I NATT: Kraftig jordbävning – hundratals döda

2023 02 06

En stor jordbävning skakar södra Turkiet samt Syrien under natten till måndagen.

Jordbävningen nådde magnituden 7,8 på richterskalan och minst 100 personer har mist livet i de två länderna, uppger Sky News och flera andra internationella medier.

Skalvet registrerades 02.17 svensk tid och har följts av flera efterskalv. Enligt tidningen TRT Haber har hela 22 stycken registrerats hittills – det kraftigaste uppmätt till 6,6.

Det första skalvet varade i en dryg minut, enligt Reuters.

Erdoğan: "En katastrof"

Magnituden 7,8 slogs fast av USA:s seismologiska myndighet USGS.

Andra källor har mätt uppemot 7,9 på samma skala och flera närliggande länder kunde känna av skalvet, bland annat i Egypten, Libanon och Cypern.

– Vi hoppas att vi ska ta oss igenom denna katastrof tillsammans så snart som möjligt och med minsta möjliga skada, uttrycker Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan på Twitter.

Samlas i panik

Av de över hundra döda i katastrofen befinner sig sannolikt merparten i Syrien. Enligt AFP har 53 personer hittills konstaterat döda i Turkiet medan Al Jazeera rapporterar om 86 döda i Syrien.

Flera byggnader har förstörts och tv-bilder från bland annat TRT visar hur människor samlas i panik ute på gatorna.

– Vår prioritet är att få ut människor som är instängda under förstörda byggnader och att föra dem till sjukhus, framhåller Erdoğan.

"Katastrofal" situation i Syrien

I Syrien befaras dödsfallen vara betydligt högre än vad som hittills rapporterats.

Jordbävningen slog till mot oppositionskontrollerade regioner packade med flera miljoner fördrivna syrier med dåliga möjligheter till sjukvård efter flera år av krig.

– Vi fruktar att dödsfallen uppgår till hundratals. Vi är under extrem press, säger Muheeb Qaddour, läkare i staden Atmed där minst elva dödsfall konstaterats, till AFP.

I nordvästra delen av landet beskriver civilförsvaret situationen som “katastrofal”.

Byggnader har kollapsat och människor ligger begravda bland spillrorna.

Vanligt drabbat område

Att Turkiet drabbas av jordbävningar är inte ovanligt.

– Turkiet är ett av världens mest jordbävningsdrabbade länder, konstaterar svenska UD i sin reseinformation kring landet.

2011 drabbades östra Turkiet av jordbävning som nådde magnituden 7,2, vilket då var den största i landet sedan 1999.

Vid det tillfället dog mellan 500-1 000 personer enligt de turkiska myndigheterna.

Fakta: Richterskalans intervaller

Jordskalv på 4,5 eller större är starka nog för att registreras globalt.

Nedan ser du skalans intervaller och vilken benämning som används för respektive intervall.

0,0-2.0: Mikro
2,0-2,9: Mycket små
3,0-3,9: Mindre
4,0-4,9: Lätt
5,0-5,9: Medel
6,0-6,9: Stark
7,0-7,9: Större
8,0-8,9: Stor
9,0 eller större: Sällsynt stor

Källa: US Geological Survey

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen