Putin sade förbjudet ord – anmäls

2022 12 23

Efter tio månader, eller 302 dagar, slank det förbjudna ordet plötsligt ur diktatorns mun.

Ryssland är inte i krig med Ukraina.

Åtminstone inte enligt Vladimir Putin själv. Istället praktiserar man en “specialoperation” i grannlandet.

Ryska medier som har använt ordet “krig” har en efter en stängts ned av den brutala regimen. Den som sprider “falska” nyheter om militären riskerar dessutom 15 år i fängelse sedan en ny lag infördes i våras.

Bröt mot egna lagen

Men i natt bröt diktatorn själv mot sin egen lag.

För första gången sedan Ryssland inledde sitt blodiga anfallskrig mot Ukraina den 24 februari har nu Putin använt just ordet “krig” för att hänvisa till konflikten, rapporterar CNN.

– Vårt mål är inte att snurra den militära konfliktens hjul, utan tvärtom att avsluta detta krig, säger Putin på en presskonferens i Moskva.

– Vi har och kommer att fortsätta att sträva efter detta.

Anmäls till myndigheterna

Med tanke på känsligheten och hur hårt den ryska regimen har kämpat för att skapa ett narrativ där Ryssland inte befinner sig i krig gick ordvalet inte obemärkt förbi.

Och nu har Putin också anmälts till myndigheterna med förhoppning om att åtala diktatorn.

– Flera tusen människor har redan dömts för sådana ord om kriget, framhåller Nikita Juferev, en kommunal politiker och lagstiftare från S:t Petersburg som lever i exil, på Twitter.

Vill skipa rättvisa

Även Georgij Alburov, medarbetare till den fängslade oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, har också uppmärksammat Putins fadäs och jämför med när en politisk motståndare till diktatorn dömdes till fängelse för “informationsbrott” i våras.

– Alexej Gorinov dömdes till sju års fängelse för att ha kallat kriget för krig på ett möte. Idag kallade Vladimir Putin också kriget för krig, öppet på sin arbetsplats. Så antingen ska Gorinov släppas eller så ska Putin sättas i fängelse i sju år, uttrycker han på Twitter.

"Inte vårt fel"

En amerikansk tjänsteman har uppgett för CNN att “felsägningen” troligtvis inte var avsiktligt från den ryska ledaren. Man kommer dock noga att följa upp hur Kreml hanterar misstaget de kommande dagarna.

Sedan Putin invaderade Ukraina i februari i ett fullskaligt krig har minst tiotusentals människor mist livet. Hela byar har utplånats och avgörande infrastruktur värda miljarder dollar har slagits ut av de ryska bomberna.

Diktatorn har fram till i natt konsekvent använt sig av begreppen “särskild militär operation” eller “specialoperation” samt “avnazifiering” för att beskriva invasionen.

Han har nyligen även anklagat den ukrainska presidenten Volodymyr Zelensky för att vägra fredsförhandla.

– Det finns ingenting att anklaga oss för. Vi har alltid sett ukrainarna som ett broderligt folk och jag tycker fortfarande så, sade Putin häromdagen enligt BBC.

– Vad som har hänt är en tragedi, men det är inte vårt fel. 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen


19 augusti 2026

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen