I NATT: Ny varning från Ryssland mot Sverige – robotar står redo

2022 04 14

Ryssland står redo att placera ut robotmissiler längs gränserna till Sverige och Finland om länderna går med i Nato.

Det låter en representant från Putinregimen, nämligen vice ordförande för det ryska parlamentet Pyotr Tolstoy, meddela under natten till torsdagen till brittiska ITV.

Missiler längs gränserna

– Vi har missiler som vi kommer att sätta längs gränsen till Finland, Sverige, Polen och i Kaliningrad, meddelar ITV-reportern Emma Burrows på Twitter att Tolstoy ska ha sagt till kanalen.

Inte ens myggor

Den ryska parlamentarikern började även prata om att inte ens myggorna i Finland skulle våga sig över gränsen till Ryssland.

– Finland är fullt med myggor. Om Finland ansluter till Nato kommer Ryssland garantera sin säkerhet på ett sätt så att inte ens en mygga kommer vilja flyga över vår gräns, framhäver Burrows att Tolstoy har sagt till henne.

Varnat tidigare

Det är långt ifrån första gången den hätska ryska retoriken riktas mot Sverige. I måndags uttalade sig Kremls talesperson om ett potentiellt svenskt Natomedlemskap.

– Det är inte en sådan allians som säkerställer fred och stabilitet, sade Kremls talesman Dmitry Peskov enligt BBC.

Militära konsekvenser

Ännu värre var tonläget i början av mars när ryssarna hotade med militära konsekvenser om Sverige skulle få för sig att gå med i Nato.

– Det är uppenbart att [om] Finland och Sverige går med i Nato, vilket är en militär organisation till att börja med, så får det allvarliga militära och politiska konsekvenser, säger Rysslands utrikesdepartements Europaavdelningschef Sergei Belyayev till Interfax.

Natofrågan högaktuell

Länderna har dock inte vikt sig för de ryska varningarna. Natofrågan har blivit högaktuell för både Sverige och Finland sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina.

Finlands statsminister Sanna Marin sade under gårdagen att landet vill ansöka inom de närmsta veckorna, istället för månader som det spekulerades. Hon vill ha Sverige med sig på vägen.

Vill gå samma väg

– Det skulle vara bra om vi tog samma väg i framtiden, men det är inte något krav. Men det hade varit väldigt bra att ta göra samma val och ha samma tidsplan, sade Sanna Marin igår enligt norska Dagbladet.

Kan ansöka i juni

Igår kom uppgifter om att statsminister Magdalena Andersson (S) vänt om Nato. Enligt uppgifter till Svenska Dagbladet kan Sverige lämna in en ansökan redan i juni. Statsministern kommenterade inte tidsplanen, men medgav att ett beslut ska tas skyndsamt.

– Jag ser ingen anledning att skjuta på beslutet. Vi har val senare i september och måste även kunna fokusera på det då, sade hon på en pressträff igår.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen