I NATT: “Putin har blivit galen” – jämförs med Hitler

2024 02 09

Tucker Carlsons intervju med den ryska diktatorn Vladimir Putin var kritiserad redan på förhand.

Vid midnatt släppte den amerikanska tv-profilen sin intervju via sina egna kanaler.

Och reaktionerna på dess innehåll har inte låtit sig vänta.

– Min initiala slutsats är att Putin har blivit galen och att Carlson är en hopplös intervjuare, framhåller exempelvis Financial Times utrikeskommentator Gideon Rachman på X.

Monolog av märkliga utspel

I intervjun släpper Putin flera märkliga uttalanden.

Bland annat påstår han det inte var Ryssland som inledde kriget när den fullskaliga invasionen av Ukraina beordrades för nästan exakt två år sedan.

– Vi började inte detta krig. Vi vill få slut på det, hävdar Putin.

Tucker Carlson, och tittarna, får även en över halvtimmes historielektion där diktatorn avhandlar händelser i Ryssland ända från 800-talet till nutid.

Lovar Europa: "Kommer inte på fråga"

Putin avger också ett löfte till Europa och omvärlden.

Han hävdar att det inte finns några planer på att invadera några andra länder än Ukraina.

– Varför skulle vi göra det? Vi har helt enkelt inget intresse. Det kommer absolut inte på fråga.

Diktatorn vände sig särskilt mot Natoländerna Polen och Lettland som i flera sammanhang varnats av olika aktörer för att ligga nära till hands att drabbas av rysk aggression.

"Som att intervjua Hitler"

Tucker Carlsons intervju har väckt vilda reaktioner i flera delar av världen.

Särskilt i Ukraina tas videon emot av stor upprördhet.

– Förstår Tucker Carlson att djävulens budskap legitimerar helvetet på jorden? säger en 28-årig ukrainare som Kyiv Post talat med.

Även experterna kritiserar intervjun. Den var en propagandaseger för Putin.

– Det är lite som att en journalist går till Adolf Hitler och interbvjuar honom 1938-1938 – och förväntar sig att det man ska få höra är en ärlig kommunikation, säger exempelvis Rysslandsexperten Jakub Gozmirski enligt norska VG.

Två journalister fängslade

Den amerikanska a tv-profilen motiverade intervjun med att det är hans “skyldighet” som journalist att ställa stora makthavare till svars.

Han hävdade också att han är den första västerländska journalist att “bemöda sig” med att intervjua Putin.

Samtidigt sitter två amerikanska journalister fängslade i Ryssland i egenskap av att vara journalister. Utspelet har också kritiserats av BBC som vid upprepade tillfällen fått nej när de försökte intervjua den ryska ledaren.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen