I NATT: Satte eld på stadsbuss i Malmö med passagerare i

2022 04 17

Våldsamma upplopp har i natt skakat Malmö och situationen var minst sagt extrem.

De kravaller och våldsamma upplopp som bland annat handlat om att våldsverkare varit ute efter att skada och döda tjänstgörande poliser drog i natt vidare till Sveriges tredje största stad.

Molotovcocktails mot polisen

Återigen har våldsverkare inklusive personer som skrikit islamistiska slagord gått till våldsamma angrepp mot privatpersoners egendom, mot poliser och mot räddningstjänsten.

– Stenar och Molotovcocktails har kastats mot poliser, uppger polismyndigheten som haft en mycket hektiskt natt.

Våld direkt mot poliserna

Precis som i Örebro har våldet bland annat riktat sig direkt mot de kvinnor och män som i samhällets tjänst har i uppgift att säkra lag och ordning i samhället – det vill säga mot poliserna själva.

Flera anlagda bränder

– Det har varit ett stort antal bränder i området - bland annat i miljöhus och sopkärl. Polisen arbetar med att säkra  räddningstjänstens arbete och med att återställa ordning och säkerhet, framhåller polisen.

Polisen meddelar att flera bränder har anlagts av upploppsmakarna.

Buss med passagerare

Dessutom har våldsmännen i natt gått till ett mycket otäckt och farligt angrepp mot människor ur allmänheten i samband med att en stadsbuss attackerades.

Våldsverkarna brydde sig inte ens om att bussen var tjänst och rullade med passagerare i.

Brinnande föremål

– Ett brinnande föremål kastades in i bussen. Föraren försökte släcka, men det gick inte och bussen utrymdes, säger Mikael Espling vid Skånetrafiken till SVT.

Det blev givetvis en mycket obehaglig upplevelse för både föraren och resenärerna.

– Alla ska ha klarat sig utan fysiska skador, men de är skärrade, säger Skånetrafikens talesperson.

Tvingades stryka

Skånetrafiken tvingades stryka hållplatser på linjerna 5, 33 och 35 på grund av det våldsamheterna och trafikledningen inväntar grönt ljus från polisen innan de kan köra igång igen.

Grova sexchattar

Kravallerna har uppstått efter att den danska högerextremisten Rasmus Paludan, som enligt SvD dömts för flera brott och som av Ekstrabladet avslöjades ha haft grova sexchattar på Internet med personer som pekas ut som minderåriga, fått tillåtelse att hålla manifestationer där koranen ska brännas i en rad svenska städer.

Jönköping lyckades bättre

I Jönköping uteblev kravallerna efter att fritidsledare, fältassistenter och medlemmar från bland annat Svenska Kyrkan mött upp för att skapa lugn.

Bland annat ringde prästen Fredrik Hollertz i Svenska Kyrkan till bön vilket bidrog till att störa Paludans koranbränning.

Prästen polisanmäld

När den väl ägde rum uteblev bråken och den enda som polisanmäldes var prästen.

Lika lugnt blev det dock inte i Linköping, Norrköping. Stockholm, Örebro, Landskrona och Malmö där våldsamma upplopp och extremt våld mot poliser ägde rum när kriminella element och våldsverkare som bland annat skrek islamistiska slagord drog fram.

Arkivfoto: Polisen

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen