I NATT: Kroatiens president vill stoppa ett svenskt medlemskap

2022 05 06

I kroatisk tv kallar han en svensk- finländsk ansökan för ”ett farligt äventyr” och uppmanar sitt lands parlament att rösta nej vid ett sådant scenario, rapporterar Yle.

Måste ratificeras

Om de två nordiska länderna beslutar sig för att ansöka till militäralliansen måste ansökningarna ratificeras av samtliga 30 medlemsländer. Kroatien har varit medlem i Nato sedan 2009.

Vallagen måste ändras

Presidenten framhäver att Kroatiens godkännande av en eventuell finsk och svensk ansökan inte bör ske innan vallagen i Bosnien-Hercegovina ändras.

– Jag älskar Finland och Sverige mest i hela världen, men jag har skrivit på för Kroatien så jag måste jobba för Kroatiens intressen. Om Finland och Sverige vill ansluta till Nato så kan vi tala om det, även om jag anser det vara ett farligt äventyr, säger presidenten.

Komplicerat politisk system

I ett komplicerat politisk system, som skapades efter krigsslutet 1995, så består Bosnien Hercegovina av två huvudsakliga administrativa enheter som representerar de tre stora etniska folkgrupperna, serber, bosnier och kroater.

Landets största kroatiska parti HDZ har krävt reformer som skulle ge Bosnienkroater mer makt – uppmaningar som backats upp av Milanovic och den kroatiska regeringen.

Bosnienkroater har tidigare hotat med att bojkotta valet i oktober om inte vallagen ändras så att enbart de får välja den kroatiska delen av presidentrådet, rapporterar SVT.

Inte i hans händer

Zoran Milanovic tillägger dock att beslutet om ett Natomedlemskap för Sverige och Finland inte ligger i hans händer, utan kommer att fattas av  parlamentet i Kroatien.

Presidentens roll i Kroatien är till stor del ceremoniell.

Har pratat med utrikesministern

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto  konstaterade på tisdagskvällen att han pratat med Kroatiens utrikesminister Gordon Grlic Radman.

– Han bekräftade att Kroatien stödjer Natos öppen dörr-policy och om Finland väljer att ansöka om Natomedlemskap. Kroatiens regering och parlament kommer vara för ett finländskt medlemskap, skriver Haavisto på Twitter.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen