I NATT: Satte eld på stadsbuss i Malmö med passagerare i

2022 04 17

Våldsamma upplopp har i natt skakat Malmö och situationen var minst sagt extrem.

De kravaller och våldsamma upplopp som bland annat handlat om att våldsverkare varit ute efter att skada och döda tjänstgörande poliser drog i natt vidare till Sveriges tredje största stad.

Molotovcocktails mot polisen

Återigen har våldsverkare inklusive personer som skrikit islamistiska slagord gått till våldsamma angrepp mot privatpersoners egendom, mot poliser och mot räddningstjänsten.

– Stenar och Molotovcocktails har kastats mot poliser, uppger polismyndigheten som haft en mycket hektiskt natt.

Våld direkt mot poliserna

Precis som i Örebro har våldet bland annat riktat sig direkt mot de kvinnor och män som i samhällets tjänst har i uppgift att säkra lag och ordning i samhället – det vill säga mot poliserna själva.

Flera anlagda bränder

– Det har varit ett stort antal bränder i området - bland annat i miljöhus och sopkärl. Polisen arbetar med att säkra  räddningstjänstens arbete och med att återställa ordning och säkerhet, framhåller polisen.

Polisen meddelar att flera bränder har anlagts av upploppsmakarna.

Buss med passagerare

Dessutom har våldsmännen i natt gått till ett mycket otäckt och farligt angrepp mot människor ur allmänheten i samband med att en stadsbuss attackerades.

Våldsverkarna brydde sig inte ens om att bussen var tjänst och rullade med passagerare i.

Brinnande föremål

– Ett brinnande föremål kastades in i bussen. Föraren försökte släcka, men det gick inte och bussen utrymdes, säger Mikael Espling vid Skånetrafiken till SVT.

Det blev givetvis en mycket obehaglig upplevelse för både föraren och resenärerna.

– Alla ska ha klarat sig utan fysiska skador, men de är skärrade, säger Skånetrafikens talesperson.

Tvingades stryka

Skånetrafiken tvingades stryka hållplatser på linjerna 5, 33 och 35 på grund av det våldsamheterna och trafikledningen inväntar grönt ljus från polisen innan de kan köra igång igen.

Grova sexchattar

Kravallerna har uppstått efter att den danska högerextremisten Rasmus Paludan, som enligt SvD dömts för flera brott och som av Ekstrabladet avslöjades ha haft grova sexchattar på Internet med personer som pekas ut som minderåriga, fått tillåtelse att hålla manifestationer där koranen ska brännas i en rad svenska städer.

Jönköping lyckades bättre

I Jönköping uteblev kravallerna efter att fritidsledare, fältassistenter och medlemmar från bland annat Svenska Kyrkan mött upp för att skapa lugn.

Bland annat ringde prästen Fredrik Hollertz i Svenska Kyrkan till bön vilket bidrog till att störa Paludans koranbränning.

Prästen polisanmäld

När den väl ägde rum uteblev bråken och den enda som polisanmäldes var prästen.

Lika lugnt blev det dock inte i Linköping, Norrköping. Stockholm, Örebro, Landskrona och Malmö där våldsamma upplopp och extremt våld mot poliser ägde rum när kriminella element och våldsverkare som bland annat skrek islamistiska slagord drog fram.

Arkivfoto: Polisen

Text: Redaktionen


Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Ändrat krav i bilbesiktningen – nytt för i år

2025 03 24

Transportstyrelsen tar bort ett tidigare obligatoriskt krav i bilbesiktningen.

För sju år sedan infördes nödlarmet eCall, som automatiskt kontaktar larmcentralen vid en olycka, på nya bilar.

Då införde även Transportstyrelsen kravet att funktionen ska kontrolleras vid besiktningen.

Nu slopas samma krav, rapporterar SR.

Bakgrunden är nedstängningen av 2G- och 3G-nätet senare i år, som omfattar flera bilar med säkerhetssystemet.

Ändringen möts av stenhård kritik från Riksförbundet M Sverige.

– Det här är ju en säkerhetsfunktion. Det här är ett avsteg som man tagit för att en del biltillverkare inte tar frågan på tillräckligt allvar och struntat i att hitta en lösning, så då hjälper Transportstyrelsen dem, säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk expert på M Sverige, till radion.

"Kommer undan"

Enligt en rapport från Trafikanalys kan uppemot 800 000 personbilar och lätta lastbilar påverkas av nedsläckningen av de gamla mobilnäten.

Situationen är allvarlig, understryker M Sverige som menar att det slopade kravet innebär att biltillverkare som struntat i att lösa problemet kan “komma undan”.

Transportstyrelsen menar dock att kravet tagits bort för bilisternas skull. Och det är möjligt att det kommer att återinföras så småningom.

– Kommissionen jobbar med ett förslag om ett nytt besiktningspaket. Där finns förslag om att göra en mer utvecklad kontroll av elektroniska system, där även eCall skulle kontrolleras, säger Anders Gunneriusson, utredare på Transportstyrelsen, till SR.

"Får inte komma i kläm"

M Sverige har tidigare flaggat för övergången då mobilnäten släcks.

En del bilmodeller går automatiskt över till 4G och vissa av de nyare bilarna är inte ens kompatibla med det gamla nätet, men flera saknar också helt teknik för att kommunicera över 4G-

Det poängterade förbundet för ett år sedan när frågan först uppmärksammades.

– Det är viktigt att enskilda bilägare inte kommer i kläm. Transportstyrelsen måste kräva av biltillverkarna att bilarna uppfyller gällande trafiksäkerhetskrav, nollvisionen medger inget annat, sade Carl-Erik Stjernvall i ett uttalande då.

Foto: A. Podrez

Text: Redaktionen