I NATT: Putins hemliga plan – så vill diktatorn ta över nytt land

2023 03 15

Ryssland vill skaffa sig total kontroll över Moldavien.

Det visar nya hemliga dokument från Kreml som Expressen tillsammans med europeiska och amerikanska medier tagit del av.

– Kreml uppträder mer och mer aggressivt eftersom Moldavien just nu är på motsatt kurs mot vad Ryssland vill, det vill säga att den moldaviska ledningen har tagit en tydligt västvänlig kurs. Kremls strategiska mål blir alltså svårare att uppnå med tiden. Kreml förstår detta, därför har de stadigt ökat trycket och använder mer aggressiv taktik för att förverkliga dessa mål, säger en högt rankad västerländsk underrättelseofficer till tidningen.

Stegvis upptrappning

Det handlar om en totalt fem sidor lång beskrivning av hur den forna Sovjetstatens självständighet ska stoppas.

Den strategiska planen togs fram under 2021, några månader innan invasionen av Ukraina.

Målen är satta fram till 2022, 2025 och på ”lång sikt”.

De första åren avser Kreml att fullständigt ”stoppa” och ”frysa” Moldaviens kontakter med EU och Nato.

I ett nästa steg avser Ryssland att underblåsa pro-ryska strömningar inom den politiska eliten i Moldavien, stärka den ryska kyrkans position och öka Moldaviens beroende av rysk gas.

I den strategiska planen framgår det även att Kreml planerar att bibehålla sin militära närvaro i utbrytarrepubliken Transnistrien.

Ta kontroll över hela landet

Martin Kragh, biträdande centrumchef för Centrum för Östeuropastudier och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, har granskat dokumentet.

Han anser att Ryssland vill använda konflikten i Transnistrien som en hävstång för att skaffa sig kontroll över resten av Moldavien.

– Det är inte en konflikt som ska lösas, det är en konflikt som ska permanentas.

– Man vill använda Transnistrien för att behålla ett ryskt fotfäste och att man vill få en särskilt framförhandlad status för den här regionen. Det finns alltså ingen som helst rysk ambition att låta Transnistrien gå tillbaka till Moldavien som det formellt tillhör, säger han till Expressen.

Rysk kupp avvärjdes

I helgen slog moldavisk polis till mot flera medlemmar som kopplas till ett nätverk som tar order direkt från Moskva.

Nätverket anklagas för att ha försökt destabilisera Moldavien genom att anordna aggressiva pro-ryska demonstrationer, rapporterar Moscow Times.

– Folk har kommit hit från Ryssland med väldigt specifika uppgifter, säger en moldavisk tjänsteman till tidningen.

USA anklagade i förra veckan Moskva för att försöka destabilisera det lilla landet i öst och installera en pro-rysk regering.

Västvänligt

Moldavien, som tidigare var en del av Rysslands inflytandesfär, styrs nu av myndigheter som är starkt fokuserade på att landet ska närma sig väst och EU.

Landet angränsar till Ukraina. Moldaviens befolkning uppgår till 2,6 miljoner.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 03 12

Lågprisjätten Rusta har stora planer för de kommande åren.

I dagsläget har Rusta 220 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

På torsdagsmorgonen har lågpriskedjan släppt en stark kvartalsrapport där det framgår att omsättningen ökar med nio procent och en vinstökning med drygt 10 procent.

Samtidigt meddelar Rusta att de planerar att öppna uppemot 80 nya varuhus de kommande tre åren.

80 nya varuhus

Under det gångna kvartalet öppnade kedjan bara ett nytt varuhus, i Vallentuna.

Under kalenderårets första sex månader ökar Rusta takten och ska öppna 13 nya varuhus.

Men för de kommande tre åren är antalet ännu högre.

– Tidigare har vi kommunicerat att antalet öppningar bedöms hamna i den övre delen av intervallet 50–80 nya varuhus de kommande tre åren, framhåller Rusta.

– Det konkretiseras nu till 65–80 nya varuhus under räkenskapsåren 2026/27 till 2028/29, det vill säga under treårsperioden 1 maj 2026 till 30 april 2029.

Siffror från rapporten

Här är några av nyckelsiffrorna från Rustas kvartalsrapport:

- Nettoomsättningen uppgick till 3 796 MSEK (3 483), en ökning med 9,0% (7,3%).

- Bruttovinsten ökade med 10,4% och uppgick till 1 672 MSEK (1 514) och bruttomarginalen uppgick till 44,1% (43,5%).

- Kvartalets resultat uppgick till 330 MSEK (257).

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Välfylld pipeline”

Rustas vd Göran Westerberg kommenterar utsikterna för framtiden.

– Vi har en stark balansräkning, en bruttomarginal som ökar och en välfylld pipeline av nya varuhus, säger han.

“Vidare ut på kontinenten”

Westerberg fortsätter.

– Samtidigt finns mycket kvar att göra och potentialen är fortsatt stor för Rusta, menar han.

– Inte minst arbetet med att oavbrutet utveckla vårt sortiment till att ännu bättre svara på kundernas behov till marknadens lägsta priser. Dessutom återstår den viktiga utmaningen med att fortsätta inbrytningen i Tyskland och vidare ut på kontinenten.

Läs mer: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen