I NATT: Nöd-SMS till tusentals svenskar

2023 05 19

Tusentals svenskar skakades av en jordbävning på torsdagskvällen.

Den kraftiga jordbävningen inträffade på den populära semesterön Kreta i Grekland.

Enligt preliminära rapporter uppmätte skalvet en magnitud på 5,1 på richterskalan, rapporterar ABC News.

– Hela ön skakade, uppger den grekiska tidning Lediseis.

Kändes till Turkiet

Jordbävningens epicentrum var cirka fyra kilometer söder om Moires i sydöstra Kreta. Skakningarna uppges även ha känts i stora delar av sydöstra Grekland och sydvästra Turkiet.

Hittills finns det inga uppgifter om att personer har skadats i samband med skalvet.

– Det kan ta flera timmar innan myndigheterna kan göra omfattande skadebedömningar, särskilt i avlägsna områden. Lätta efterskalv kommer troligtvis inträffa under de kommande dagarna, framhåller organisationen Crisis24 i ett uttalande.

Uppmaning

Crisis24 har även gått ut med en uppmaning till alla som befinner sig på ön.

– Av säkerhetsskäl bör du överväga att lämna flervåningsbyggnader tills myndigheterna bekräftat att det är säkert. Övervaka situationen och planera för efterskalv.

Varna alla svenskar

Drygt 3 000 svenskar befinner sig på ön.

Resebyrån Tui har skickat ut ett nöd-sms till samtliga svenska medborgare, rapporterar Aftonbladet.

– Vi skickade ut en uppdatering till våra kunder för en stund sen. Vi har bett dem förbereda sig på efterskalv, men vi följer noga det som händer och just nu verkar läget vara stabilt, säger Adam Györki på Tui till tidningen.

Vanligt förekommande

Jordbävningar är vanligt förekommande i Grekland.

Kreta är landets mest skalvbenägna områden.

Det är dock sällsynt att skalv resulterar i allvarliga skador.

Men det har inträffat.

1999 dog 143 personer och över 2 000 skadades efter en jordbävning i huvudstaden Aten.

Jordbävningen uppmätte 6,0 på richterskalan.

Skalvet har beskrivits som Greklands största naturkatastrof de senaste 70 åren.

Foto: Firmbee.com

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen