I NATT: Jimmie Åkesson vittrar ministerpost

2022 09 12

Sverigedemokraterna ser ut att förverkliga opinionssiffrorna om att bli Sveriges näst största parti.

Veckorna innan valet seglade SD och Jimmie Åkesson om Moderaterna och var andra största parti i Sverige i mer eller mindre samtliga mätningar.

En opinion som av allt att döma befästs i valresultatet.

Med enbart ett hundratal valdistrikt kvar att sammanställa samlar SD 20,7 procent jämfört med Moderaternas 19,1.

“Kommer ha central position”

Och nu vittrar Jimmie Åkesson en plats i regeringen och eftertraktade ministerposter.

– Om det blir maktskifte kommer vi att ha en central position. Vår ambition är att sitta med i regeringen, säger han på partiets valvaka i natt.

– Vad vi ser som bäst för Sverige är en ny majoritetsregering med Sverigedemokraterna som bas, för ett nytt styre i Sverige.

“Går inte att bortse från”

Att SD blir större än M går inte obemärkt förbi om Ulf Kristersson (M) får bilda regering, vilket valresultatet i skrivande stund tyder på.

Det menar Jenny Madestam, statsvetare vid Försvarshögskolan och Södertörns högskola.

– Det påverkar naturligtvis. Det går inte att bortse ifrån att storleken har betydelse i förhandlingarna, säger hon till Dagens Nyheter.

Storleken spelar roll

Storleken på partierna gör att det kan bli besvärligt för Kristersson att inte delge SD ministerposter.

Någonting som M-ledaren vid flera tillfällen deklarerat inte skulle vara aktuellt.

– Det blir det för det blir svårare att motivera varför Sverigedemokraterna inte ska få ta plats i regeringen, säger Jenny Madestam.

"Vill att Jimmie ska bli statsminister"

Även Kristdemokraterna och Liberalerna har återkommande sagt nej till att Sverigedemokraterna ska ingå i en regering.

Inom SD är partiet dock övertygade om att så kommer att bli fallet.

– Det är klart att jag vill att Jimmie ska bli statsminister. Och blir han inte det så kanske han ska ha en ministerpost. Det är väl inte orimligt? Vi har flera från sannfinländarna här i dag. När de satt i regering så fick de utrikesposten till exempel, i deras första regeringssamarbete. Det är klart att kan man göra det i Finland så borde man kunna göra det i Sverige, säger SD:s partisekreterare Richard Jomshof till Svenska Dagbladet.

Försiktigt optimistisk

Ulf Kristersson har ännu inte ropat ut någon seger.

Hans regeringsunderlag leder med ett enda mandat i takt med att rösträkningen går in på upploppet.

Det var dock en optimistisk partiledare som talade till sina medlemmar natten till måndagen.

– Jag kommer att göra allt jag kan för att bilda en handlingskraftig regering, säger han i sitt tal på valvakan.

Foto: Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

Östersund: 19 oktober
Umeå: 27 oktober
Luleå: 29 oktober
Sundsvall: 5 november
Borås: 15 november
Göteborg: 30 november
Lund: 10 december
Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen

Svenskt rekordfynd hittat – kan räcka i åratal

2026 10 29

En rekordhög guldhalt har upptäckts.

Ett svenskt gruvbolag har gjort ett rekordfynd.

Bolaget har hittat berg med extremt höga guldhalter.

Rekordhög guldhalt

Gruvbolaget Lundin Gold har hittat ett ovanligt guldrikt berg vid Bonza Sur i Ecuador. Företaget, som driver guldgruvan Fruta del Norte, har efter nya borresultat i området, sett att marken innehåller betydligt högre guldhalter än vad man hade hoppats på.

I ett borrprov på drygt 140 meters djup uppmättes i genomsnitt 242,64 gram guld per ton berg, över en sträcka på 3,3 meter.

I en del av samma prov, som var 70 centimeter lång, var halten ännu högre: 1 090 gram guld per ton berg. Det motsvarar mer än ett kilo.

– Borrhålet BLP-2026-559 visade den högsta guldhalten som hittills uppmätts vid fyndigheten. Det tyder på att det kan finnas mer guld att hitta i området, uppger bolaget.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister

Fler guldfynd i området

Även vid den närliggande fyndigheten Fruta del Norte South har bolaget hittat berg med höga guldhalter.

Där uppmättes i ett borrprov i genomsnitt 124,27 gram guld per ton berg över en sträcka på 11 meter. Inom samma borrhål fanns också en meter där halten uppgick till 1 290 gram per ton.

– Den snabba utvecklingen i Fruta del Norte-området, där flera guldfyndigheter av samma geologiska typ har upptäckts, visar på områdets mycket stora geologiska potential, säger Jamie Beck, vd på Lundin Golds i ett uttalande.

Lundin Gold grundades av den svensk-kanadensiske affärsmannen Lukas Lundin och är noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget ingår i Lundin-gruppen och är baserat i Kanada och driver sin guldgruva i Ecuador.

Kan ge guld i många år

Jamie Beck beskriver resultaten som exceptionella. Enligt honom stärker fynden bolagets möjligheter att fortsätta producera guld under lång tid.

– Våra prospekteringsprogram nära gruvan fortsätter att leverera exceptionella resultat vid FDNS, FDN East och Bonza Sur, säger han.

Tre borriggar arbetar nu vid Bonza Sur för att undersöka fyndigheten närmare. Hur mycket guld som i slutändan kan utvinnas är ännu inte fastställt, men resultaten kan bidra till att stärka gruvans framtida produktion.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland

Foto: MiningWatch-Portugal

Text: Redaktionen