Putin sade förbjudet ord – anmäls

2022 12 23

Efter tio månader, eller 302 dagar, slank det förbjudna ordet plötsligt ur diktatorns mun.

Ryssland är inte i krig med Ukraina.

Åtminstone inte enligt Vladimir Putin själv. Istället praktiserar man en “specialoperation” i grannlandet.

Ryska medier som har använt ordet “krig” har en efter en stängts ned av den brutala regimen. Den som sprider “falska” nyheter om militären riskerar dessutom 15 år i fängelse sedan en ny lag infördes i våras.

Bröt mot egna lagen

Men i natt bröt diktatorn själv mot sin egen lag.

För första gången sedan Ryssland inledde sitt blodiga anfallskrig mot Ukraina den 24 februari har nu Putin använt just ordet “krig” för att hänvisa till konflikten, rapporterar CNN.

– Vårt mål är inte att snurra den militära konfliktens hjul, utan tvärtom att avsluta detta krig, säger Putin på en presskonferens i Moskva.

– Vi har och kommer att fortsätta att sträva efter detta.

Anmäls till myndigheterna

Med tanke på känsligheten och hur hårt den ryska regimen har kämpat för att skapa ett narrativ där Ryssland inte befinner sig i krig gick ordvalet inte obemärkt förbi.

Och nu har Putin också anmälts till myndigheterna med förhoppning om att åtala diktatorn.

– Flera tusen människor har redan dömts för sådana ord om kriget, framhåller Nikita Juferev, en kommunal politiker och lagstiftare från S:t Petersburg som lever i exil, på Twitter.

Vill skipa rättvisa

Även Georgij Alburov, medarbetare till den fängslade oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, har också uppmärksammat Putins fadäs och jämför med när en politisk motståndare till diktatorn dömdes till fängelse för “informationsbrott” i våras.

– Alexej Gorinov dömdes till sju års fängelse för att ha kallat kriget för krig på ett möte. Idag kallade Vladimir Putin också kriget för krig, öppet på sin arbetsplats. Så antingen ska Gorinov släppas eller så ska Putin sättas i fängelse i sju år, uttrycker han på Twitter.

"Inte vårt fel"

En amerikansk tjänsteman har uppgett för CNN att “felsägningen” troligtvis inte var avsiktligt från den ryska ledaren. Man kommer dock noga att följa upp hur Kreml hanterar misstaget de kommande dagarna.

Sedan Putin invaderade Ukraina i februari i ett fullskaligt krig har minst tiotusentals människor mist livet. Hela byar har utplånats och avgörande infrastruktur värda miljarder dollar har slagits ut av de ryska bomberna.

Diktatorn har fram till i natt konsekvent använt sig av begreppen “särskild militär operation” eller “specialoperation” samt “avnazifiering” för att beskriva invasionen.

Han har nyligen även anklagat den ukrainska presidenten Volodymyr Zelensky för att vägra fredsförhandla.

– Det finns ingenting att anklaga oss för. Vi har alltid sett ukrainarna som ett broderligt folk och jag tycker fortfarande så, sade Putin häromdagen enligt BBC.

– Vad som har hänt är en tragedi, men det är inte vårt fel. 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen