I NATT: Kräver förändring

2022 05 25

USA:s president Joe Biden kräver att den amerikanska kongressen ändrar vapenlagarna i landet efter masskjutningen i Texas.

Minst 21 personer dog när skytten 18-årige Salvador Ramos stormade skolan Uvalde i San Antonio, Texas och öppnade eld med automatvapen. 

Dådet skedde tio dagar efter att en annan 18-åring, Payton Grendon, skjutit ihjäl 10 personer på en stormarknad i Buffalo.

Under 2022 första fem månader har 213 masskjutningar inträffat i USA, enlig sajten Gun Violence Archive.

President Joe Biden adresserade USA:s befolkning i ett tal natten till onsdag. Presidenten kräver förändring.

Måste agera

– Jag är så trött på det. Vi måste agera. Och säg inte att vi inte kan påverka detta blodbad, sa Biden och frågade:

–  Som nation måste vi fråga oss när i guds namn ska vi stå upp mot vapenlobbyn? När i guds namn kommer vi att göra det som vi alla innerst inne vet behöver göras?

 Presidenten hänvisade till en incident för 20 år sedan, masskjutningen på skolan Sandy Hook, där 26 personer mördades – 20 barn och sex vuxna.

– Det har varit 900 incidenter på skolor sedan dess. Listan bara växer om man lägger till alla andra ställen, som biografer, kyrkor och, som för tio dagar sedan, livsmedelsbutiker.  

Vill ändra lagarna

President Biden uppmanar nu den amerikanska kongressen att ändra vapenlagarna i landet.

– Tanken att en 18-åring bara kan gå in i en vapenaffär och köpa två automatvapen är helt fel? När behöver du ett automatvapen förutom när du vill döda någon?

– Och vapentillverkarna har ägnat två decennier åt aggressiv marknadsföring av automatvapen och det har givit dem den största vinsten, fortsatte Biden och tillade:

– För tusan, vi måste ha modet att stå upp mot den här branschen. Jag vet att de flesta amerikaner stöder lagar baserade på ”sunt förnuft”

Foto: The White House

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Total förvirring” efter Trumps megahot

2025 07 14

USA:s president Donald Trump hotar att införa ”mycket hårda tullar” mot Ryssland om landet inte avslutar sitt anfallskrig i Ukraina inom 50 dagar.

Om inget fredsavtal är undertecknat innan deadline kan USA belägga Ryssland och landets handelspartners med strafftullar på 100 procent.

Det skulle bland annat kunna drabba Kina, Indien och flera europeiska länder.

– Vi kallar det för sekundära tullar och ni vet vad det betyder, sade Trump på en gemensam pressträff med Natos generalsekreterare Mark Rutte.

”Total förvirring”

Det råder dock stora oklarheter kring hur Trumps tullhot mot Ryssland ska utformas.

– Det råder "total förvirring" i USA just nu, säger TV2:s USA-korrespondent Lotte Mejlhede till kanalen.

Hon menar att det är oklart om de 100-procentiga tullarna också kommer att riktas mot Rysslands handelspartners.

 – Om han bara slår till mot Ryssland, men inte mot de länder som handlar med Ryssland, då är det inget hot, säger Lotte Mejlhede.

– Om dessa länder inte drabbas, då är det inte ett hot mot Rysslands krigsekonomi.

LÄS MER: Trump bekräftar massivt avtal för Ukraina – hotar Vladimir Putin

Oväntad reaktion i Ryssland

Den ryska marknaden har reagerat på Trumps utspel.

På måndagskvällen stiger Moskvabörsen med 2,7 procent, trots Trumps hot om nya tullar.

Den ryska rubeln stärks även mot både amerikanska dollarn och kinesiska yuan, den mest omsatta utländska valutan i Ryssland.

– Trump presterade sämre än marknadens förväntningar, säger börsanalytikern Artyom Nikolayev till Reuters.

– Han gav den ryska ledningen 50 dagar att komma på något nytt som kan förlänga förhandlingarna. Dessutom gillar Trump att skjuta upp och förlänga tidsfrister.

LÄS MER:

Trump riktigt förbannad – ”Detta funkar inte längre”

”Dags att mobilisera” – Macron går emot övriga EU-jättar

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen