I NATT: Putins nya Sverigebesked – då kommer Ryssland svara

2022 06 30

Om Natostyrkor eller militär infrastruktur placeras i Sverige, så kommer Ryssland tvingas svara med motåtgärder.

Det säger Rysslands diktator Vladimir Putin på en presskonferens i Turkmenistans huvudstad Ashgabat, rapporterar Reuters.

Inget direkt hot

Putin upprepar återigen att Sveriges och Finlands Natomedlemskap inte utgör ett direkt hot mot Ryssland.

– Vi har inte problem med Sverige och Finland som vi har med Ukraina. Om Finland och Sverige vill, så kan de gå med. Det är upp till dem. De kan gå med i vad de vill, säger han på pressträffen och tillägger:

– Men de måste förstå att det inte fanns något hot tidigare, men nu, om militär infrastruktur placeras där,  då måste vi svara på ett liknande sätt och skapa samma hot för de territorium från vilka hot mot oss skapas.

Relationen kommer försämras

Diktatorn fortsatte sin utläggning och konstaterade att ett svenskt-finskt Natomedlemskap försämrar Moskvas relation med Helsingfors och Stockholm.

– Allt var bra mellan oss, men nu kan det finnas vissa spänningar. Det kommer det säkert att göra. Det är oundvikligt om det finns en hotbild mot oss.

Går enligt planerna

Vidare betonar Putin att hans ”specialoperation” i Ukraina går enligt planerna, rapporterar Reuters.

Diktatorns planer förblir oförändrade.

Moskvas mål med ”operationen” är att ”befria” östra Ukraina och skapa förutsättningar för att säkerhetsställa Rysslands säkerhet, konstaterar Putin.

”Destabiliserande”

Putins nya utspel kommer kort efter att Rysslands biträdande utrikesminister Sergej Ryabkov meddelat att Ryssland ser ”negativt” på Sverige och Finlands inträde i militäralliansen.

Han beskriver en ytterligare expansion av Nato som ”destabiliserande” och hävdar att det inte kommer att öka medlemsländernas säkerhet, uppger Reuters med hänvisning till statliga nyhetsbyrån Interfax.

– Mötet i Madrid bekräftar och befäster [Natos] mål om att aggressivt begränsa Ryssland, fastslår Sergej Ryabkov.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


21 jan 2026

”Spik i kistan” – Trumps mardröm står för dörren

2026 01 21

Donald Trump har sedan han åter tog plats i Vita huset gått fram med en hård linje, i många fall också mot sina allierade.

För ett par dagar sedan kom dock en rapport som visar att det är amerikanerna själva som drabbas hårdast av presidentens tuffa handelspolitik, vilket marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kiel Institute i en kartläggning.

Slår tillbaka mot Trump

Nu kommer ytterligare rapporter som visar att Donald Trumps aggressiva politik slår hårt mot det egna landet.

Forskning från elituniversitetet Harvard, med ekonomiprofessor Kenneth Rogoff i spetsen, visar att världsekonomin befinner sig i ett långsamt skifte, rapporterar DN.

Dollarn håller på att förlora sin roll som den dominerande globala valutan.

Och skiftet skyndas på av Donald Trumps jakt på att stärka USA:s roll som maktspelare i världen.

Det krympande förtroendet för den amerikanska administrationen skadar istället den inhemska valutan och försvagar USA:s roll i världen, menar ekonomiprofessorn.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Grönland inget undantag

Donald Trumps senaste strid, i raden av presidentens många konflikter, gäller Grönland.

Trump har hotat med handelstullar för att få sin vilja igenom.

Men Harvardprofessorn framhåller att den nuvarande linjen främst kommer drabba USA.

– Jag tror att varje gång de här kriserna uppstår är det ännu en spik i kistan för dollarn, säger Kenneth Rogoff, till DN.

Börsen kan kollapsa

Ekonomiprofessorn varnar också för att börsen riskerar att kollapsa om ett tullkrig mellan USA och Europa blir verklighet.

Men i nuläget bedömer han ändå riskerna som relativt små.

– Om situationen eskalerar med motåtgärder från EU, ytterligare tullar från Trump och om EU faktiskt använder sitt ekonomiska kärnvapenalternativ, då kan börserna kollapsa, säger Kenneth Rogoff, till tidningen.

LÄS MER: Norge varnar för krig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


21jan2026

Sänker avgift – lägre kostnader för hundratusentals hushåll

2026 01 22

Regeringen sänker avgifterna för förskola och fritidshem.

Maxtaxan – det vill säga taket för hur hög avgift kommuner får ta ut för barnomsorg – kommer att sänkas.

Enligt regeringen kommer det att leda till lägre kostnader för alla hushåll som nyttjar barnomsorgen. I dag är omkring 500 000 barn inskrivna på förskolan, enligt Skolverket.  

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska. Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, kommenterar också den sänkta avgiften.

–  Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen. Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, säger han.

Sänkningen av maxtaxan bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Plötslig jätteförändring – för omstritt bidrag 

FAKTA: Sänkningen av maxtaxan 

- Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet som reglerar hur höga avgifter kommunerna får ta ut, beroende på hushållens inkomster och antalet syskon som deltar i förskola eller fritidshem.

- För att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna har statsbidraget för maxtaxa förstärkts med 1 miljard kronor för 2026, och regeringen beräknar en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen