I NATT: Putin sätter deadline – tio dagar

2023 10 10

– I händelse av en attack mot Ryssland har ingen någon chans att överleva.

Så sade den ryska diktatorn Vladimir Putin så sent som förra veckan, enligt The Guardian.

Uttalandet ses som en kraftig upptrappning av retoriken kopplat till kärnvapen, och Putin sade även att Ryssland testat den kärnvapenkapabla kryssningsmissilen Burevestnik.

Detta efter att Putin också låtit meddela att Ryssland kan återuppta sina kärnvapentest igen för första gången på över 30 år.

"Ni har tio dagar på er"

På måndagskvällen kom även beskedet om att Rysslands ledare nu satt en deadline, rapporterar Reuters.

Om tio dagar ska lagstiftarna i ryska statsduman, landets parlament, ha fattat beslut om hur man smidigast begär utträde ur det så kallade provstoppsavtalet (CTBT).

– Moskva kommer att återkalla sin ratificering av pakten, ska Rysslands sändebud till samma organisation ha uttryckt.

– Ett drag som Washington fördömer som ett hot mot “den globala normen”, framhåller Reuters.

Avtalet inte godkänt

Avtalet i fråga upprättades 1996 och förbjuder provsprängningar av kärnvapen såväl ovan som under mark.

Inte heller provsprängningar med fredliga avsikter är tillåtna.

Men av världens kärnvapenländer har Indien, Pakistan och Nordkorea inte skrivit under avtalet.

USA, tillsammans med Kina, Egypten, Iran och Israel har undertecknat kontraktet, men inte ratificerat det.

Det är med andra ord inte godkänt.

Alla länder, utom Nordkorea, har dock gått med på att avstå kärnvapentester.

"Skarp påminnelse"

Att Ryssland nu är på väg att dra sig ur betraktas av flera västerländska säkerhetsanalytiker som en skarp påminnelse från Moskva om att Ryssland huserar världens största kärnvapenarsenal.

– Ett kärnvapenprov av Ryssland, utformat för att signalera beslutsamhet och framkalla rädsla, skulle kunna uppmuntra andra, som USA eller Kina, att följa efter och starta en ny kärnvapenkapplöpning mellan stormakterna, skriver Reuters.

"Ingen med sunt förnuft"

Förra veckan pekade Putin på att Ryssland, till skillnad från USA, både undertecknat och ratificerat nämnda avtal.

– Jag är inte beredd att säga om vi verkligen behöver genomföra tester eller inte, men det är teoretiskt möjligt att bete sig på samma sätt som USA, sade den ryska ledaren enligt The Guardian.

– Jag tror att ingen person med sunt förnuft och tydligt minne skulle kunna tänka sig att använda kärnvapen mot Ryssland.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen