I NATT: Nato redo att ingripa i Europa

2022 08 01

Beslutet togs efter att serbiska demonstranter spärrat av vägar med lastbilar och avlossat skott mot polisen, rapporterar Reuters.

Enligt lokala medier hördes även flygplanssirener nära gränsen i samband med att gränsövergångarna stängdes.

Aktionen är en protest mot nya lagar i Kosovo.

Från och med den 1 augusti måste drygt 50 000 serber, som bor i landet och använder serbiska registreringsskyltar och pass, byta ut dessa till kosovanska motsvarigheter.

Premiärministern Albin Kurti har även meddelat att det kommer att krävas särskilda dokument för serbiska medborgare för att passera gränsen, uppger Reuters.

Nato reda att ingripa

Efter oroligheterna vid gränsen uppger Natos Kosovostyrkor (KFOR) att de är redo att ingripa för att säkra tryggheten i landet.

I ett pressmeddelande beskriver de situationen mellan Serbien och Kosovo som ”spänd”.

– KFOR är beredda att ingripa om stabiliteten hotas, skriver KFOR i pressmeddelandet och tillägger:

– KFOR kommer att vidta alla åtgärder som krävs för hålla det tryggt och säkert i Kosovo vid alla tillfällen, i enighet med sitt FN-mandat.

Efterlyser dialog

I ett tal på söndagskvällen efterlyste Serbiens president Aleksandar Vucic en dialog för att lösa problemen vid gränsen.

– Det är oerhört viktigt för oss att dialogen fortsätter och att vi börjar lösa saker fredligt, sa han enligt nyhetsbyrån AA.

Tackade Ryssland

Presidenten passade även på att rikta ett tack till Ryssland.

På söndagen uppmanade Kreml Kosovo, såväl som USA och EU, att upphöra med "provokationer" och respektera serbers rättigheter i Kosovo.

– Jag vill tacka dem som stöttade Serbien... jag vill särskilt tacka representanterna för Ryska federationens utrikesministerium, som reagerade på ett mycket korrekt sätt, framhöll Aleksandar Vucic.

Självständigt i 14 år

Kosovo förklarade sig självständigt 2008.

Kosovo är erkänt av mer än 100 länder, inklusive USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Norge och Sverige.

Serbien har inte erkänt landets självständighet.

– Det är fortsatt spänt mellan albanerna och serberna i Kosovo. NATO-styrkan KFOR är därför fortfarande i landet. Serbien och Kosovo började år 2011 sina första dialoger efter kriget och har kommit överens om gränsregler, uppger Svenska FN-förbundet.  

Foto: Nato

Text: Redaktionen

AVSLÖJAT: De baltiska staterna hjälper Ryssland

2025 10 28

Ett nätverk av företag i Litauen, Lettland och Estland uppges bidra till att hålla Rysslands så kallade skuggflotta i gång – trots EU:s sanktioner, rapporterar Svenska Yle.

Kopplas till Ryssland

Baltikum har länge profilerat sig som en av de mest Rysslandskritiska regionerna i EU.

Men bakom kulisserna finns nu tecken på motsatsen.

En gemensam granskning av medier i Litauen, Lettland och Estland visar att ett nätverk av företag i regionen hjälper till att förse ryska fartyg med bränsle på öppet hav, avslöjar det litauiska public service-bolaget LRT.

De misstänkta operationerna ska ha genomförts av bunkerfartygen Rina och Zircone, som vid flera tillfällen tankat oljetankfartyg med koppling till ryska hamnar.

– Minst 20 av dessa fartyg visar tydliga tecken på att tillhöra den ryska skuggflottan vid tidpunkten för tankningarna, säger Anatalij Kravtsev, analytiker vid Kyiv School of Economics, till LRT.

LÄS MER: Putins nya taktik i kriget

Skrivna i Dubai

De två bunkerfartygen tillhör FB Trade, ett företag registrerat i Dubai.

Men bakom bolaget finns kopplingar till den baltiska bunkringsjätten Fast Bunkering, som tidigare verkat i hamnen i Klaipėda i Litauen.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har Förenade Arabemiraten blivit en tillflyktsort för företag som vill undvika EU:s insyn.

– Att flytta bolag till Dubai har blivit en vanlig trend eftersom man där kan dölja vad som helst. Många ryska företag med koppling till skuggflottan flyttade dit just av den anledningen, säger sjöfartsexperten Salvatore R. Mercogliano till LRT.

Svårt att övervaka

Fast Bunkering uppges utföra komplexa fartygsoperationer som gör det nästintill omöjligt att övervaka transporterna. Trots EU:s växande sanktionspaket fortsätter Rysslands olja att flöda ut på världsmarknaden.

Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys menar att sanktionerna fungerar, men inte tillräckligt snabbt.

– När restriktionerna träder i kraft har Ryssland redan tjänat sina pengar. Företagen hinner alltid ligga ett steg före myndigheterna, säger han till LRT.

Analytiker varnar för att situationen kan förvärras.
– Sedan invasionen har antalet fartyg i den här ”mörka flottan” tredubblats. I stället för att göra haven säkrare har sanktionerna gjort dem farligare, säger Michelle Wiese Bockmann, analytiker inom maritim underrättelsetjänst.

LÄS MER: Återvände inte från uppdrag” – tung förlust för Kreml

Foto: Ryssland skuggflotta estland sillamae

Text: Redaktionen