I NATT: Rösterna räknade – kandidaterna möts i rysande valfinal

2022 04 11

Med 97 procent av rösterna räknade är det i praktiken klart att Frankrikes president Emmanuel Macron gör upp med Marine Le Pen om posten i valfinalen om två veckor.

Emmanuel Macron tar en klar seger i den första rundan i franska presidentvalet. Men det kan bli betydligt jämnare när han enkom behöver ställas mot motståndaren Marine Le Pen i nästa omgång av valet, rapporterar BBC.

97 procent räknat

Tidigt på måndagsmorgonen är 97 procent av rösterna räknade. Emmanuel Macron har 27,35 procent av rösterna vilket gör honom till ohotad etta, medan Marine Le Pen slutar på andra plats med strax under 24 procent.

Trea kommer vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon på 21,7 procent.

“Ingenting är bestämt”

Även om Macron vinner den första valrundan varnar han för att ta ut segern i förskott.

– Gör inga misstag, ingenting är bestämt, sade den nuvarande presidenten till en jublande folkmassa under natten.

Rysare väntar

Nu väntar en riktig rysare i en final mellan socialliberala Macron och nationalkonservativa Le Pen.

Den senare kan räkna med stöd från de som röstade på andra nationalistiska kanidater, som Eric Zemmour och Nicolas Dupon-Aignan. Det skulle totalt ge henne 33 procent av rösterna.

Macron å sin sida har stöd av majoriteten av de övriga kandidaterna som ställde upp i valet, inklusive liberalkonservativa Valérie Pécresse.

Otroligt jämnt

De första opinionssiffrorna tyder dock på att det kan bli otroligt jämnt mellan de båda huvudkandidaterna. 

Franska mätningar visar så tajta siffror som 51-49 och 52-48 i procent, till Macrons fördel, erfar BBC. För att ta hem segern krävs över 50 procent av rösterna.

Vill övertyga

Spurten har redan inletts. I ett tal i natt riktade sig Macron även till Le Pens väljare.

– Jag vill övertyga dem de kommande dagarna att våra projekt ger gedigna svar på deras aktuella rädslor och utmaningar.

Skakade hand med Putin

Le Pen, som varit i blåsväder på grund av en broschyr där hon skakar hand med Rysslands diktator Putin, säger att det är dags för en “stor omställning”.

– Antingen splittring och oordning, eller en förening av det franska folket runt garanterad social rättvisa, sade Le Pen i natt.

Macron populär bland äldre

Valdeltagandet under söndagen rapporteras ligga på cirka 75 procent.

Le Pen samlade flest röster bland 35-64-åringar, medan presidenten framför allt kammade hem röstsedlar från väljare över 65 år.

Foto: Le Pens valbroschyr 2022 resp Macron FB

Text: Redaktionen


25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


25 maj 2026

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen