I NATT: Sveriges nej till Ukraina

2022 04 14

Ukraina har ställt frågan till Sverige om att donera blodpåsar till det krigsdrabbade landet, men fick nej av Socialstyrelsen.

Antalet dödade och skadade i Ukraina sedan Rysslands invasion av landet den 24 februari fortsätter att ticka uppåt. Bekräftade dödsfall enligt FN är nu uppe i 1 892 människor, varav 71 barn.

WHO har dessutom bekräftat sju attacker mot ukrainsk sjukvård sedan Putin anföll sitt grannland.

Vädjar om blodpåsar

Det har lett till påfrestningar på sjukvården i Ukraina, som nu har vädjat till EU om blodpåsar för att kunna behandla sårade i kriget.

Däremot fick man ett nej från Sveriges sida, rapporterar Sveriges Radio.

Sverige sade nej

Anledningen till att Sverige valde att inte ställa upp för Ukraina och skicka blodpåsar är för att det råder brist i det egna landet.

– Jag tycker det är väldigt frustrerande. Sverige har sagt att vi inte kan bidra, medan andra länder gör det. Till exempel Irland, som jag bedömer är i vår storlek, har skickat 4 000 blodpåsar, säger Agneta Wikman, överläkare i transfusionsmedicin på Karolinska sjukhuset till SR.

Socialstyrelsen tog beslutet

Vädjan om bloddonationer kom direkt från hälsoministeriet i Ukraina i mars. Totalt behövde man 140 000 blodpåsar utan blod. 

Det är oklart hur många som har skickats, men enligt SR landade Sverige i ett nej genom beslut från Socialstyrelsen.

Inget överskott

– Den samlade bedömningen vi har gjort är inte bara vad som finns i det centrala lagret, utan vad som finns i regionerna. Det finns inte ett överskott som är så stort att vi kan donera till Ukraina, säger Taha Alexandersson, tillförordnad krisberedskapschef på Socialstyrelsen. Hon tillägger:

– Vi är fullt medvetna om att lagren behöver byggas ut.

Frivilligorganisationer hjälper till

Samtidigt fortsätter frivilligorganisationer att göra vad de kan för att hjälpa till att rädda liv i krigets Ukraina.

Amerikanska Röda korset uppger att man har kunnat bidra med räddningsinsatser motsvarande 12 miljoner dollar, som ska gå till att rädda liv både i Ukraina och i närliggande områden.

18 miljoner behöver hjälp

Organisationen uppskattar att 18 miljoner, en tredjedel av landets befolkning, kommer att behöva humanitär assistans av något slag.

– Den förödande verkligheten i Ukraina är att behoven växer för varje dag. Mitt i allt ökande våld och störda leveranskedjor blir det svårare att leverera nödvändigheter flera delar av landet – inte enklare, säger Francesco Rocca, ordförande i IFRC, en organisation inom internationella Röda korset.

Foto: A Huseyn

Text: Redaktionen


1 december 2025

JUST NU: ”11 kronor helt uppåt väggarna” – bråk om euro i Sverige

2025 12 01

En rad experter vill införa euro i Sverige.

I professor Lars Calmfors nya rapport ”Dags för euron?” uttalar sig 14 olika experter om ett eventuellt svenskt eurointräde.

Calmfors själv har ändrat sig i frågan och är numera för att införa euro.

Han får medhåll från tidigare riksbankschefen Stefan Ingves.

Men den föreslagna växelkursen väcker reaktioner.

”Anslutningskurs på 11 kronor”

Stefan Ingves menar att Sverige kan gå med i euron till en anslutningskurs på 11 kronor, rapporterar DI.

– Om vi går med i dag är en kurs på 11 kronor per euro lämplig. Den ska sedan hållas under två år med ett spann på 2,25 procent upp eller ned, säger Stefan Ingves, enligt tidningen.

Men uttalandet väcker reaktioner.

SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist är starkt kritisk till den växelkurs som Ingves ser som rimlig.

– Känns helt uppåt väggarna fel att kronan bör få anslutningskurs mot euron på 11 kronor vid ett ev. framtida eurobeslut!, skriver Bergqvist på X.

LÄS OCKSÅ: Kängan till Europa - "Har inget att säga till om"

”Förefaller heltokig”

Bergqvist medger att han inte har fördjupat sig i Ingves argumentation.

Men han tycker ändå att den föreslagna anslutningskursen verkar ”heltokig”.

– Erkänner: har inte läst Stefan Ingves bevekelsegrunder för denna slutsats (enbart Di-artikel) men nivån förefaller heltokig utifrån en fundamental analys, skriver Robert Bergqvist i inlägget.

En euro kostar idag 10,98 kronor.

Rapporten ”Dags för euron?” är finansierad av Stiftelsen Fritt Näringsliv, och har 14 medförfattare med professor Lars Calmfors i spetsen.

Alla delförfattare är dock inte för en svensk euroanslutning.

Exempelvis anser ekonomiprofessor Karl Walentin att fördelarna med en självständig Riksbank och en egen valuta överväger.

”Skydda kronan i grundlagen”

På senare tid har det höjts flera röster för att Sverige bör införa euron som valuta.

Samtidigt är det också många som säger nej.

I somras argumenterade SD-företrädarna Oscar Sjöstedt, Michael Rubbestad och Fredrik Lindahl för att kronan rent av bör skyddas i grundlagen.

– Ett svenskt skifte från kronan till euron vore ett historiskt misstag, som riskerar att kosta ekonomiskt självbestämmande. Därför bör kronan skyddas i grundlagen, skrev SD-topparna i en debattartikel i SvD.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker

Foto: M. Spiske

Text: Redaktionen


7 oktober 2025

JUST NU: Mardrömsuppgifter för Trump-administrationen

2025 12 01

Ukrainakriget ser ut att kunna bli mycket tufft att lösa för Trump.

Trump-administrationen har som bekant sedan Donald Trump installerades försökt få till stånd ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Det har ännu inte resulterat i några konkreta framgångar – men de senaste veckorna har positiva signaler kommit från både USA och Ukraina.

Samtidigt kommer nya uppgifter på måndagseftermiddagen som pekar på att Ukrainakriget kan bli mycket tufft för Trump-administrationen att lösa.

Mardrömsuppgifter

Vladimir Putin har ställt som krav att Ukraina ska dra sig tillbaka från Donbass-regionen.

Men på måndagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina vägrar göra det.

Vid fredssamtal i Florida gjorde den ukrainska sidan det tydligt för amerikanerna att “diskussionen om territorier måste börja från den nuvarande kontaktlinjen”, uppger RBC Ukraine.

“Vad ska vi göra då?”

Så här låter det från en källa med insyn i samtalen:

– Viljan att lyssna på våra argument från amerikanernas sida finns där. En annan fråga är att de ständigt säger: "Okej, ni kanske har 100 procent rätt, men det finns en annan sida, och den kräver det här och det här. Vi som medlare måste se till att ni når ett fredsavtal. Ni kan förklara er ståndpunkt hur logiskt ni vill, men om den andra sidan säger "nej" – vad ska vi göra då"?

Vladimir Putin har flera gånger gjort det tydligt att han kräver att ukrainarna drar sig tillbaka från Donbass, och uppgifterna om att Ukraina vägrar göra det väntas försvåra fredsprocessen.

Läs mer: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Inte bara få slut på kriget

USA:s utrikesminister Marco Rubio uppgav under gårdagen att den USA-föreslagna fredsplanen inte bara handlar om att avsluta kriget.

Den syftar enligt honom även till att säkerställa Ukrainas oberoende, suveränitet och ekonomiska utveckling, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Mycket arbete kvar”

ISW förklarar.

– Rubio uppgav att fredsplanen inte bara måste avsluta kriget, utan också säkra Ukrainas framtid och ”långsiktiga välstånd”, uppger tankesmedjan.

– Rubio sade att det amerikansk-ukrainska mötet var ”mycket produktivt” och uttryckte optimism angående framstegen i fredsförhandlingarna, men sade att det fortfarande återstår ”mycket arbete att göra”.

Läs mer: Kraftigt ras på bilmarknaden

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen