Putin sade förbjudet ord – anmäls

2022 12 23

Efter tio månader, eller 302 dagar, slank det förbjudna ordet plötsligt ur diktatorns mun.

Ryssland är inte i krig med Ukraina.

Åtminstone inte enligt Vladimir Putin själv. Istället praktiserar man en “specialoperation” i grannlandet.

Ryska medier som har använt ordet “krig” har en efter en stängts ned av den brutala regimen. Den som sprider “falska” nyheter om militären riskerar dessutom 15 år i fängelse sedan en ny lag infördes i våras.

Bröt mot egna lagen

Men i natt bröt diktatorn själv mot sin egen lag.

För första gången sedan Ryssland inledde sitt blodiga anfallskrig mot Ukraina den 24 februari har nu Putin använt just ordet “krig” för att hänvisa till konflikten, rapporterar CNN.

– Vårt mål är inte att snurra den militära konfliktens hjul, utan tvärtom att avsluta detta krig, säger Putin på en presskonferens i Moskva.

– Vi har och kommer att fortsätta att sträva efter detta.

Anmäls till myndigheterna

Med tanke på känsligheten och hur hårt den ryska regimen har kämpat för att skapa ett narrativ där Ryssland inte befinner sig i krig gick ordvalet inte obemärkt förbi.

Och nu har Putin också anmälts till myndigheterna med förhoppning om att åtala diktatorn.

– Flera tusen människor har redan dömts för sådana ord om kriget, framhåller Nikita Juferev, en kommunal politiker och lagstiftare från S:t Petersburg som lever i exil, på Twitter.

Vill skipa rättvisa

Även Georgij Alburov, medarbetare till den fängslade oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, har också uppmärksammat Putins fadäs och jämför med när en politisk motståndare till diktatorn dömdes till fängelse för “informationsbrott” i våras.

– Alexej Gorinov dömdes till sju års fängelse för att ha kallat kriget för krig på ett möte. Idag kallade Vladimir Putin också kriget för krig, öppet på sin arbetsplats. Så antingen ska Gorinov släppas eller så ska Putin sättas i fängelse i sju år, uttrycker han på Twitter.

"Inte vårt fel"

En amerikansk tjänsteman har uppgett för CNN att “felsägningen” troligtvis inte var avsiktligt från den ryska ledaren. Man kommer dock noga att följa upp hur Kreml hanterar misstaget de kommande dagarna.

Sedan Putin invaderade Ukraina i februari i ett fullskaligt krig har minst tiotusentals människor mist livet. Hela byar har utplånats och avgörande infrastruktur värda miljarder dollar har slagits ut av de ryska bomberna.

Diktatorn har fram till i natt konsekvent använt sig av begreppen “särskild militär operation” eller “specialoperation” samt “avnazifiering” för att beskriva invasionen.

Han har nyligen även anklagat den ukrainska presidenten Volodymyr Zelensky för att vägra fredsförhandla.

– Det finns ingenting att anklaga oss för. Vi har alltid sett ukrainarna som ett broderligt folk och jag tycker fortfarande så, sade Putin häromdagen enligt BBC.

– Vad som har hänt är en tragedi, men det är inte vårt fel. 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen