I NATT: Putin sätter deadline – tio dagar

2023 10 10

– I händelse av en attack mot Ryssland har ingen någon chans att överleva.

Så sade den ryska diktatorn Vladimir Putin så sent som förra veckan, enligt The Guardian.

Uttalandet ses som en kraftig upptrappning av retoriken kopplat till kärnvapen, och Putin sade även att Ryssland testat den kärnvapenkapabla kryssningsmissilen Burevestnik.

Detta efter att Putin också låtit meddela att Ryssland kan återuppta sina kärnvapentest igen för första gången på över 30 år.

"Ni har tio dagar på er"

På måndagskvällen kom även beskedet om att Rysslands ledare nu satt en deadline, rapporterar Reuters.

Om tio dagar ska lagstiftarna i ryska statsduman, landets parlament, ha fattat beslut om hur man smidigast begär utträde ur det så kallade provstoppsavtalet (CTBT).

– Moskva kommer att återkalla sin ratificering av pakten, ska Rysslands sändebud till samma organisation ha uttryckt.

– Ett drag som Washington fördömer som ett hot mot “den globala normen”, framhåller Reuters.

Avtalet inte godkänt

Avtalet i fråga upprättades 1996 och förbjuder provsprängningar av kärnvapen såväl ovan som under mark.

Inte heller provsprängningar med fredliga avsikter är tillåtna.

Men av världens kärnvapenländer har Indien, Pakistan och Nordkorea inte skrivit under avtalet.

USA, tillsammans med Kina, Egypten, Iran och Israel har undertecknat kontraktet, men inte ratificerat det.

Det är med andra ord inte godkänt.

Alla länder, utom Nordkorea, har dock gått med på att avstå kärnvapentester.

"Skarp påminnelse"

Att Ryssland nu är på väg att dra sig ur betraktas av flera västerländska säkerhetsanalytiker som en skarp påminnelse från Moskva om att Ryssland huserar världens största kärnvapenarsenal.

– Ett kärnvapenprov av Ryssland, utformat för att signalera beslutsamhet och framkalla rädsla, skulle kunna uppmuntra andra, som USA eller Kina, att följa efter och starta en ny kärnvapenkapplöpning mellan stormakterna, skriver Reuters.

"Ingen med sunt förnuft"

Förra veckan pekade Putin på att Ryssland, till skillnad från USA, både undertecknat och ratificerat nämnda avtal.

– Jag är inte beredd att säga om vi verkligen behöver genomföra tester eller inte, men det är teoretiskt möjligt att bete sig på samma sätt som USA, sade den ryska ledaren enligt The Guardian.

– Jag tror att ingen person med sunt förnuft och tydligt minne skulle kunna tänka sig att använda kärnvapen mot Ryssland.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Sveriges export till USA har minskat efter president Trumps kraftiga tullhöjningar.

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område. 

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar  

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

–  Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen