I NATT: Grannländernas kaxiga kupp mot Ryssland

2022 06 06

Sergej Lavrov stoppas från ett besök i ryssvänliga Serbien efter en gemensam aktion av grannländerna.

Serbien är ett av få länder i Europa som har behållit sina vänskapsband med Ryssland efter att Vladimir Putin beordrade en invasion av Ukraina.

Bland annat har flera demonstrationer har hållits i landet där bilder kablats ut på tusentals pro-ryska serber som marscherat genom Belgrad till stöd för Ryssland.

Grannländerna sätter stopp

Men när Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov planerade att besöka sina vänner i Serbien i början av veckan fick han snällt backa från sina planer.

Anledningen är att tre av Serbiens grannländer sätter stopp för besöket, rapporterar BBC.

“Bemästrar inte teleportering”

EU-landet Bulgarien upprättade nämligen tillsammans med Nordmakedonien och Montenegro ett flygförbud i ländernas luftrum. Det gör det omöjligt för Lavrov att flyga till Serbien som istället får sitta kvar i Moskva.

– Vår diplomati har ännu inte bemästrat teleportering, konstaterade en källa för det ryska utrikesministeriet för BBC när den ombads kommentera Balkanländernas aktion för att stoppa Lavrovs resa.

Kreml bekräftar

Flygförbudet har även bekräftats officiellt från Kreml.

– Länderna som gränsar till Serbien har stängt den enda flygvägen för Sergej Lavrovs flygplan, som skulle avgå till Serbien. Den ryska delegationen var planerad att föra samtal i Belgrad, medan EU- och Natoländerna har stängt sitt luftrum, säger den utrikespolitiska talespersonen i Ryssland Maria Zakharova i en italiensk tv-sändning, uppger CNN.

Bulgarien gick i bräschen

Från Bulgariens håll ser man det ryska besöket i regionen som oacceptabelt.

– Jag kan bekräfta att de bulgariska myndigheterna inte tillät flygningen av planet med Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov ombord, som skulle fortsätta till Serbien, genom deras lands luftrum, säger den ryska ambassadören i Bulgarien Eleonora Mitrofanova enligt ryska nyhetsbyrån TASS.

Nära vänner med Ryssland

Serbien har inte anslutit sig till de omfattande sanktionerna som upprättats av EU gentemot Ryssland, inklusive flygförbud för ryska flyg.

De två länderna samarbetar på flera fronter. Bland annat är Serbien kraftigt beroende av den ryska gasen, samtidigt stödjer Kreml Serbiens vägran att erkänna Kosovos självständighet.

Sergej Lavrov skulle ha träffat Serbiens president Aleksandar Vucic i Belgrad, uppger BBC. Det framgår inte om mötet planeras till ett annat datum.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen