I NATT: Sveriges nej till Ukraina

2022 04 14

Ukraina har ställt frågan till Sverige om att donera blodpåsar till det krigsdrabbade landet, men fick nej av Socialstyrelsen.

Antalet dödade och skadade i Ukraina sedan Rysslands invasion av landet den 24 februari fortsätter att ticka uppåt. Bekräftade dödsfall enligt FN är nu uppe i 1 892 människor, varav 71 barn.

WHO har dessutom bekräftat sju attacker mot ukrainsk sjukvård sedan Putin anföll sitt grannland.

Vädjar om blodpåsar

Det har lett till påfrestningar på sjukvården i Ukraina, som nu har vädjat till EU om blodpåsar för att kunna behandla sårade i kriget.

Däremot fick man ett nej från Sveriges sida, rapporterar Sveriges Radio.

Sverige sade nej

Anledningen till att Sverige valde att inte ställa upp för Ukraina och skicka blodpåsar är för att det råder brist i det egna landet.

– Jag tycker det är väldigt frustrerande. Sverige har sagt att vi inte kan bidra, medan andra länder gör det. Till exempel Irland, som jag bedömer är i vår storlek, har skickat 4 000 blodpåsar, säger Agneta Wikman, överläkare i transfusionsmedicin på Karolinska sjukhuset till SR.

Socialstyrelsen tog beslutet

Vädjan om bloddonationer kom direkt från hälsoministeriet i Ukraina i mars. Totalt behövde man 140 000 blodpåsar utan blod. 

Det är oklart hur många som har skickats, men enligt SR landade Sverige i ett nej genom beslut från Socialstyrelsen.

Inget överskott

– Den samlade bedömningen vi har gjort är inte bara vad som finns i det centrala lagret, utan vad som finns i regionerna. Det finns inte ett överskott som är så stort att vi kan donera till Ukraina, säger Taha Alexandersson, tillförordnad krisberedskapschef på Socialstyrelsen. Hon tillägger:

– Vi är fullt medvetna om att lagren behöver byggas ut.

Frivilligorganisationer hjälper till

Samtidigt fortsätter frivilligorganisationer att göra vad de kan för att hjälpa till att rädda liv i krigets Ukraina.

Amerikanska Röda korset uppger att man har kunnat bidra med räddningsinsatser motsvarande 12 miljoner dollar, som ska gå till att rädda liv både i Ukraina och i närliggande områden.

18 miljoner behöver hjälp

Organisationen uppskattar att 18 miljoner, en tredjedel av landets befolkning, kommer att behöva humanitär assistans av något slag.

– Den förödande verkligheten i Ukraina är att behoven växer för varje dag. Mitt i allt ökande våld och störda leveranskedjor blir det svårare att leverera nödvändigheter flera delar av landet – inte enklare, säger Francesco Rocca, ordförande i IFRC, en organisation inom internationella Röda korset.

Foto: A Huseyn

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen