I NATT: Sveriges nej till Ukraina

2022 04 14

Ukraina har ställt frågan till Sverige om att donera blodpåsar till det krigsdrabbade landet, men fick nej av Socialstyrelsen.

Antalet dödade och skadade i Ukraina sedan Rysslands invasion av landet den 24 februari fortsätter att ticka uppåt. Bekräftade dödsfall enligt FN är nu uppe i 1 892 människor, varav 71 barn.

WHO har dessutom bekräftat sju attacker mot ukrainsk sjukvård sedan Putin anföll sitt grannland.

Vädjar om blodpåsar

Det har lett till påfrestningar på sjukvården i Ukraina, som nu har vädjat till EU om blodpåsar för att kunna behandla sårade i kriget.

Däremot fick man ett nej från Sveriges sida, rapporterar Sveriges Radio.

Sverige sade nej

Anledningen till att Sverige valde att inte ställa upp för Ukraina och skicka blodpåsar är för att det råder brist i det egna landet.

– Jag tycker det är väldigt frustrerande. Sverige har sagt att vi inte kan bidra, medan andra länder gör det. Till exempel Irland, som jag bedömer är i vår storlek, har skickat 4 000 blodpåsar, säger Agneta Wikman, överläkare i transfusionsmedicin på Karolinska sjukhuset till SR.

Socialstyrelsen tog beslutet

Vädjan om bloddonationer kom direkt från hälsoministeriet i Ukraina i mars. Totalt behövde man 140 000 blodpåsar utan blod. 

Det är oklart hur många som har skickats, men enligt SR landade Sverige i ett nej genom beslut från Socialstyrelsen.

Inget överskott

– Den samlade bedömningen vi har gjort är inte bara vad som finns i det centrala lagret, utan vad som finns i regionerna. Det finns inte ett överskott som är så stort att vi kan donera till Ukraina, säger Taha Alexandersson, tillförordnad krisberedskapschef på Socialstyrelsen. Hon tillägger:

– Vi är fullt medvetna om att lagren behöver byggas ut.

Frivilligorganisationer hjälper till

Samtidigt fortsätter frivilligorganisationer att göra vad de kan för att hjälpa till att rädda liv i krigets Ukraina.

Amerikanska Röda korset uppger att man har kunnat bidra med räddningsinsatser motsvarande 12 miljoner dollar, som ska gå till att rädda liv både i Ukraina och i närliggande områden.

18 miljoner behöver hjälp

Organisationen uppskattar att 18 miljoner, en tredjedel av landets befolkning, kommer att behöva humanitär assistans av något slag.

– Den förödande verkligheten i Ukraina är att behoven växer för varje dag. Mitt i allt ökande våld och störda leveranskedjor blir det svårare att leverera nödvändigheter flera delar av landet – inte enklare, säger Francesco Rocca, ordförande i IFRC, en organisation inom internationella Röda korset.

Foto: A Huseyn

Text: Redaktionen


12 januari 2026

Stort regnväder drar in över Sverige

2026 01 12

Snövarningar och minusgrader har präglat den svenska väderkartan under den senaste tiden.

Men nu kommer en vändning i vintervädret.

Imorgon tisdag väntas ett nytt område med nederbörd dra in över södra Sverige.

– Den strängaste kylan ersätts under dagen av mildare luft och snö, säger SMHI:s meteorolog Linus Karlsson, till GP.

Övergår i regn

Temperaturen väntas fortsätta uppåt och nå plusgrader i stora delar av södra Sverige.

Då övergår nederbörden i regn som kan frysa till is på kalla vägar.

Under onsdagen kommer regnet tillta när lågtrycket drar in västerifrån och sprider sig över södra Sverige.

– På onsdag tar sig ett lågtryck med nederbörd in över södra Sverige och högtrycket pressas in över västra Ryssland, säger Viktor Bergman på SMHI, i ett uttalande.

– Samtidigt förs mildare luft in och i Götaland ser det ut att falla mest regn. Från någonstans över sydligaste Svealand och norrut väntas snöfall, men exakt var gränsen mellan regn och snö kommer att gå är fortfarande lite osäkert.

Det kan komma uppemot 15 millimeter regn lokalt.

Vid kusten kan det bli hårda vindbyar, enligt prognosen från SMHI.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Vädret mot helgen

Det fortsatta vädret under veckan är ännu oklart, men enligt prognosen ser inte kylan i södra Sverige ut att återvända i närtid.

– På torsdag ligger resterna av onsdagens snöväder kvar över norra halvan av landet. I övriga delar av landet mest mulet och i huvudsak uppehållsväder, säger Viktor Bergman.

– Även under helgen blir det liknande temperaturer, men ännu något mildare luft kan ta sig in. Nederbörd i form av både snö och regn kan förekomma, särskilt över västra Götaland och västra Svealand.

Nästa vecka

Över helgen och under början av nästa vecka ser väderinstitutet två olika scenarion framför sig.

– Antingen fortsätter det lite som tidigare med högtryck i öster och lågtryck i väster med ganska milt och blött väder. Alternativt så växer högtrycket tillbaka in över landet och då efterhand kallare igen med minusgrader även i söder, säger Viktor Bergman.

LÄS MER: Oväntad faktura skickas ut via sms – betala inte

Foto: Joey Huang

Text: Redaktionen


12 januari 2026

Historiskt nederlag för Putin – värre än andra världskriget

2026 01 12

Den 22 juni 1941 blev Sovjetunionen indragna i kriget mot Adolf Hitlers Tyskland under andra världskriget.

Naziregimen i Tyskland invaderade och inledde det som i Ryssland kallas för ”Stora fosterländska kriget”.

I maj 1945 lades vapnen ner i Europa, vilket innebar att Sovjetunionen lämnade 1 418 dagar av krig bakom sig.

Nu befinner sig den ryska nationen i ett nytt krig som nu går in i ett historiskt skede.

1 419 dagar

Den 24 februari 2022 invaderade Ryssland, med full kraft, Ukraina.

Efter snart fyra år av krig passeras nu ett historiskt skede i kriget.

– Den "särskilda militära operationen" mot Ukraina, som Vladimir Putin inledde den 24 februari 2022, överskrider nu varaktigheten av Stora fosterländska kriget. Den 12 januari 2025 är den 1 419:e dagen av kriget, rapporterar The Moscow Times.

Var tänkt som ett blixtkrig

Att Ryssland fortfarande, efter nästan fyra år, skulle befinna sig i krig med Ukraina var det troligtvis inte många som trodde i början av invasionen.

Allra minst ryssarna i Kreml.

– Kriget, som var tänkt som ett segerrikt blixtkrig där Kiev skulle falla på tre dagar, har förvandlats till en blodig uppgörelse som gjort Ryssland till världsrekordhållare i antal sanktioner och som har inneburit förluster många gånger högre än krigen i Afghanistan och Tjetjenien tillsammans, uppger tidningen.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Ryska armén lider stora förluster

Under det långa kriget har den ryska armén lidit stora förluster på slagfältet.

– Enligt Natos uppskattningar har den ryska armén i december 2025 förlorat över 1 miljon soldater som dödats eller sårats, uppger tidningen.

– Bland de skadade är omkring 400 000 personer nu funktionshindrade.

Stora ekonomisk smäll

Utöver de stora mänskliga förlusterna har kriget också inneburit stora ekonomiska bakslag.

– Kriget suger ut ekonomiska, materiella och mänskliga resurser, säger den ryska ekonomen Sergej Aleksasjenko, rapporterar The Moscow Times.

– Trycket från västerländska sanktioner som begränsar tillgången till modern teknik och utrustning gör produktionen omodern och ineffektiv.

LÄS MER: Total “blackout“ efter attack – hundratusentals ryssar strandsatta

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen