I NATT: Tidigare överbefälhavare dömer ut svensk försvarspolitik

2022 04 25

Före detta överbefälhavaren Sverker Göranson sågar svensk försvarspolitik längs med fotknölarna.

Den tidigare överbefälhavaren i Sverige ger landets försvarspolitik de senaste 30 åren underkänt, meddelar han i en intervju med SVT:s Politikbyrån.

“Skulle klara sig en vecka”

Sverker Göranson är samma överbefälhavare som för tio år sedan uttalade sig om att Sverige enbart skulle klara sig under en veckas tid vid händelse av att man blev invaderat.

Överbefälhavaren gick därefter in i väggen, men känner idag ingen ånger över sitt uttalande.

“Svenska folket måste veta”

– Jag ångrar ingenting. Det var ett medvetet val. Svenska folket är de som ytterst måste få veta vilken försäkringspremie vi har valt och det här var mitt sätt att kommunicera med dem, säger Sverker Göranson nu.

“Inte godkänt”

Sverker Göranson medger att Sverige idag är bättre förberedda än vid 2012. Han ombeds även ge sin syn på hur Sveriges försvarspolitik bedrivits de senaste 30 åren.

– Jag tycker inte att vi som land ska ha godkänt på den här resan överhuvudtaget. Nu gäller det att inte tillåta att det här händer igen, det vill säga att vi inte ska backa till noll när nästa våg av samförstånd inträffar. Det är väl summan av kardemumman, säger han.

Försvarsfrågan skjuter i höjden

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har försvaret seglat upp som en ännu viktigare fråga för väljarna i Sverige.

Mellan februari och mars 2022 ökade försvarsfrågan med 12 procentenheter i en opinionsundersökning kring vilka som är väljarnas viktigaste frågor, rapporterade Dagens Nyheter i början av april.

Medierna påverkar

– Vi ser en dagordningseffekt. Det som medierna rapporterar om påverkar vad som uppfattas som viktigt och nu dominerar kriget i Ukraina, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos till tidningen.

Regeringen stärker försvaret

I mitten av mars meddelade också regeringen att man stärker upp försvaret. Fler ska göra värnplikt och två procent av Sveriges BNP, drygt 108 miljarder kronor, ska årligen öronmärkas åt försvaret. Det är motsvarande summa som Nato kräver att sina medlemsländer åsätter.

– Sveriges försvarsförmåga ska kraftigt förstärkas, sade statsminister Magdalena Andersson (S) vid en pressträff i samband med tillkännagivandet av det ökade anslaget.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

”Ett enda slag från totalt avbrott” – rysk kollaps nära

2025 12 14

Den ryska krigsmakten kämpar med att finansiera sitt krig i Ukraina.

Återkommande rapporterar vittnar om att landet har svårt att upprätthålla många viktiga funktioner i samhället, till stor del på grund av sanktionerna från väst.

Samma läge gäller för Rysslands militär och de system som ska skydda landet från fientliga attacker.

Ny rapport visar

En helt färsk forskningsrapport, publicerad av den Londonbaserade tankesmedjan Royal United Services Institute, visar att Rysslands försvarsförmåga hänger på en skör tråd.

– Tankesmedjan blottlägger de strukturella svagheterna bakom Rysslands flaggskeppssystem S-400 och avslöjar att vapnet som Moskva marknadsför som ett självförsörjande teknologiskt underverk faktiskt är djupt sårbart för störningar – både genom sanktionstillämpning och kinetiska attacker, rapporterar Kyiv Post.

”Ett enda slag från totalt avbrott”

Enligt rapporten är det ryska luftförsvarssystemet väldigt sårbart för västerländska sanktioner och en attack mot systemet skulle kunna stänga ner det viktiga ryska försvarssystemet.

– Moskvas värdefulla missilsköld, som är beroende av utländska delar från Centralasien och USA, är ett enda slag – eller en väl upprätthållen sanktion – från totalt avbrott, framhåller rapporten, rapporterar tidningen.

– Rysslands förmåga att upprätthålla sina mest avancerade luftförsvarssystem vilar på sköra utländska leveranskedjor, icke-sanktionerade produktionsnoder och en tillverkningsbas som alltmer är inom räckhåll för ukrainska långdistansvapen.

LÄS OCKSÅ: Kreml rasar mot EU – ”lämna planeten”

Måste följa sanktionerna

Samtidigt menar rapportens författare att sanktioner står verkningslösa om de inte efterlevs.

– Det finns ett behov av att utöka tillsynen och stärka samarbetet kring tillsyn, säger forskaren Jack Watling till Kyiv Post.

– Det är bra att införa en sanktion, men om vi fortfarande ser ganska uppenbara kringgåendeåtgärder tyder det på att länderna inte är tillräckligt vaksamma för att säkerställa att sanktionerna följs.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin placerar Oreshnik-missiler i Europa

Foto: President of Russia Office resp Preisdent of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Explosioner skakar Ryssland – överväger desperat åtgärd

2025 12 14

Explosioner i Ryssland och på Krim skakar Putinregimen.

Ett flertal explosioner i Ryssland och på det ockuperade Krim har rapporterats sent på lördagskvällen.

Nu sägs Ryssland överväga en åtgärd som känns igen från andra världskriget.

Rad av explosioner

Explosioner har bland annat rapporterats vid en oljedepå nära Simferopol på det av Ryssland ockuperade Krim, rapporterar Kyiv Independent. I samband med detta har ryska myndigheter rapporterat 41 drönare över området, enligt pro-ukrainska Crimean Wind.

Även en kemisk fabrik i staden Veliky Novgorod i Ryssland har attackerats, och rök har setts stiga från platsen, enligt uppgifter.

Dessutom uppges en oljedepå nära Uryupinsk i Volgograd-regionen och ett kraftverk i Smolensk ha träffats av ukrainska drönare, enligt tidningen.

Ukrainas militär har ännu inte kommenterat de rapporterade attackerna.

LÄS OCKSÅ: Kalabalik i Ryssland – erkänner stort fiasko

Har träffat flera mål

Ukraina har genomfört en rad attacker mot ryska mål den senaste tiden.

Den 5 december tvingades oljeraffinaderiet i Syzran stoppa verksamheten efter drönarattacker.

Den 12 december träffades ett oljeraffinaderi i Jaroslavl, som beskrivs som ett av Rysslands fem största.

– Detta är ett av de största raffinaderierna för användarna, som kan bearbeta från 15 miljoner ton olja och oljekondensat per år, kommenterade den ukrainska generalstaben i ett inlägg på Telegram, enligt tidningen.

I Ryssland diskuteras nu en desperat åtgärd för att motverka attackerna.

Föreslår åtgärd från andra världskriget

Den ryska före detta befälhavaren Sergej Khatylev föreslår att man ska släcka all belysning i ryska städer på nätterna, rapporterar Moscow Times.

Syftet med detta skulle vara att försvåra de ukrainska drönarattackerna, som har blivit ett allvarligt problem för Putinregimen.

Det är en typ av åtgärd som var mycket vanlig under andra världskriget, då städer ofta släcktes ned för att göra det svårare för fienden att utföra flygattacker.

LÄS OCKSÅ: Kreml bekräftar – ”Bara då kan det bli vapenvila”

Foto: President of Russia Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen