I NATT: Stor Natoframgång för Sverige

2022 08 04

Den amerikanska senaten har godkänt Sveriges och Finlands ansökan till Nato.

En förkrossande majoritet röstade för.

Av senatens 100 ledamöter röstade 95 för. En röstade emot och en röstade blankt.

– Vår Nato-allians är grunden som har garanterat demokrati i västvärlden sedan slutet av andra världskriget. Detta stärker Nato ytterligare. Finlands och Sveriges medlemskap behövs – särskilt i ljuset av den senaste tidens ryska aggression, säger senatens majoritetsledare Chuck Schumer enligt CNN.

Republikanska senatorn James Risch  framhävde att ja-rösten förmodligen var det enklaste beslutet han någonsin tagit som senator.

–  Man kan argumentera ifall alla nuvarande Natos medlemsländer uppfyller alliansen kriterier. Men när det kommer till Finland och Sverige så finns det inga frågetecken.

Nancy Pelosi, representanthusets talesman, beskriver resultatet som ett ”kraftfullt steg framåt för USA”.

– Idag tog USA ett kraftfullt steg framåt i kampen för att försvara global frihet och demokrati. Jag vill välkomna Finland och Sverige till den starkaste försvarsalliansen i mänsklighetens historia, skriver hon på Twitter.

Statsministerns tack

USA:s beslut välkomnas av statsminister Magdalena Andersson (S).

Hon utrycker sin tacksamhet i ett inlägg på Twitter:

– I dag har den amerikanska senaten ratificerat Sveriges och Finlands anslutning till Nato. Det starka, partiöverskridande stödet och den snabba omröstningen till stöd för att våra länder går med i alliansen är djupt uppskattat. Tack!

Viktig signal

Utrikesminister Ann Linde (S) beskriver nattens omröstning som ”en stor framgång”.

Hon betonar att USA:s godkännande sänder en viktig signal till övriga Natoländer.

– Det är det största och viktigaste landet i Nato så självklart spelar det stor roll. Nu är det bara sju länder kvar som inte har ratificerat, det har aldrig gått så snabbt, säger Ann Linde till nyhetsbyrån TT.

Foto: Kristian Pohl AB Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ny lågpriskedja kommer till Sverige

2026 03 26

Ytterligare konkurrens på lågprismarknaden är på gång.

Kedjor som Rusta, Clas Ohlson och Dollarstore kommer att få utökad konkurrens i Sverige.

Detta eftersom att den finländska lågprisjätten Puuilo kommer att stiga in på den svenska lågprismarknaden.

Kedjan har i dagsläget 60 butiker i Sveriges grannland i öst – och satsar på ett 100-tal i Norden inom fyra år, rapporterar Market.

Ny lågpriskedja

Hos Puuilo finns bland annat byggmaterial, elartiklar, hushållsprodukter, trädgårdsartiklar och verktyg.

Exakt när kedjan gör entré på den svenska marknaden är ännu oklart – men en Sverigechef har utsetts och en första butik ska öppnas inom 18 månader.

– Inmarschen i Sverige väntar runt hörnet, uppger Market.

Det är Puuilo

Puuilo grundades år 1982 och är en av de ledande lågprisvaruhuskedjorna i Finland.

– Puuilo startade som en snickarverkstad, förklarar kedjan om sin historia.

– Först fanns det sex gamla bussar, som gick runt Finlands byars och städers marknadsplatser, och sålde järnvaror. I början av 2000-talet övergavs bussarna och byggandet av affärer började.

Kedjan omsatte förra året 442 miljoner euro – en ökning med 15 procent.

Rörelseresultatet landade på 75 miljoner euro.

Läs mer: Hushållen varnas för prischock – på grund av vädret

Sedan tidigare

Redan förra året aviserade kedjan att de hade för avsikt att expandera till den svenska marknaden.

Detta i samband med en delårsrapport.

– Puuoilos ledning har reviderat sin uppskattning av butikspotentialen i Finland uppåt till över 90 butiker, meddelade bolaget i fjol.

– Företaget kommer också att inleda en organisk internationell expansion, för vilken det kommer att öppna butiker i Sverige.

“Noggrant utvärderat”

Så här lät det från vd Juha Saarela då:

– Vi ser betydligt större potential att utöka vårt butiksnätverk i Finland än vad vi tidigare beräknat, sade han då.

– Dessutom har vi noggrant utvärderat utsikterna för Puuilo-butiker utomlands och kommer att testa butiker i Sverige under strategiperioden.

Läs mer: Ica-handlare går i taket – efter Ulf Kristerssons uttalande

Foto: M. Petrucci

Text: Redaktionen

Krigsfartyg i Östersjön attackerat

2026 03 25

Ett ryskt örlogsfartyg har träffats av ukrainska drönare.

Uppgifterna kommer tidigt på onsdagseftermiddagen.

Ukraina har genomfört en stor drönarattack på onsdagen och träffat flera ryska måltavlor.

Bland måltavlorna som har träffats finns ett ryskt örlogsfartyg i Östersjön, rapporterar Kyiv Independent.

Ryskt fartyg träffat

Ukrainska styrkor har skadat ett ryskt fartyg i Östersjöhamnen Viborg i samband med en omfattande drönarattack.

Attacken är det första kända framgångsrika tillslaget mot ett rysk militärt fartyg i Östersjön, nästan 1 000 kilometer från ukrainskt territorium. 

Fartyget, som av generalstaben identifierats som “Purga” och som drivs av den ryska säkerhetstjänsten FSB:s gränsbevakningssektion, låg dockat vid stadens skeppsvarv när det träffades.

Bilder visar

Bilder som publicerats på Telegram visar ett fartyg som kantrat på sidan bland andra större båtar som ligger dockade i hamnen. 

Enligt den ukrainska generalstaben kan Purga, som tillhör en fartygsklass byggd vid varvet känd som Projekt 23550, fungera både som isbrytare och som ett ordinarie örlogsfartyg. 

Enligt det ryska sjöfartsorganet Paluba kostar ett sådant fartyg omkring 18 miljarder rubel – motsvarande 222 miljoner dollar eller strax över två miljarder svenska kronor.

Hävdar: "300 miljoner dollar" 

Anton Gerashchenko, tidigare rådgivare till Ukrainas inrikesminister, kommenterar attacken i ett inlägg på X.

Enligt honom rör det sig om en massiv prestigeförlust för Ryssland.

– Den kostar ungefär 300 miljoner dollar, skriver Gerashchenko om fartyget.

Läs mer: Gulfstat uppmanar Trump: ”Avsluta inte kriget”

Efter enorma ryska attacken

Ukrainas stora drönarattack kommer efter att Ryssland under de senaste dygnen avfyrat hundratals drönare och missiler.

– Det ukrainska flygvapnets talesperson, överste Jurij Ihnat, uppgav att ryska styrkor avfyrade samtliga sju ballistiska robotar mot områden relativt nära frontlinjen i oblasterna Zaporizjzja och Poltava, och att de ukrainska styrkorna inte kunde skjuta ner robotarna, uppger tankesmedjan ISW.

541 av 556

Ukraina lyckades bättre med att skjuta ner drönarna.

– Ukrainska styrkor sköt ner 541 av de 556 stridsdrönare som avfyrades under dagen.

Läs mer: LARMET: Kina förbereder sig för storkrig

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine Telegram

Text: Redaktionen