I NATT: Sveriges nej till Ukraina

2022 04 14

Ukraina har ställt frågan till Sverige om att donera blodpåsar till det krigsdrabbade landet, men fick nej av Socialstyrelsen.

Antalet dödade och skadade i Ukraina sedan Rysslands invasion av landet den 24 februari fortsätter att ticka uppåt. Bekräftade dödsfall enligt FN är nu uppe i 1 892 människor, varav 71 barn.

WHO har dessutom bekräftat sju attacker mot ukrainsk sjukvård sedan Putin anföll sitt grannland.

Vädjar om blodpåsar

Det har lett till påfrestningar på sjukvården i Ukraina, som nu har vädjat till EU om blodpåsar för att kunna behandla sårade i kriget.

Däremot fick man ett nej från Sveriges sida, rapporterar Sveriges Radio.

Sverige sade nej

Anledningen till att Sverige valde att inte ställa upp för Ukraina och skicka blodpåsar är för att det råder brist i det egna landet.

– Jag tycker det är väldigt frustrerande. Sverige har sagt att vi inte kan bidra, medan andra länder gör det. Till exempel Irland, som jag bedömer är i vår storlek, har skickat 4 000 blodpåsar, säger Agneta Wikman, överläkare i transfusionsmedicin på Karolinska sjukhuset till SR.

Socialstyrelsen tog beslutet

Vädjan om bloddonationer kom direkt från hälsoministeriet i Ukraina i mars. Totalt behövde man 140 000 blodpåsar utan blod. 

Det är oklart hur många som har skickats, men enligt SR landade Sverige i ett nej genom beslut från Socialstyrelsen.

Inget överskott

– Den samlade bedömningen vi har gjort är inte bara vad som finns i det centrala lagret, utan vad som finns i regionerna. Det finns inte ett överskott som är så stort att vi kan donera till Ukraina, säger Taha Alexandersson, tillförordnad krisberedskapschef på Socialstyrelsen. Hon tillägger:

– Vi är fullt medvetna om att lagren behöver byggas ut.

Frivilligorganisationer hjälper till

Samtidigt fortsätter frivilligorganisationer att göra vad de kan för att hjälpa till att rädda liv i krigets Ukraina.

Amerikanska Röda korset uppger att man har kunnat bidra med räddningsinsatser motsvarande 12 miljoner dollar, som ska gå till att rädda liv både i Ukraina och i närliggande områden.

18 miljoner behöver hjälp

Organisationen uppskattar att 18 miljoner, en tredjedel av landets befolkning, kommer att behöva humanitär assistans av något slag.

– Den förödande verkligheten i Ukraina är att behoven växer för varje dag. Mitt i allt ökande våld och störda leveranskedjor blir det svårare att leverera nödvändigheter flera delar av landet – inte enklare, säger Francesco Rocca, ordförande i IFRC, en organisation inom internationella Röda korset.

Foto: A Huseyn

Text: Redaktionen


Willys och Hemköp stoppar populär produkt – gäller resten av 2024

2024 07 26

Axfood har gett besked om att matjätten sätter stopp för vissa livsmedel.

Under den senaste tiden har beståndet av surströmming uppmärksammats i Sverige.

Det råder stora utmaningar för odlare och surströmmingen bedöms i viss mån vara hotad.

Livsmedelsjätten Axfood, som äger Willys och Hemköp, har gett besked om att man sätter stopp för försäljningen av surströmming och annan fisk och skaldjur under resten av året.

Långsiktigt arbete

I WWF:s senaste fiskguide har strömming från Östersjön fått rött ljus. 

Det innebär att arten bedöms som hotad och helt bör undvikas.  

– Även om det inte är det småskaliga fisket som är det stora problemet, är strömmingsbeståndets biomassa lägre och åtgärder behöver vidtas, framhåller Axfood.

– Axfoods butiker kommer därför inte att sälja surströmming under säsongen 2024. Tillsammans med leverantörer ses nu olika hållbara lösningar över för att framöver kunna erbjuda surströmming på ett långsiktigt hållbart sätt framöver. 

“Borde inte tillåtas”

Åsa Domeij, Axfoods hållbarhetschef, har uttalat sig om situationen.

– Det är det industriella och storskaliga trålfisket av sill/strömming för fodertillverkning som inte borde tillåtas eftersom det leder till utfiske och därför förstör möjligheterna för det kustnära och småskaligt garnfiske för konsumtion, till exempel surströmming.

“Blandade känslor”

En annan som har kommenterat saken är Urban Winther som är butikschef för en Willysaffär i Luleå.

– Det är ju verkligen blandade känslor. Jag har respekt för att den har blivit rödlistad och det är ju väldigt ont om strömming. De sista åren har vi inte alls fått tag i de volymer som vi önskar, säger han till Sveriges Radio.

– Det är ju en otrolig brist på det.

Nya räkor

Axfood ersätter även de svenska räkorna i butikerna av liknande skäl.

– Även den svenska räkan har rött ljus i WWF:s fiskguide. I och med att den dessutom förlorat sin miljömärkning från MSC har den tillsvidare ersatts av räkor från Norge i Axfoods butiker.

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen


Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen