I NATT: Nato ställer nya krav på Sverige

2022 05 10

Sveriges civila myndigheter måste stärka beredskapen för krig.

Det kravet stället nu Nato på Sverige om landet planerar att ansöka om medlemskap i militäralliansen.

Kräver kraftiga system

Kraven innebär bland annat att ett medlemsland måste ha kraftiga system för att förse styrkor med exempelvis mat, vatten och energi om ett krig bryter ut, rapporterar Sveriges Radio.

Förstärkning behövs fort

På Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, menar man att förstärkningen måste ske ganska fort.

– Blir vi medlemmar i Nato kommer det vara ungefär samma inriktning på uppbyggnaden av det civila försvaret som vi ändå har satt igång i Sverige, men vi behöver snabba på och stärka förmågor, säger Charlotte Petri Gornitzka på MSB.

Myndigheter samarbetar med Nato

Sveriges civila beredskap var högre förr i tiden. Efter att Natofrågan blossat upp på allvar har flera myndigheter börjat arbeta för att åter stärka den på nytt.

Enligt MSB görs det redan i samarbete med Nato.

Sex arbetsgrupper

– Idag finns det redan sex arbetsgrupper i det här samarbetet med fokus på transport, jordbruk, hälsa och energi. Frågor där de myndigheter vi har i Sverige redan ingår, säger Charlotte Petri Gornitzka.

Trupper ska garanteras civilt stöd

I grund och botten handlar Natos krav om att de militära trupper från alliansen som potentiellt skulle komma till Sveriges undsättning ska kunna försäkras om att de får civilt stöd i landet.

Men Nato ställer också krav på att svensk sjukvård ska vara rustat för att kunna hantera ett krigstillstånd.

Kan ansöka ändå

Sverige kan dock ansöka om medlemskap även om kraven för närvarande inte är uppfyllda.

– När det gäller frågan om hälso- och sjukvård tror jag inte man kan se det som absoluta krav utan en målbild. Man förväntas arbeta i riktning mot kraven, säger Johan Carlstedt på Socialstyrelsen till SR.

Natobesked på söndag

På söndag kommer svaret på hur Socialdemokraterna har landat i sina Natodiskussioner, vilket i praktiken lär avgöra om Sverige ansöker till militäralliansen eller inte. Det bekräftade partiet under gårdagen.

– Det är partistyrelsen som äger den här frågan, det är de som ska tycka till till syvende sist och fatta beslut och det gör de den 15 maj, säger partisekreterare Tobias Baudin (S) enligt Dagens Nyheter.

Dagen efter Finlands besked

Dagen före S-mötet på söndag förväntas grannlandet Finland lämna besked i samma fråga.

– Det finns fördelar med att hålla jämn takt med vårt grannland och nära samarbetspartner. Det är bättre att fatta beslutet nu på söndag än att vänta en dryg vecka till. Vi kan fatta ett välgrundat beslut på söndag, säger Tobias Baudin till tidningen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Helt ny superbro på gång i Norden – ska snart stå klar

2026 01 14

En sprillans ny bro är på väg att stå klar i Sveriges grannland.

Danska Vejdirektoratet har gått in på slutspurten.

Senast nästa månad ska den nya Storströmsbron stå färdig. Det markerar slutet på det enorma projektet om att ersätta den tidigare bron, som förbinder Själland med Falster.

– Som det ser ut nu räknar vi med att det sker senast i februari 2026, säger projektledaren Niels Gottlieb om premiären, enligt Vejdirektoratet.

Kan användas av semestersvenskar

Projektet har blivit försenat. Planen var egentligen att bilar skulle kunna köra över bron redan i höstas.

Den nya bron kommer att bli fyra kilometer lång och blir därmed Danmarks tredje största bro, enbart överträffad av Öresundsbron och Stora bältbron. Prislappen har landat på omkring 4,1 miljarder danska kronor.

Bron kommer dessutom att vara till glädje för många semestrande svenskar som kan utnyttja färdvägen på väg ned till kontinenten.

– Vi ser alla fram emot att kunna öppna den nya bron för bilar, cyklister och fotgängare. Vi vet också att det finns många i området som ser fram emot broöppningen, säger Niels Gottlieb.

LÄS MER: Två länder i Europa kan slås samman

Viktig länk

Den tidigare Storströmsbron kommer att rivas när den nya är helt klar. Den gamla är över 80 år gammal och närmar sig bäst före-datum, vilket kräver stora underhållsinsatser för att hålla trafiken säker.

Dessutom bedöms bron vara för smal för dagens trafikvolymer och har enbart en enkelspårig järnväg, vilket begränsar tågtrafiken.

I den nybyggda varianten kommer det istället att finnas en dubbelspårig järnväg, vilket bedöms vara en nyckel i en framtidssäker anslutning.

– Storströmsbron är av stor regional betydelse och är även en viktig del av järnvägskorridoren mellan Köpenhamn och Tyskland. Denna järnvägskorridor går via järnvägslinjen Köpenhamn-Ringsted via Køge och kommer att förstärkas avsevärt med den kommande Fehmarn Bält-tunneln och tillhörande järnvägsanläggningar, förklarar Vejdirektoratet.

LÄS MER: Byggjätte i konkurs

Foto: News Öresund

Text: Redaktionen

”Har gjort det nästintill omöjliga” – styrkebesked från Ukraina

2026 01 14

Under natten har ryska attacker mot anläggningar i Kryvyj Rih slagit ut strömmen för omkring 45 000 ukrainare.

Beskedet kom från Oleksandr Vilkul som leder militärförvaltningen i staden.

– Fienden har återigen genomfört en storskalig drönarattack mot en infrastrukturanläggning, uppger han i ett inlägg på Telegram.

– Var snäll och fyll på med vatten och ladda era enheter om ni kan.

”Har gjort det nästintill omöjliga”

Inga människor ska ha skadats i den massiva attacken, som slog ut stora delar av elförsörjningen under natten.

Men tidigt på morgonen kommer ett styrkebesked från den ukrainska regionen.

– Energiarbetarna har gjort det nästintill omöjliga. Strömmen har återkopplats i Kryvyj Rih efter den ryska drönarattacker som lämnade 45 000 utan elektricitet, säger Oleksandr Vilkul, rapporterar Kyiv Independent.

– Pannanläggningarna har startats upp och når redan driftstemperaturer. Kommunala transporter går normalt, inklusive höghastighetsspårvagnen. Vattenförsörjningen fungerar.

LÄS MER: Ryssland har attackerat sig själva

Kallt i Ukraina

De ryska attackerna mot infrastrukturen i Ukraina slår hårt mot landets befolkning nu när vinterkylan har slagit till.

– Nattens temperaturer i Kiev var -14 grader. Väderprognoserna visar att frostförhållanden sannolikt kommer att fortsätta i minst två veckor till, uppger tidningen.

Förra veckan slog de ryska styrkorna ut elförsörjningen i flera regioner.

– Invånarna i huvudstaden Kiev har kämpat med liknande utmaningar de senaste dagarna, när tusentals invånare stod utan värme efter en massiv nattattack den 9 januari som riktade sig mot kritisk infrastruktur och dödade minst fyra personer.

Många sammandrabbningar

Det senaste dygnet har de ryska och ukrainska styrkorna drabbat samman på flera platser längs fronten, allra flest kring staden Pokrovsk.

– Igår utsatte fienden ukrainska enheter och befolkade områden för fyra missilattacker och 42 flyganfall. De använde 25 missiler och släppte 78 bomber, uppger den ukrainska generalstaben i ett uttalande, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ryssland har attackerat polsk anläggning

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen