I NATT: Svensk minister dök oväntat upp i Ukraina

2022 12 12

Medan partiledarna stod i direktsänd partiledardebatt befann sig en av regeringens ministrar i krigets Ukraina.

Det var försvarsminister Pål Jonsson (M) som plötsligt dök upp på en presskonferens i landet, rapporterar ukrainska tidningen Pravda.

Tillsammans med den ukrainska motsvarigheten Oleksij Reznikov uttalade sig han bland annat om det senaste militära stödpaketet regeringen skickat till Ukraina.

– För några veckor sedan godkände regeringen det nionde stödpaketet till Ukraina. Det beror förstås på att vi ser upptrappningen av Rysslands aggressioner. Och i det här stödpaketet skickar vi ett slags luftvärn och ammunition av ett annat slag, säger Pål Jonson.

Negativt besked om Jas Gripen

På presskonferensen fick den svenska försvarsministern frågan från en brasiliansk journalist om svensk Jas-plan skulle kunna hjälpa Ukraina, särskilt eftersom de har fördelen att de kan lyfta och landa utan stora flygfält.

– Det finns inga nära förestående planer på att skicka Gripen till Ukraina just nu, jag vill vara tydlig med det, säger Pål Jonsson.

Han tillägger dock:

– Men jag tycker att det är ett väldigt bra plan. Jag är säker på att det också har varit Brasiliens erfarenhet. Vi har ett bra strategiskt partnerskap med Brasilien när det gäller Gripen. Det finns också många länder i EU som jobbar med Gripen C/D. Det är kostnadseffektivt, har en bra livscykelkostnad och vi är mycket stolta att tillverka det.

Funnits på önskelistan

Oleksii Reznikov tog inte upp frågan om Jas-planen igen under det offentliga framträdandet. Men det ukrainska ministern har tidigare under hösten pekat ut det svenska stridsflygplanet som någonting som skulle kunna förstärka Ukraina framöver.

– Jag är verkligen optimistisk att Abrams-stridsvagnar är möjliga i framtiden och jag är säker på att stridsplan som F-16S, F-15S eller Gripen från Sverige också kommer att vara möjliga, sade han i en intervju med Politico.

"Avgörande uppgift"

Det var för ganska exakt en månad sedan som regeringen gav grönt ljus för stödpaket nummer nio till Ukraina.

Paketet innehöll exempelvis kvalificerade vapensystem för luftförsvar, personterrängbilar och vinterutrustning.

– Försvaret av Ukrainas frihet är vår tids mest avgörande utrikespolitiska uppgift, sade statsminister Ulf Kristersson (M), vid tillfället enligt Expressen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Betalningskaos i hela Europa

2025 07 19

Stora betalningsproblem pågår runt om i Europa.

Problem med kortbetalningar har uppstått på flera håll i Europa.

I Danmark råder det stora problem, rapporterar TV2.

Kanalen uppger dock att det även är problem på vissa håll i Sverige, i Norge och i andra länder runt om i Europa.

Problem runt om i Europa

Problemen bekräftas av betalföretaget Nets, som erbjuder betallösningar och hanterar betalningsterminaler runt om i Europa.

– Jag kan bekräfta att det är problem med kortbetalningar i hela landet [Danmark], och även i andra länder. Vi vågar inte ge en uppskattning av vad det beror på ännu, men vi jobbar på att lösa problemet och hitta orsaken, säger Søren Winge, pressansvarig på Nets, till kanalen.

Han bekräftar också för kanalen att det även är problem med kortbetalningar i Sverige, Norge och Island.

Andra källor uppger att de har problem bland annat i Finland och i norra Italien. Enligt norska VG är det också problem i Tyskland och Schweiz.

När det gäller Sverige har det bland annat varit problem på Gotland, uppger den norska tidningen.

LÄS OCKSÅ: Modebolag går i konkurs

Betalningsterminaler ligger nere

Problemen märks alltså på flera håll.

– Jag var precis i butiken och det var helt omöjligt att betala, de som jobbar där sade att det inte gick att betala med kort, säger Snorre Fjeldstad, som bor i Berlin, till den norska tidningen på lördagskvällen.

I Danmark har bland annat Lidl och Netto och en lång rad andra butiker rapporterat problem med kortbetalningar.

– Vi upplever just nu att alla våra terminaler ligger nere – en del betalningar går dock igenom, skriver Netto på Rådhusgade i Odder på Facebook, enligt den danska kanalen.

Det är i nuläget oklart hur stor omfattningen av problemet är, vad det beror på och när det kan lösas.

Det är också oklart i vilken grad Sverige är drabbat av problemet.

LÄS OCKSÅ: Kjell & Company tvingas agera - kunderna sviker kedjan

Text: Redaktionen

KRAVET: Sverige borde betala – när USA vägrar

2025 07 19

Sverige borde betala mer när USA vill betala mindre, anser Human Rights Watch.

USA:s president Donald Trump har skurit ner kraftigt på den amerikanska biståndsmyndigheten USAID.

Konsekvenserna blir allvarliga, inte minst i ett land där det pågår en stor flyktingkris – och nu borde istället Sverige betala mer, tycker Human Rights Watch.

”Ett mycket osäkert tillstånd”

Situationen för flyktingarna i Myanmar i Sydostasien är på väg att bli väldigt akut, enligt Human Rights Watch.

Nu ifrågasätter organisationen varför Sverige inte ökar sitt bistånd – när USA skär ner, rapporterar SR.

– Alla länder, tyvärr, alla givare – Sverige, Storbritannien, Australien, Japan – har också skurit ner på sitt stöd, i linje med USA:s ståndpunkt. Så situationen i flyktinglägren längs gränsen är i ett mycket osäkert tillstånd, vilket gör människors liv mycket riskfyllda, säger seniorforskaren Sunai Phasuk på Human Rights Watch till radiokanalen.

”Katastrofal situation”

Nedskärningarna i USAID har fått allvarliga konsekvenser, och därför måste andra länder rycka in – däribland Sverige, anser organisationen.

Enligt forskaren Nadia Hardman så kommer 90 000 flyktingar i lägren kring Myanmar att vara utan mat inom två veckor, vilket beskrivs som en konsekvens av de amerikanska nedskärningarna i biståndet.

– Så det är en katastrofal situation, säger hon till radiokanalen.

Biståndsminister Benjamin Dousa framhåller att Sverige redan betalar runt 200 miljoner per år i humanitärt stöd till Myanmar samt har betalat 1,49 miljarder miljarder till UNHCR.

”Grymt beslut”

Myanmar har präglats av decennier av politisk instabilitet, väpnade konflikter och etniska motsättningar, enligt UNHCR.

Det har lett till en av världens mest allvarliga och utdragna humanitära kriser, och många flyktingar bor permanent i flyktingläger.

Även Amnesty International har varnat för att nedskärningarna i USAID får allvarliga konsekvenser, bland annat avseende den humanitära situationen kring Myanmar.

– Trump-administrationens grymma beslut att omedelbart stoppa internationellt bistånd har en omedelbar och förödande inverkan över hela världen, och i Myanmar drabbar det människor i ett särskilt mörkt ögonblick, sade Joe Freeman, Amnesty Internationals Myanmar-utredare, i ett uttalande i mars i år, då landet även drabbades av en enorm jordbävning.

Foto: A. Mejlvang

Text: Redaktionen