I NATT: Putins hemliga plan – så vill diktatorn ta över nytt land

2023 03 15

Ryssland vill skaffa sig total kontroll över Moldavien.

Det visar nya hemliga dokument från Kreml som Expressen tillsammans med europeiska och amerikanska medier tagit del av. 

–  Kreml uppträder mer och mer aggressivt eftersom Moldavien just nu är på motsatt kurs mot vad Ryssland vill, det vill säga att den moldaviska ledningen har tagit en tydligt västvänlig kurs. Kremls strategiska mål blir alltså svårare att uppnå med tiden. Kreml förstår detta, därför har de stadigt ökat trycket och använder mer aggressiv taktik för att förverkliga dessa mål, säger en högt rankad västerländsk underrättelseofficer till tidningen.

Stegvis upptrappning 

Det handlar om en totalt fem sidor lång beskrivning av hur den forna Sovjetstatens självständighet ska stoppas.

Den strategiska planen togs fram under 2021, några månader innan invasionen av Ukraina.

Målen är satta fram till 2022, 2025 och på ”lång sikt”.

De första åren avser Kreml att fullständigt ”stoppa” och ”frysa”  Moldaviens kontakter med EU och Nato.

I ett nästa steg avser Ryssland att underblåsa  pro-ryska strömningar inom den politiska eliten i Moldavien, stärka den ryska kyrkans position och öka Moldaviens beroende av rysk gas.

I den strategiska planen framgår det även att Kreml planerar att bibehålla sin militära närvaro i utbrytarrepubliken Transnistrien.

Ta kontroll över hela landet

Martin Kragh, biträdande centrumchef för Centrum för Östeuropastudier och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, har granskat dokumentet.

Han anser att Ryssland vill använda konflikten i Transnistrien som en hävstång för att skaffa sig kontroll över resten av Moldavien.

– Det är inte en konflikt som ska lösas, det är en konflikt som ska permanentas.

– Man vill använda Transnistrien för att behålla ett ryskt fotfäste och att man vill få en särskilt framförhandlad status för den här regionen. Det finns alltså ingen som helst rysk ambition att låta Transnistrien gå tillbaka till Moldavien som det formellt tillhör, säger han till Expressen.  

Rysk kupp avvärjdes

I helgen slog moldavisk polis till mot flera medlemmar som kopplas till ett nätverk som tar order direkt från Moskva.

Nätverket anklagas för att ha försökt destabilisera Moldavien genom att anordna aggressiva pro-ryska demonstrationer, rapporterar Moscow Times.

– Folk har kommit hit från Ryssland med väldigt specifika uppgifter, säger en moldavisk tjänsteman till tidningen.

USA anklagade i förra veckan Moskva för att försöka destabilisera det lilla landet i öst och installera en pro-rysk regering.

Västvänligt 

Moldavien, som tidigare var en del av  Rysslands inflytandesfär, styrs nu av myndigheter som är starkt fokuserade på att landet ska närma sig väst och EU.

Landet angränsar till Ukraina. Moldaviens befolkning uppgår till 2,6 miljoner.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen

SWEDBANK: Hela Sverige kommer förändras – pekar ut datum

2024 04 19

Swedbank förutspår stora förändringar för hela Sverige jämfört med andra EU-länder.

Markera den 7 maj i kalendern.

Det datumet innebär startskottet för en rad förändringar för den svenska ekonomin.

– Utsikterna för hushållen börjar ljusna, säger Swedbanks chefsekonom Mattias Persson.

Stannar inte vid sänkningar

Det är nämligen i maj som Swedbank förväntar sig att Riksbanken kommer att inleda en serie räntesänkningar.

– Vi räknar med att styrräntan sänks med 25 punkter i maj, till 3,75 procent, vilket följs av ytterligare tre sänkningar i år. Riksbanken fortsätter att sänka räntan även under 2025, ned till två procent, säger Mattias Persson i en kommentar till bankens senaste konjunkturrapport.

Men det stannar inte där.

Enligt Swedbank är den nyligen framlagda vårändringsbudgeten ett första steg mot en mer expansiv finanspolitik.

"Sverige tar revansch"

Banken kallar det för en “revansch” för svensk ekonomi där nästa år blir särskilt expansivt med 50 miljarder kronor i ofinansierade åtgärder.

Successivt kommer Sverige att växla upp – snabbare än majoriteten av Europas övriga länder.

– Återhämtningen är i sikte för svensk ekonomi och när den ekonomiska politiken svänger om, med en penningpolitik som blir mindre åtstramande och en finanspolitik som blir expansiv, tar tillväxten i Sverige ordentlig fart och placerar sig i topp i Europa, säger Mattias Persson. 

– Detta talar också för att den svenska kronan ska stärkas.

Inkomsterna blir större

Swedbank understryker att en mindre åtstramande penningpolitik kommer ge en “välbehövlig injektion” till hela Sveriges ekonomi.

– Efter två år av fallande inkomster stiger de reala disponibla inkomsterna i år och ännu mer nästa år, säger Mattias Persson och tillägger:

– Konsumtionen förblir dämpad ett tag till då arbetsmarknaden försvagas under året, men börjar stiga efter sommaren för att sedan ta ett rejält steg upp och växa med hela 3,4 procent 2025, säger Mattias Persson.

Stabiliserad bostadsmarknad

Förutom fallande inflation, högre reala inkomster för hushållen och en allmän revansch för svensk ekonomi syns även en framtida prisuppgång för bostadspriserna, som mer eller mindre legat still i ett år och befunnit sig på en nivå tio procent lägre än toppen under våren 2022.

Nu har läget stabiliserats. Högre priser är att vänta.

– Kursändringen från Riksbanken ger skjuts åt bostadsmarknaden. Tillsammans med förbättrad köpkraft hos hushållen talar det för en ökad efterfrågan på bostäder och en försiktig prisuppgång på 2–3 procent i år och cirka 5 procent nästa år, säger Mattias Persson.  

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

SKATTEVERKET: Många har gjort fel i deklarationen – nytt för i år

2024 04 17

En hel del svenskar har missat en regel när de skickat in sin deklaration för 2023.

Förekomsten är så pass utbredd att Skatteverket nu går ut med en påminnelse till svenska folket om vad det egentligen är som gäller.

"Många missar"

Det handlar om att intäkter för uthyrning kan behöva tas upp i deklarationen, till exempel för den som hyrt ut en bostad, båt, släp eller husbil.

Nytt för i år är att uppgifterna om uthyrning via vissa digitala plattformar ska lämnas in till Skatteverket, vilket flera alltså tycks ha missat.

– Vi ser att många missar att deklarera sin uthyrning eller missförstår reglerna. Men med Skatteverkets beräkningshjälp är det enkelt att ta reda på om uthyrningen ska deklareras, säger Alem Resulovic, sektionschef på Skatteverket.

Samma beskattning

Även om det är nytt att uppgifterna ska lämnas in är det samma regler som gäller själva beskattningen av inkomsten.

– Vi informerar om reglerna under årets deklarationsperiod eftersom alla kanske inte känner till att inkomster från uthyrning kan vara skattepliktiga, säger Emelie Köhn, sektionschef på Skatteverket.

– Får du ett överskott från uthyrningen av till exempel privatbostaden ska du deklarera det i din inkomstdeklaration som inkomst av kapital.

Kommer inleda kontroller

Under 2024 får Skatteverket in kontrolluppgifter från såväl svenska som europeiska digitala plattformar som förmedlar uthyrning.

De svenska uppgifterna ska gå att ta del av på myndighetens Mina sidor från och med april och från månadsskiftet maj/juni även de europeiska.

Dessutom planerar Skatteverket att genomföra riktade kontroller till hösten när de utländska uppgifterna är på plats.

Rätt till schablonavdrag

Enligt Skatteverket får den som hyrt ut en bostad göra ett schablonavdrag på 40 000 kronor per år.

Syftet med avdraget är att kompensera för extra kostnader som en uthyrning innebär.

– Den som hyr ut en bostadsrätt eller hyresrätt har utöver schablonavdraget rätt att dra av hela eller del av månadsavgiften eller hyran. För fristående fastigheter får dessutom 20 procent av hyresintäkten dras av, framhåller myndigheten.

30 procent

När det gäller uthyrning av privat tillgång, i det här fallet båt, släp eller husbil, är hyresersättningen en skattepliktig kapitalinkomst.

Skatten på överskottet är 30 procent.

– Vissa särskilda avdrag kan göras, understryker Skatteverket och tillägger:

– Är uthyrningen omfattande kan den uppfylla kriterierna för näringsverksamhet och ska då redovisas som inkomst av näringsverksamhet.

Foto: Magnus D Skatteverket

Text: Redaktionen