I NATT: Kräver förändring

2022 05 25

USA:s president Joe Biden kräver att den amerikanska kongressen ändrar vapenlagarna i landet efter masskjutningen i Texas.

Minst 21 personer dog när skytten 18-årige Salvador Ramos stormade skolan Uvalde i San Antonio, Texas och öppnade eld med automatvapen. 

Dådet skedde tio dagar efter att en annan 18-åring, Payton Grendon, skjutit ihjäl 10 personer på en stormarknad i Buffalo.

Under 2022 första fem månader har 213 masskjutningar inträffat i USA, enlig sajten Gun Violence Archive.

President Joe Biden adresserade USA:s befolkning i ett tal natten till onsdag. Presidenten kräver förändring.

Måste agera

– Jag är så trött på det. Vi måste agera. Och säg inte att vi inte kan påverka detta blodbad, sa Biden och frågade:

–  Som nation måste vi fråga oss när i guds namn ska vi stå upp mot vapenlobbyn? När i guds namn kommer vi att göra det som vi alla innerst inne vet behöver göras?

 Presidenten hänvisade till en incident för 20 år sedan, masskjutningen på skolan Sandy Hook, där 26 personer mördades – 20 barn och sex vuxna.

– Det har varit 900 incidenter på skolor sedan dess. Listan bara växer om man lägger till alla andra ställen, som biografer, kyrkor och, som för tio dagar sedan, livsmedelsbutiker.  

Vill ändra lagarna

President Biden uppmanar nu den amerikanska kongressen att ändra vapenlagarna i landet.

– Tanken att en 18-åring bara kan gå in i en vapenaffär och köpa två automatvapen är helt fel? När behöver du ett automatvapen förutom när du vill döda någon?

– Och vapentillverkarna har ägnat två decennier åt aggressiv marknadsföring av automatvapen och det har givit dem den största vinsten, fortsatte Biden och tillade:

– För tusan, vi måste ha modet att stå upp mot den här branschen. Jag vet att de flesta amerikaner stöder lagar baserade på ”sunt förnuft”

Foto: The White House

Text: Redaktionen


JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20nov25

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren. 

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben 

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen