I NATT: Panik i Ryssland – Putin ställer in

2023 06 09

Ukraina har inlett en storskalig motoffensiv mot de ryska ockupanterna i landet. 

Det hävdar flera källor med insyn, rapporterar Washington Post.

Enligt tidningens uppgifter har Ukraina framför allt utfört intensiva attacker i landets sydöstra del.

Panik i Ryssland

Samtidigt sprider sig paniken i Ryssland.

Landets diktator Vladimir Putin har tagit ett drastiskt beslut efter uppgifterna om den ukrainska motoffensiven.

– Putins traditionella pressmöte i rysk tv har skjutits upp på obestämd tid på grund av oro över den militära situationen i Ukraina, rapporterar oberoende Moscow Times.

Svarar på frågor

Sedan Putin kom till makten har han hållit den uppmärksammade pressträffen i princip varje år.

Väl utvalda journalister tillåts ställa frågor som diktatorn besvarar.

Men i år kan inte ens Putinregimens kontroll av inhemska medier rädda honom. Situationen i Ukraina är för känslig och oberäknelig.

Det uppger en källa för Moscow Times.

– Årets pressträff har preliminärt skjutits upp till november-december. Det är kopplat till osäkerheten på slagfältet i Ukraina, säger källan.

”Deras bästa chans”

Oscar Jonsson, forskare vid Försvarshögskolan och expert på rysk krigsföring, har kommenterat uppgifterna om att en ukrainsk motoffensiv har inletts.

Han konstaterar att det har skett en ”markant ökning av ukrainska anfallsförsök”.

– Det är inte Ukrainas enda chans, men det är deras bästa chans att tillfoga Ryssland en strategisk förlust som kan påverka utkomsten av kriget, säger krigsexperten till SVT Nyheter.

Samtidigt betonar Jonsson att Ukraina inte kan förvänta sig stora framgångar direkt.

Tålamod är nyckelordet.

– Vissa förväntar sig ett stort Alexanderhugg som vinner hela kriget. Det är viktigt att moderera förväntningarna. Det här kommer att pågå i månader, förklarar Oscar Jonsson.

Åtta brigader

Ukraina uppges anfalla med en stor styrka.

Åtta brigader med cirka 5 000 till 6 000 man har tränats inför offensiven.

Därtill beräknas det finnas ytterligare drygt 100 000 soldater som kommer att delta i attackerna.

Enligt överstelöjtnant Johan Huovinen, tidigare svensk militärrådgivare i Ryssland, Belarus och Ukraina, har Ukraina lagt alla korten på bordet.

Motoffensiven måste lyckas, annars riskerar Ukraina och väst ett långt och utdraget krig.

– Lägger man det här kortet nu så är det kortet lagt. Misslyckas man kommer det att ta flera månader, eller åtminstone någon månad, innan man kan göra någonting igen, säger Huovinen till SvD.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen