Putin sade förbjudet ord – anmäls

2022 12 23

Efter tio månader, eller 302 dagar, slank det förbjudna ordet plötsligt ur diktatorns mun.

Ryssland är inte i krig med Ukraina.

Åtminstone inte enligt Vladimir Putin själv. Istället praktiserar man en “specialoperation” i grannlandet.

Ryska medier som har använt ordet “krig” har en efter en stängts ned av den brutala regimen. Den som sprider “falska” nyheter om militären riskerar dessutom 15 år i fängelse sedan en ny lag infördes i våras.

Bröt mot egna lagen

Men i natt bröt diktatorn själv mot sin egen lag.

För första gången sedan Ryssland inledde sitt blodiga anfallskrig mot Ukraina den 24 februari har nu Putin använt just ordet “krig” för att hänvisa till konflikten, rapporterar CNN.

– Vårt mål är inte att snurra den militära konfliktens hjul, utan tvärtom att avsluta detta krig, säger Putin på en presskonferens i Moskva.

– Vi har och kommer att fortsätta att sträva efter detta.

Anmäls till myndigheterna

Med tanke på känsligheten och hur hårt den ryska regimen har kämpat för att skapa ett narrativ där Ryssland inte befinner sig i krig gick ordvalet inte obemärkt förbi.

Och nu har Putin också anmälts till myndigheterna med förhoppning om att åtala diktatorn.

– Flera tusen människor har redan dömts för sådana ord om kriget, framhåller Nikita Juferev, en kommunal politiker och lagstiftare från S:t Petersburg som lever i exil, på Twitter.

Vill skipa rättvisa

Även Georgij Alburov, medarbetare till den fängslade oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, har också uppmärksammat Putins fadäs och jämför med när en politisk motståndare till diktatorn dömdes till fängelse för “informationsbrott” i våras.

– Alexej Gorinov dömdes till sju års fängelse för att ha kallat kriget för krig på ett möte. Idag kallade Vladimir Putin också kriget för krig, öppet på sin arbetsplats. Så antingen ska Gorinov släppas eller så ska Putin sättas i fängelse i sju år, uttrycker han på Twitter.

"Inte vårt fel"

En amerikansk tjänsteman har uppgett för CNN att “felsägningen” troligtvis inte var avsiktligt från den ryska ledaren. Man kommer dock noga att följa upp hur Kreml hanterar misstaget de kommande dagarna.

Sedan Putin invaderade Ukraina i februari i ett fullskaligt krig har minst tiotusentals människor mist livet. Hela byar har utplånats och avgörande infrastruktur värda miljarder dollar har slagits ut av de ryska bomberna.

Diktatorn har fram till i natt konsekvent använt sig av begreppen “särskild militär operation” eller “specialoperation” samt “avnazifiering” för att beskriva invasionen.

Han har nyligen även anklagat den ukrainska presidenten Volodymyr Zelensky för att vägra fredsförhandla.

– Det finns ingenting att anklaga oss för. Vi har alltid sett ukrainarna som ett broderligt folk och jag tycker fortfarande så, sade Putin häromdagen enligt BBC.

– Vad som har hänt är en tragedi, men det är inte vårt fel. 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


24 januari 2026

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen


23 januari 2026

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen