I NATT: Panik i Ryssland – Putin ställer in

2023 06 09

Ukraina har inlett en storskalig motoffensiv mot de ryska ockupanterna i landet. 

Det hävdar flera källor med insyn, rapporterar Washington Post.

Enligt tidningens uppgifter har Ukraina framför allt utfört intensiva attacker i landets sydöstra del.

Panik i Ryssland

Samtidigt sprider sig paniken i Ryssland.

Landets diktator Vladimir Putin har tagit ett drastiskt beslut efter uppgifterna om den ukrainska motoffensiven.

– Putins traditionella pressmöte i rysk tv har skjutits upp på obestämd tid på grund av oro över den militära situationen i Ukraina, rapporterar oberoende Moscow Times.

Svarar på frågor

Sedan Putin kom till makten har han hållit den uppmärksammade pressträffen i princip varje år.

Väl utvalda journalister tillåts ställa frågor som diktatorn besvarar.

Men i år kan inte ens Putinregimens kontroll av inhemska medier rädda honom. Situationen i Ukraina är för känslig och oberäknelig.

Det uppger en källa för Moscow Times.

– Årets pressträff har preliminärt skjutits upp till november-december. Det är kopplat till osäkerheten på slagfältet i Ukraina, säger källan.

”Deras bästa chans”

Oscar Jonsson, forskare vid Försvarshögskolan och expert på rysk krigsföring, har kommenterat uppgifterna om att en ukrainsk motoffensiv har inletts.

Han konstaterar att det har skett en ”markant ökning av ukrainska anfallsförsök”.

– Det är inte Ukrainas enda chans, men det är deras bästa chans att tillfoga Ryssland en strategisk förlust som kan påverka utkomsten av kriget, säger krigsexperten till SVT Nyheter.

Samtidigt betonar Jonsson att Ukraina inte kan förvänta sig stora framgångar direkt.

Tålamod är nyckelordet.

– Vissa förväntar sig ett stort Alexanderhugg som vinner hela kriget. Det är viktigt att moderera förväntningarna. Det här kommer att pågå i månader, förklarar Oscar Jonsson.

Åtta brigader

Ukraina uppges anfalla med en stor styrka.

Åtta brigader med cirka 5 000 till 6 000 man har tränats inför offensiven.

Därtill beräknas det finnas ytterligare drygt 100 000 soldater som kommer att delta i attackerna.

Enligt överstelöjtnant Johan Huovinen, tidigare svensk militärrådgivare i Ryssland, Belarus och Ukraina, har Ukraina lagt alla korten på bordet.

Motoffensiven måste lyckas, annars riskerar Ukraina och väst ett långt och utdraget krig.

– Lägger man det här kortet nu så är det kortet lagt. Misslyckas man kommer det att ta flera månader, eller åtminstone någon månad, innan man kan göra någonting igen, säger Huovinen till SvD.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


86 000 svenskar får pengar på kontot

2024 05 28

För drygt tre år sedan föll domarna mot pensionsbolaget Allras grundare Alexander Ernstberger och tre andra Allra-profiler i Svea hovrätt. 

De dömdes till mångåriga fängelsestraff för mutbrott och för att ha berikat sig på bekostnad av pensionssparare.

Samtidigt tilldömdes Pensionsmyndigheten ett stort belopp i skadestånd. Pengarna ska fördelas till kunder som drabbades i Allra-härvan.

Nu meddelar Pensionsmyndigheten att man påbörjar den första inbetalningen – 95 miljoner ska fördelas på 86 400 sparare.

De som får in pengar på kontot tillhör tidigare sparare som hade hela eller delar av sitt premiepensionskapital i fonder med kopplingar till Allra under 2012.

– Det här är en milstolpe för oss på Pensionsmyndigheten att vi lyckas med vad vi hela tiden har förmedlat: att vi ska hitta, ta tillbaka och betala in pengar som sparare förlorade i samband med Allra.

– Jag är glad för de sparare som nu börjar få ekonomisk upprättelse, säger Anna Pettersson Westerberg, generaldirektör på Pensionsmyndigheten.

Flaggar för fler inbetalningar

Beloppet på 95 miljoner kronor är lägre än skadeståndet vilket kan innebära ytterligare inbetalningar till pensionssparare i framtiden.

– Inbetalningen innebär ett delmål i vårt arbete med att se till så att de som drabbades av Allra-härvan ska få ersättning för varje krona de har lidit skada. Pensionsmyndighetens arbete med detta är uthålligt, envist och metodiskt, säger Pensionsmyndighetens chefsjurist Lena Aronsson.

Så fungerar inbetalningarna

- Pengarna betalas in automatiskt till de drabbades premiepensionskonton och man behöver inte göra något för att få pengarna.

- Inbetalningens storlek beror på olika faktorer som exempelvis när och hur länge man haft innehav i någon eller några av de aktuella fonderna och storleken på innehavet.

- Inbetalningen väntas nå berörda personers konton den 28 maj och syns som ”korrigering” om man loggar in på Mina sidor på pensionsmyndigheten.se. De som får en inbetalning på minst 50 kronor informeras också via brev.

Så fördelas pengarna

- 86 400 sparare berörs av inbetalningen.

- 36 251 personer får upp till 1 000 kronor

- 43 592 personer får mellan 1 000 och 2 000 kronor

- 6 414 personer får mellan 2 000 och 3 000 kronor

- 144 personer får över 3 000 kronor

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto Windows

Text: Redaktionen


Nya regler för bensin och diesel – bilister riskerar chockbesked

2024 05 28

Om ett och ett halvt år börjar nya drivmedelsregler gälla i Sverige.

Det handlar om ett nytt handelssystem inom EU som kallas för ETS 2 och som innefattar utvidgade villkor för handel med utsläpp, bland annat drivmedel till bilar.

Regeringen och SD klubbade formellt igenom EU-direktivet, som kommer att höja priset på bensin- och diesel, tidigare i maj.

Den första prognosen talar om en höjning på 1,5 kronor per liter.

Men det kan bli betydligt mer. Bland annat pekar ett tyskt forskningsinstitut på att att höjningen snarare landar på sex kronor litern – fyra gånger så mycket som den beräknade höjningen.

Och nu vädjar branschorganisationen Drivkraft Sverige till regeringen om att kompensera landets bilister, rapporterar Svenska Dagbladet.

"Går inte sänka mer"

Enligt partierna i Tidöavtalet ska också bilister kompenseras. Det är dock inte klart hur det ska ske. Lägre skatt på bränsle eller att ta från EU:s sociala klimatfond har nämnts som förslag.

Men enligt Drivkraft Sverige ligger Sverige redan nära EU:s miniminivå för bränsleskatterna.

– De går inte att sänka mycket mer. Då får regeringen kompensera för de högre bensin- och dieselpriserna på något annat sätt, säger Jessica Alenius, vd på Drivkraft Sverige, till SvD.

Elektrifieringen går för långsamt

Den plötsliga prisökningen förklaras med att elektrifieringen går för långsamt. Bilbranschen har större behov av att samla på sig utsläppsrätter än vad som förväntades. Det driver upp priset för kunderna.

Och Drivkraft Sverige är inte den enda aktören som flaggat för en chockhöjning på bensin och diesel i framtiden.

I mars menade konsumentorganisationen Riksförbundet M Sverige att bilister riskerar en “kalldusch” när det nya handelssystemet träder i kraft.

Detta kan bli en kalldusch för väljare som röstat för att diesel och bensin skulle bli billigare, och ett svårt mål att uppnå i Sverige där vi har långa avstånd och en stor andel av befolkningen som har behov av bilen dagligen för att till exempel ta sig till jobbet, sade Caroline Drabe, vd för M Sverige vid tillfället.

Beslutet redan fattat

Det nya utsläppshandelssytemet innebär avgifter ovanpå bränslepriserna för bilister och åkerier men även inom bostäder och andra sektorer.

Pengarna ska öronmärkas till en större klimatfond i EU.

Både regeringen och Naturvårdsverket har bekräftat ramarna för den nya förändringen.

– Redan från 1 januari 2025 ska utsläppen övervakas och rapporteras, framhåller Naturvårdsverket och tillägger.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen