Gyllene chans för Joe Biden

2022 03 22

Efter en lång vinter full av bekymmer med pandemin och hög inflation kom i natt en riktigt positiv nyhet för USA:s president.

Efter snart 30 år som en av landets främsta domare i USA:s Högsta Domstol meddelar den vänsterinriktade domaren Stephen Breyer, 83-år, att han går i pension. Han är andra personen från höger i nedre raden på bilden.

Stor möjlighet

Som president får Joe Biden därmed möjlighet att utse hans ersättare vilket ses som en av de viktigaste möjligheterna en sittande amerikansk president har att påverka USA:s samhällsutveckling på både kort och lång sikt.

1) Kan uppfylla vallöfte

Under Demokraternas primärval gick Joe Biden ut och lovade att skriva historia om han blev vald till president – och det handlade om Högsta Domstolen. Han lovade att utse den första afroamerikanska kvinnan i USA:s historia till domare. Att uppfylla vallöften är något som uppskattas av väljarna.

2) Kan öka afroamerikaners stöd

Att utse en afroamerikansk kvinna till domare lär öka stödet för president Biden bland afroamerikanska väljare vilket är något Demokraterna är i stort behov av. Enligt Pews senaste mätning är stödet för Joe Biden bara 60 procent bland afroamerikanska väljare vilket är en låg nivå för en demokrat.

3) Styr om medias fokus

Nomineringen av en ny domare väntas få mycket stort utrymme i amerikansk media samtidigt som nyheten riktar positivt ljus kring Joe Biden. Därmed blir det mindre medieutrymme för alla negativa nyheter vilket är ett opinionsplus för Joe Biden.

Inte bara rosor

Allt är dock inte rosor för presidenten som måste få med sig de två demokratiska senatorerna Kyrsten Sinema från Arizona och Joe Manchin från West Virginia som båda varit emot fler av Joe Bidens nyckelreformer.

Riskerar svidande förlust

Skulle Biden misslyckas med att få igenom sitt förslag till ny domare i senaten så blir det en svidande förlust. Man kan räkna med att han stämmer av sin nominering med de två senatorerna för att försäkra sig om dras stöd på förhand.

Demokraternas högersenator

West Virginiasenator Joe Manchin, som med klar marginal är den mest högerinriktade senatorn inom Demokraterna, röstade ja till två av de tre domare som Donald Trump nominerade. Hans nejröst kom när Trump utsåg högerkonservativa Amy Barrett 2020.

Fel väg att gå

Manchins motivering var dock att han ansåg att omröstningen kom för nära valet 2020 och att det därför var fel väg att gå.

– En farlig partisk väg, kallade senator Manchin Trumps beslut att genomföra nomineringen trots att valdagen bara var en dryg vecka bort.

Många problem för Biden

Bidens popularitetssiffror har fallit till mycket låga nivåer med anledning av bland annat pandemin, den höga inflationen som hotar ekonomin och risken för ett ryskt anfall mot Ukraina. Opinionsraset tog fart på riktigt vid USA:s hastiga uttåg från Afghanistan när talibanerna tog över styret.

En gyllene chans

För att höja Demokraternas opinionssiffror inför mellanårsvalet i höst är presidenten i stort behov av att lyfta sina egna popularitetssiffror. Och att utse en ny domare –möjligen USA:s första afroamerikanska kvinna – ger Joe Biden en gyllene chans.

Övervikt med 6 mot 3

Just nu är det en övervikt för konservativa domare i Högsta Domstolen med 6 mot 3 för de liberala. Joe Biden får därmed inte möjlighet att ändra domstolens majoritetsinriktning.

Foto: Fred Schilling, Collection of the Supreme Court of the United States

Text: Redaktionen

Polismeddelande till alla som kör bil – gäller till söndag

2026 05 05

Fler fordon än vanligt kommer att stoppas på vägarna under veckan.

Detta eftersom polisen genomför en nationell trafikvecka mellan den 4 och 10 maj.

Fokus kommer att läggas på fordonskontroller, uppger polisen.

Syftet är att upptäcka kriminell aktivitet på svenska vägar.

– Vägnätet kan spela en betydande roll i kriminellas brottsplaner. De behöver inte bara ta sig till och från brottsplatser utan i många fall också transportera vapen, ammunition, narkotika, stöldgods eller efterlysta personer. Då måste vi finnas där och sätta stopp, säger Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen.

”Kraftsamlar”

Den nationella trafikveckan pågår under hela vecka 19 – från måndag till söndag i hela landet.

– Under insatsveckorna kraftsamlar polisen för att upptäcka och förhindra brott som sker i eller i anslutning till vägtrafikmiljön, men arbetet pågår i allra högsta grad även under resten av året, som en del i det dagliga polisarbetet, berättar Ursula Edström.

Så går det till

Vid fordonskontrollerna kommer polisen att kontrollera körkortsbehörighet och nykterhet.

Vid behov utförs utlänningskontroller och kontroller mot polisens datasystem.

Polisen samverkar också med relevanta myndigheter och experter.

Sedan den 1 augusti har polisen utökade befogenheter att hjälpa Kronofogden att utmäta tillgångar på plats, exempelvis fordon vid en trafikkontroll.

Så utförs en utmätning på plats:

- Polisen stoppar i sin verksamhet en person, till exempel i en bil vid en kontroll.

- Genom en app i telefonen ser polisen direkt om personen har skulder hos Kronofogden.

- Om skulder finns och personen är i besittning av värdefullt gods, till exempel kontanter, fordon, smycken eller klockor, kan polisen ringa till Kronofogden, som per telefon fattar beslut om utmätning. Därefter kan polisen på plats omhänderta godset.

- Via en jourverksamhet hos Kronofogden kan utmätningarna ske även nattetid och på helger.

LÄS MER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

FAKTA: Polisens nationella trafikveckor

- Varje år genomför polisen tio trafikveckor med olika fokus som hastighet, nykterhet, brott på väg och yrkestrafik som ett led i trafiksäkerhetsarbetet.

- Syftet är att uppnå målen i Nollvisionen, att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafikmiljön. Under vecka 19 ligger fokus på brott på väg.

Källa: Polisen

LÄS OCKSÅ: Amerikanska soldater försvunna

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen