07jan26

I NATT: Jimmie Åkesson vittrar ministerpost

2022 09 12

Sverigedemokraterna ser ut att förverkliga opinionssiffrorna om att bli Sveriges näst största parti.

Veckorna innan valet seglade SD och Jimmie Åkesson om Moderaterna och var andra största parti i Sverige i mer eller mindre samtliga mätningar.

En opinion som av allt att döma befästs i valresultatet.

Med enbart ett hundratal valdistrikt kvar att sammanställa samlar SD 20,7 procent jämfört med Moderaternas 19,1.

“Kommer ha central position”

Och nu vittrar Jimmie Åkesson en plats i regeringen och eftertraktade ministerposter.

– Om det blir maktskifte kommer vi att ha en central position. Vår ambition är att sitta med i regeringen, säger han på partiets valvaka i natt.

– Vad vi ser som bäst för Sverige är en ny majoritetsregering med Sverigedemokraterna som bas, för ett nytt styre i Sverige.

“Går inte att bortse från”

Att SD blir större än M går inte obemärkt förbi om Ulf Kristersson (M) får bilda regering, vilket valresultatet i skrivande stund tyder på.

Det menar Jenny Madestam, statsvetare vid Försvarshögskolan och Södertörns högskola.

– Det påverkar naturligtvis. Det går inte att bortse ifrån att storleken har betydelse i förhandlingarna, säger hon till Dagens Nyheter.

Storleken spelar roll

Storleken på partierna gör att det kan bli besvärligt för Kristersson att inte delge SD ministerposter.

Någonting som M-ledaren vid flera tillfällen deklarerat inte skulle vara aktuellt.

– Det blir det för det blir svårare att motivera varför Sverigedemokraterna inte ska få ta plats i regeringen, säger Jenny Madestam.

"Vill att Jimmie ska bli statsminister"

Även Kristdemokraterna och Liberalerna har återkommande sagt nej till att Sverigedemokraterna ska ingå i en regering.

Inom SD är partiet dock övertygade om att så kommer att bli fallet.

– Det är klart att jag vill att Jimmie ska bli statsminister. Och blir han inte det så kanske han ska ha en ministerpost. Det är väl inte orimligt? Vi har flera från sannfinländarna här i dag. När de satt i regering så fick de utrikesposten till exempel, i deras första regeringssamarbete. Det är klart att kan man göra det i Finland så borde man kunna göra det i Sverige, säger SD:s partisekreterare Richard Jomshof till Svenska Dagbladet.

Försiktigt optimistisk

Ulf Kristersson har ännu inte ropat ut någon seger.

Hans regeringsunderlag leder med ett enda mandat i takt med att rösträkningen går in på upploppet.

Det var dock en optimistisk partiledare som talade till sina medlemmar natten till måndagen.

– Jag kommer att göra allt jag kan för att bilda en handlingskraftig regering, säger han i sitt tal på valvakan.

Foto: Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen