ska årligen öronmärkas åt försvaret. Det är motsvarande summa som Nato kräver att sina medlemsländer åsätter.

– Sveriges försvarsförmåga ska kraftigt förstärkas, sade statsminister Magdalena Andersson (S) vid en pressträff i samband med tillkännagivandet av det ökade anslaget.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

”Spik i kistan” – Trumps mardröm står för dörren

2026 01 21

Donald Trump har sedan han åter tog plats i Vita huset gått fram med en hård linje, i många fall också mot sina allierade.

För ett par dagar sedan kom dock en rapport som visar att det är amerikanerna själva som drabbas hårdast av presidentens tuffa handelspolitik, vilket marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kiel Institute i en kartläggning.

Slår tillbaka mot Trump

Nu kommer ytterligare rapporter som visar att Donald Trumps aggressiva politik slår hårt mot det egna landet.

Forskning från elituniversitetet Harvard, med ekonomiprofessor Kenneth Rogoff i spetsen, visar att världsekonomin befinner sig i ett långsamt skifte, rapporterar DN.

Dollarn håller på att förlora sin roll som den dominerande globala valutan.

Och skiftet skyndas på av Donald Trumps jakt på att stärka USA:s roll som maktspelare i världen.

Det krympande förtroendet för den amerikanska administrationen skadar istället den inhemska valutan och försvagar USA:s roll i världen, menar ekonomiprofessorn.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Grönland inget undantag

Donald Trumps senaste strid, i raden av presidentens många konflikter, gäller Grönland.

Trump har hotat med handelstullar för att få sin vilja igenom.

Men Harvardprofessorn framhåller att den nuvarande linjen främst kommer drabba USA.

– Jag tror att varje gång de här kriserna uppstår är det ännu en spik i kistan för dollarn, säger Kenneth Rogoff, till DN.

Börsen kan kollapsa

Ekonomiprofessorn varnar också för att börsen riskerar att kollapsa om ett tullkrig mellan USA och Europa blir verklighet.

Men i nuläget bedömer han ändå riskerna som relativt små.

– Om situationen eskalerar med motåtgärder från EU, ytterligare tullar från Trump och om EU faktiskt använder sitt ekonomiska kärnvapenalternativ, då kan börserna kollapsa, säger Kenneth Rogoff, till tidningen.

LÄS MER: Norge varnar för krig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Sänker avgift – lägre kostnader för hundratusentals hushåll

2026 01 22

Regeringen sänker avgifterna för förskola och fritidshem.

Maxtaxan – det vill säga taket för hur hög avgift kommuner får ta ut för barnomsorg – kommer att sänkas.

Enligt regeringen kommer det att leda till lägre kostnader för alla hushåll som nyttjar barnomsorgen. I dag är omkring 500 000 barn inskrivna på förskolan, enligt Skolverket.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska. Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, kommenterar också den sänkta avgiften.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen. Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, säger han.

Sänkningen av maxtaxan bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Plötslig jätteförändring – för omstritt bidrag

FAKTA: Sänkningen av maxtaxan

- Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet som reglerar hur höga avgifter kommunerna får ta ut, beroende på hushållens inkomster och antalet syskon som deltar i förskola eller fritidshem.

- För att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna har statsbidraget för maxtaxa förstärkts med 1 miljard kronor för 2026, och regeringen beräknar en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen