I NATT: Nytt militärt hot och prat om Sverige

2022 06 10

Det skriver det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande sent på torsdagskvällen, rapporterar Reuters.

Webbplats attackerades

Varningen kommer kort efter att det ryska bostadsdepartementets webbplats hackades under helgen.

När användare besökte sajten möttes de av texten ”Ära till Ukraina” på ukrainska.

Pekar ut USA och Ukraina

Ryssland pekar ut individer från USA och Ukraina som ansvariga.

– Var säker, Ryssland kommer inte lämna aggressiva handlingar obesvarade. Västvärldens militarisering av informationsrummet och försöken att förvandla det till en arena för mellanstatliga konfrontationer har avsevärt ökat hotet om en direkt militär sammandrabbning med oförutsägbara konsekvenser, skriver utrikesdepartementet i uttalandet.

Firade gamle tsaren

Under gårdagen besökte Rysslands diktator Vladimir Putin en utställning för att fira 350-årsminnet av Peter den Stores födelse.

Sittandes i en fåtölj höll han ett anförande och konstaterade att Ryssland inte hade något annat val än att inleda sin ”särskilda militära operation” i Ukraina.

– Det är uppenbart att vi måste försvara oss själva och slåss. Nu har vi besökt en utställning ägnad åt den 350:e årsdagen av Peter den Stores födelse. Nästan ingenting har förändrats, sade Putin enligt ryska nyhetsbyrån Interfax.

Pratade om Sverige

Diktatorn passade även på att prata om det Stora nordiska kriget (1700–1721), då Peter den Stores armé besegrade Sverige.

Putin framhävde att tsaren inte erövrade områden, utan tog tillbaka mark som tillhörde Ryssland. Han jämförde det med Rysslands agerande i Ukraina.

– När vi grundade den nya huvudstaden (Sankt Petersburg) var det inget europeiskt land som erkände den som en del av Ryssland. Alla erkände den som en del av Sverige. Men slaver har levt där i århundraden, betonade Putin.

Jämförde sig med tsaren

Avslutningsvis jämförde Vladimir Putin sig själv med tsaren, uppger New York Times.

Han konstaterade att Peter den Store ”befriade och befäste” under det Stora nordiska kriget.

En leende Putin lutade sig tillbaka i sin fåtölj och sade:

– Nu ser det ut som att vi måste befria och befästa.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen