I NATT: Stora framgångar för Ukraina

2022 09 09

Ukrainas president Volodymyr Zelensky bekräftar ”goda nyheter” från fronten i nordöstra Ukraina.

Enligt presidenten har ukrainska trupper, efter en överraskande motoffensiv, tvingat ryska trupper att retirera, rapporterar CNN.

På en dag uppges Ukrainas väpnade styrkor ha återtagit 400 kvadratkilometer av ryskockuperade områden i östra Charkiv-regionen, uppger den amerikanska tankesmedjan ISW.

Tvåfrontskrig

Den snabba framryckningen har överraskat ryssarna.

Ryssland har förflyttat stora delar av sina militära enheter till södra Ukraina för att försvara sig mot den pågående ukrainska motoffensiven. 

Men Ukrainas framgång i norr kan tvinga ryssarna att tänka om.

– Södra fronten ser ut att bli ett av de viktigaste konfliktområdena när kriget går mot vintern. Med en ny ukrainsk framryckning i Charkiv kan sträcka ut ryska styrkor över två olika platser, skriver ISW.

”Sammanbrott på rysk sida”

Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap och forskare vid Försvarshögskolan, tror att den ryska armén kan få stora svårigheter.

I en intervju med DN konstaterar han att ukrainska styrkor närmar sig staden Izium i östra delen av landet. Ett ukrainskt återtagande av staden skulle vara förödande för Kremls militära planer.   

– Ukraina har i en månad beskjutit motståndaren på djupet kring Cherson och Krim – flygbaser, vapendepåer, transformatorstationer. Vad man inte såg komma är offensiven som nu pågår vid Izium, säger Oscar Jonsson till DN.

Han fortsätter:

–  Dessutom saknar Ryssland reserver och vi ser signifikanta sammanbrott på rysk sida. De verkar också sakna både artilleri och flygstridskrafter för att kunna slå tillbaka. Rysslands övergripande militära mål är att ha hela Luhansk och Donetsk, och då behövs den omtalade kniptången från Izium till Bachmut. Lyckas man då omringa ryska trupper i Izium så bryter man en ganska stor del av det målet.

”Stolthet”

En något försiktig Volodymyr Zelensky bekräftade ukrainska framgångar i ett tal på torsdagskvällen.

– Den här veckan har vi goda nyheter från Charkiv-regionen. Förmodligen har ni alla redan sett rapporter om ukrainska försvarares aktivitet. Och jag tror att alla medborgare känner en stolthet över våra soldater. Det är en välförtjänt stolthet, sa presidenten enligt CNN.

Foto: Presidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen