I NATT: Natoland varnar för rysk ”attack”

2023 11 17

Gränsövergångsställena i Vaalimaa, Nuijamaa, Imatra och Niirala stängs från och med den 18 november 2023.

Detta efter ett ökat antal migranter utan giltiga resedokument har försökt ta sig in i Finland via Ryssland.

Personerna har tillåtits korsa Ryssland, trots att de saknar  Schengen-visum eller uppehållstillstånd.

– Vi har agerat beslutsamt och snabbt för att läget vid östgränsen inte ska försämras. Under förra valperioden gjordes ändringar i gränsbevakningslagen just med tanke på denna typ av situationer. Nu har vi använt verktygen i lagen, säger Finlands statsminister Petteri Orpo.

Den finska regeringen betonar att det finns tecken på att en främmande stats myndigheter eller andra aktörer har bidragit till att personer olagligt kommit över gränsen till Finland.

– Genom att stänga gränsövergångsställen vid östgränsen sätter vi stopp för olaglig inresa till Finland. Regeringen är redo att vid behov vidta mer kraftfulla åtgärder, säger inrikesminister Mari Rantanen.

Natoland slår larm

Nu varnar ett nytt land för samma sak som Finland.

Natomedlemmen Estland har noterat att antalet papperslösa migranter ökat markant vid landets östra gränsövergångar. Personerna försöket ta sig in i landet via Ryssland.

Egert Belitšev, biträdande chef för estniska gränsstyrkorna, beskriver flyktingströmmen som en slags hybridkrigsföring från Ryssland.

– Indikationen från våra finska kollegor är att dessa människor får hjälp från den ryska sidan, antingen av myndigheter eller av den organiserade brottsligheten, som också organiserar transporter till gränsen, säger han till nyhetskanalen ERR.

Beskrivs som rysk ”attack”

Egert Belitšev beskriver situationen vid gränsen som en rysk ”migrationsattack”.

Nu går han ut med en varning till den ryska sidan.

– Vi övervakar situationen noga. Vi är redo att reagera och vidta åtgärder om det behövs, säger han och tillägger:

– Vi har genomfört många övningar och tränat för att hantera dessa situationer. Planerna finns på plats.

"Migrantvapen"

Ryssland har tidigare styrt ett stort antal migranter mot sin västra gräns. Senast år 2015.

– Nu försöker man eventuellt igen utöva påtryckning med ett migrantvapen av det här slaget.

Det säger Sinikukka Saari, forskningschef vid Utrikespolitiska institutet i Finland, till Yle.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen