I NATT: Nato ställer nya krav på Sverige

2022 05 10

Sveriges civila myndigheter måste stärka beredskapen för krig.

Det kravet stället nu Nato på Sverige om landet planerar att ansöka om medlemskap i militäralliansen.

Kräver kraftiga system

Kraven innebär bland annat att ett medlemsland måste ha kraftiga system för att förse styrkor med exempelvis mat, vatten och energi om ett krig bryter ut, rapporterar Sveriges Radio.

Förstärkning behövs fort

På Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, menar man att förstärkningen måste ske ganska fort.

– Blir vi medlemmar i Nato kommer det vara ungefär samma inriktning på uppbyggnaden av det civila försvaret som vi ändå har satt igång i Sverige, men vi behöver snabba på och stärka förmågor, säger Charlotte Petri Gornitzka på MSB.

Myndigheter samarbetar med Nato

Sveriges civila beredskap var högre förr i tiden. Efter att Natofrågan blossat upp på allvar har flera myndigheter börjat arbeta för att åter stärka den på nytt.

Enligt MSB görs det redan i samarbete med Nato.

Sex arbetsgrupper

– Idag finns det redan sex arbetsgrupper i det här samarbetet med fokus på transport, jordbruk, hälsa och energi. Frågor där de myndigheter vi har i Sverige redan ingår, säger Charlotte Petri Gornitzka.

Trupper ska garanteras civilt stöd

I grund och botten handlar Natos krav om att de militära trupper från alliansen som potentiellt skulle komma till Sveriges undsättning ska kunna försäkras om att de får civilt stöd i landet.

Men Nato ställer också krav på att svensk sjukvård ska vara rustat för att kunna hantera ett krigstillstånd.

Kan ansöka ändå

Sverige kan dock ansöka om medlemskap även om kraven för närvarande inte är uppfyllda.

– När det gäller frågan om hälso- och sjukvård tror jag inte man kan se det som absoluta krav utan en målbild. Man förväntas arbeta i riktning mot kraven, säger Johan Carlstedt på Socialstyrelsen till SR.

Natobesked på söndag

På söndag kommer svaret på hur Socialdemokraterna har landat i sina Natodiskussioner, vilket i praktiken lär avgöra om Sverige ansöker till militäralliansen eller inte. Det bekräftade partiet under gårdagen.

– Det är partistyrelsen som äger den här frågan, det är de som ska tycka till till syvende sist och fatta beslut och det gör de den 15 maj, säger partisekreterare Tobias Baudin (S) enligt Dagens Nyheter.

Dagen efter Finlands besked

Dagen före S-mötet på söndag förväntas grannlandet Finland lämna besked i samma fråga.

– Det finns fördelar med att hålla jämn takt med vårt grannland och nära samarbetspartner. Det är bättre att fatta beslutet nu på söndag än att vänta en dryg vecka till. Vi kan fatta ett välgrundat beslut på söndag, säger Tobias Baudin till tidningen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen