I NATT: Stora protester i Rysslands grannland

2023 03 08

Demonstranter kastar bensinbomber och stenar mot polisen efter att ett kritiserat lagförslag närmar sig ett godkännande.

Lagen, som har stöd av det styrande Georgian Dream-partiet, innebär att organisationer som får mer än 20 procent  av sin finansiering från utlandet måste registrera sig som ”utländska agenter”. Annars riskerar de hårda straff.

En liknande lag infördes i Ryssland av diktatorn Vladimir Putin 2012.

– Den har sedan använts för att slå ner på oliktänkande, rapporterar Reuters.

Västvänliga

Några veckor efter Rysslands invasion av Ukraina ansökte Georgien om medlemskap i EU.

Demonstranterna i Georgien fruktar att det nya lagförslaget kommer att hämna landets chanser att bli en fullvärdig medlem av unionen och i stället föra Georgien närmare den ryska diktaturen.

– Vi är här för att skydda vårt land eftersom vi inte vill vara en del av Ryssland igen, säger 30-årige Demetre Shanshiashvili enligt Reuters. 

Han har tillsammans med tusentals andra samlats i Georgiens huvudstad Tbilsi för att protestera mot lagförslaget.

Våldsamt

Poliser beväpnade med kravallsköldar försöker slå tillbaka protesterna. Tårgas och vattenkanoner används för att skingra demonstranterna.

Demonstranterna har i sin tur även svarat med våld.

– Minst tre bensinbomber, samt stenar, har kastats mot polisen, uppger Reuters.

Presidenten har valt sida

Georgiens president Salomé Zurabisjvili ställer sig på demonstranternas sida.

Hon vill lägga in sitt veto mot lagen om den godkänns i parlamentet.

Under ett besök i USA utrycker presidenten sitt stöd till demonstranterna.

– Ni representerar ett fritt Georgien, ett Georgien som ser sin framtid i väst, och som inte låter någon ta denna framtid ifrån oss, säger hon och tillägger:

– Ingen behöver den här lagen. Alla som har röstat för den har brutit mot konstitutionen.

Ryssland invaderade 2008

Georgien befinner sig i den ryska diktaturens intressesfär.

Putinregimen vill  undvika att den gamla sovjetstaten går i en demokratisk och västvänlig riktning.

År 2008 invaderade ryska styrkor Georgien efter att landet närmade sig väst och Nato. Vid alliansens toppmöte 2008 i Bukarest kom dess medlemmar överens om att Georgien kan bli medlem i alliansen om de uppfyller alla nödvändiga krav.

Kontrollerar regioner

I början av augusti 2008 tågade ryska trupper in i landet och ryskt flyg bombade flera mål i Georgien. Striderna pågick under flera veckor.

I slutet av månaden erkände Ryssland utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien och har sedan dess kontrollerat regionerna.

Foto: A. McCarthy resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

2025 03 18

Danmark är en av USA:s mest pålitliga vänner i världen.

– Vi har kämpat sida vid sida med amerikanerna i många, många decennier. Vi är en av USA:s viktigaste och bästa allierade.

Det underströk Danmarks statsminister Mette Frederiksen efter att USA:s vicepresident JD Vance kallat danskarna för en “dålig allierad” tidigare i år.

"Riktigt sjukt"

Men efter Trump-administrationens återkommande anspråk på att ta över Grönland, tullkriget mot Europa och, enligt kritikerna, vurmandet för Ryssland syns nu effekterna.

Danskarna har fullständigt tappat förtroendet för USA som allierad, visar en undersökning i tidningen Berlingske.

Uppemot 92 procent anser att Danmark borde lita mer på Europa än på USA för sin säkerhet.

Hela 41 procent ser dessutom USA som ett potentiellt hot.

Siffrorna är på de nivåerna att de mer eller mindre chockar forskarna.

– Det är en riktigt sjuk siffra. Jag trodde aldrig att jag skulle se den, säger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, till Berlingske.

Fundamental förändring

Det som pågår är enligt professorn en fundamental förändring i hur danskarna uppfattar USA.

– Även på 60-, 70- och 80-talen, när många danskar var emot Nato och kritiska mot USA, var det ingen som trodde att amerikanerna inte skulle hjälpa oss om vi behövde det, säger Mikkel Vedby Rasmussen.

Den danska forskaren säger  att förtroenderaset även beror på att det som kommuniceras från USA:s regering i princip låter som slagord direkt från Kreml.

LÄS MER: Kris i USA – ber Danmark om hjälp

Sjunkit 20 procentenheter

För tre år sedan, i mars 2022, uppgav 65 procent av danskarna att man hade ett mycket högt förtroende för att Nato skulle försvara Danmark vid händelse av krig.

Idag har den siffran sjunkit radikalt.

Den senaste mätningen visar att blott 46 procent tror att Nato skulle rycka in vid ett sådant scenario.

Analysen från undersökningens resultat är att danskarna har insett allvar, menar Gorm Rye Olsen, professor i statsvetenskap vid Roskilde universitet.

– Det är ett uttryck för att befolkningen förstår vad som händer, säger han.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen