I NATT: Nytt utspel från Erdogan – försöker bevisa svenskt “hyckleri”

2022 06 28

Sverige och Finland har bokat möte med Turkiet under Natotoppmötet i Madrid.

Turerna är välkända vid det här laget. Sverige vill gå med i Nato – men medlemsnationen Turkiet sätter käppar i hjulet för den svenska ansökningen. 

Ett motstånd som inte visar några tecken på att bli mindre.  Inför veckans Natotoppmöte i Madrid riskerar det istället att bli än mer kaosartat när Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan nu lovar att visa upp "bilder" som ska peka ut Sverige som "hycklare".

Ska presentera bevis för “hyckleri”

När parterna ska träffas i Madrid har Erdoğan gått ut och sagt att han ska göra “allt som är nödvändigt för vårt lands rättigheter och intressen”, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Som en del av dessa medel sade Erdoğan att han både skulle förmedla dokument och bilder som visar på ett svenskt “hyckleri”. Han syftade på dokumentation kring “terrorgrupper”, däribland kurdiska militanta sådana.

Några andra detaljer kring vad det är för bevismaterial framgick inte.

Ingen attitydförändring

– Vi kommer tydligt att säga till dem att det inte är möjligt att förvänta sig en annan attityd från Turkiet om inte denna bild förändras, sade Erdoğan efter ett regeringsmöte i Ankara, enligt AP.

Kräver utlämning och vapen

Att Turkiet anser att Sverige har ett slappt förhållningssätt till grupper som Turkiet å sin sida har terrorstämplat är ett av skälen till att Erdoğan inte släpper in Sverige i Nato. En av dessa grupper är PKK, Kurdistans arbetarparti, samt dess syriska representanter.

Erdoğan kräver också att både Sverige och Finland utlämnar individer som efterlysts i Turkiet och att länderna åter börjar sälja vapen till den turkiska presidenten – någonting som upphörde efter att Turkiet gjorde militärt intrång i Syrien 2019.

“Backar inte”

En talesperson för den turkiska regeringen talade i liknande termer under gårdagen inför det stora Natomötet som inleds idag, och menar att bollen ligger på Sveriges planhalva nu.

– Deltagande i det här toppmötet betyder inte att vi tar ett steg tillbaka från vår position, säger Erdoğans talesperson Ibrahim Kalin enligt det turkiska regeringsorganet Daily Dabah.

Stoltenberg ger inga löften

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg var noga med att inte ge några falska förhoppningar till Sverige om dess ansökan inför att medlemsländerna träffas i veckan.

– Vi jobbar nu tillsammans på ett avtal mellan Sverige, Finland och vår allierade Turkiet för att ytterligare adressera säkerhetsfrågor: vapenexport och striden mot terrorismen inkluderat, sade generalsekreteraren på en pressträff igår.

Låga förhoppningar

Sverige förväntar sig inte heller att få grönt ljus av Turkiet under mötet i fråga.

– Jag tror inte vi kommer så långt att vi kommer hela vägen fram, men det finns klara möjligheter till att ta konkreta steg, sade utrikesminister Ann Linde (S) till SVT i söndags kväll.

Telefonsamtal med Erdoğan

Statsminister Magdalena Andersson (S) talade i telefon med Erdoğan i helgen inför det heta Madridmötet idag.

– Enades om vikten av att göra framsteg inför Nato-toppmötet i Madrid nästa vecka, där jag ser fram emot att träffa president Erdoğan och andra allierade ledare, framhävde Andersson på Twitter efteråt.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen