I NATT: Nöd-SMS till tusentals svenskar

2023 05 19

Tusentals svenskar skakades av en jordbävning på torsdagskvällen.

Den kraftiga jordbävningen inträffade på den populära semesterön Kreta i Grekland.

Enligt preliminära rapporter uppmätte skalvet en magnitud på 5,1 på richterskalan, rapporterar ABC News.

– Hela ön skakade, uppger den grekiska tidning Lediseis.

Kändes till Turkiet

Jordbävningens epicentrum var cirka fyra kilometer söder om Moires i sydöstra Kreta. Skakningarna uppges även ha känts i stora delar av sydöstra Grekland och sydvästra Turkiet.

Hittills finns det inga uppgifter om att personer har skadats i samband med skalvet.

– Det kan ta flera timmar innan myndigheterna kan göra omfattande skadebedömningar, särskilt i avlägsna områden. Lätta efterskalv kommer troligtvis inträffa under de kommande dagarna, framhåller organisationen Crisis24 i ett uttalande.

Uppmaning

Crisis24 har även gått ut med en uppmaning till alla som befinner sig på ön.

– Av säkerhetsskäl bör du överväga att lämna flervåningsbyggnader tills myndigheterna bekräftat att det är säkert. Övervaka situationen och planera för efterskalv.

Varna alla svenskar

Drygt 3 000 svenskar befinner sig på ön.

Resebyrån Tui har skickat ut ett nöd-sms till samtliga svenska medborgare, rapporterar Aftonbladet.

– Vi skickade ut en uppdatering till våra kunder för en stund sen. Vi har bett dem förbereda sig på efterskalv, men vi följer noga det som händer och just nu verkar läget vara stabilt, säger Adam Györki på Tui till tidningen.

Vanligt förekommande

Jordbävningar är vanligt förekommande i Grekland.

Kreta är landets mest skalvbenägna områden.

Det är dock sällsynt att skalv resulterar i allvarliga skador.

Men det har inträffat.

1999 dog 143 personer och över 2 000 skadades efter en jordbävning i huvudstaden Aten.

Jordbävningen uppmätte 6,0 på richterskalan.

Skalvet har beskrivits som Greklands största naturkatastrof de senaste 70 åren.

Foto: Firmbee.com

Text: Redaktionen

30 grader varmt – svensk värmebölja på ingång

2026 07 23

Det har varit en blöt vecka på många håll i Sverige.

Skyfallen har avlöst varandra och i stora delar av landet har det fallit kraftiga mängder regn, ofta på kort tid.

Och du bör vara beredd på att ha stövlar och regnrock nära till hands även kommande dagar.

– På lördag fortsätter regn att dra in västerifrån över norra Sverige och regnet breder nu också ut sig över södra Sverige. Möjligen att Östersjölandskapen får mest uppehåll, framhåller SMHI i dagens prognos.

– Även under söndagsdygnet väntas regn av och till i stort sett hela landet, då också allmänt lite blåsigt med friska vindbyar.

"Riktig högsommarvärme" på gång

Men håll ut.

Mycket tyder nämligen på att vädret vänder under nästa vecka. En ny värmebölja ser ut att vara på ingång från och med torsdagen.

– Då pratar vi om riktig högsommarvärme. På flera håll finns möjlighet till 25–30 grader, framförallt i södra Sverige, säger Lasse Rydqvist, meteorolog på Klart, till Aftonbladet.

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Augusti kan bli lovande

Värmen tar sig dock inte upp till norra halvan av landet. Men även på den fronten kommer lovande besked, för den som önskar sol och höga temperaturer.

– Augusti ser, precis som juli, ut att bjuda på värme i omgångar. Det kan bli en varm inledning på månaden och under vecka 33 ökar chanserna för varmare väder även i norra Sverige, säger Lasse Rydqvist.

SMHI är hittills något mer försiktig i sin prognos för slutet på nästa vecka. Väderinstitutet gör dock en liknande bedömning – värme är på väg.

– Prognosen för nästa vecka är fortfarande ganska osäker men det ser ut att bli ostadigt under början av veckan. Fram emot nästa helg kan det dra in lite varmare luft igen, uppger SMHI.

Andra läser: Hemligt möte mellan Ryssland och Tyskland

Foto: J. Ferlič resp MasterTux

Text: Redaktionen

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 23

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

– Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch.

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra.

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen