I NATT: Nato redo att ingripa i Europa

2022 08 01

Kosovo har stängt två gränsövergångar till Serbien.

Beslutet togs efter att serbiska demonstranter spärrat av vägar med lastbilar och avlossat skott mot polisen, rapporterar Reuters.

Enligt lokala medier hördes även flygplanssirener nära gränsen i samband med att gränsövergångarna stängdes.

Aktionen är en protest mot nya lagar i Kosovo.

Från och med den 1 augusti måste drygt 50 000 serber, som bor i landet och använder serbiska registreringsskyltar och pass, byta ut dessa till kosovanska motsvarigheter.

Premiärministern Albin Kurti har även meddelat att det kommer att krävas särskilda dokument för serbiska medborgare för att passera gränsen, uppger Reuters.

Nato reda att ingripa

Efter oroligheterna vid gränsen uppger Natos Kosovostyrkor (KFOR) att de är redo att ingripa för att säkra tryggheten i landet.

I ett pressmeddelande beskriver de situationen mellan Serbien och Kosovo som ”spänd”.

– KFOR är beredda att ingripa om stabiliteten hotas, skriver KFOR i pressmeddelandet och tillägger:

– KFOR kommer att vidta alla åtgärder som krävs för hålla det tryggt och säkert i Kosovo vid alla tillfällen, i enighet med sitt FN-mandat.

Efterlyser dialog

I ett tal på söndagskvällen efterlyste Serbiens president Aleksandar Vucic en dialog för att lösa problemen vid gränsen.

– Det är oerhört viktigt för oss att dialogen fortsätter och att vi börjar lösa saker fredligt, sa han enligt nyhetsbyrån AA.

Tackade Ryssland

Presidenten passade även på att rikta ett tack till Ryssland.

På söndagen uppmanade Kreml Kosovo, såväl som USA och EU, att upphöra med "provokationer" och respektera serbers rättigheter i Kosovo.

– Jag vill tacka dem som stöttade Serbien... jag vill särskilt tacka representanterna för Ryska federationens utrikesministerium, som reagerade på ett mycket korrekt sätt, framhöll Aleksandar Vucic.

Självständigt i 14 år

Kosovo förklarade sig självständigt 2008.

Kosovo är erkänt av mer än 100 länder, inklusive USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Norge och Sverige.

Serbien har inte erkänt landets självständighet.

– Det är fortsatt spänt mellan albanerna och serberna i Kosovo. NATO-styrkan KFOR är därför fortfarande i landet. Serbien och Kosovo började år 2011 sina första dialoger efter kriget och har kommit överens om gränsregler, uppger Svenska FN-förbundet.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen