I NATT: Fruktansvärda nyheter från Kina

2022 09 01

Det skriver FN i en ny rapport som släpptes på onsdagen.

– Omfattningen av godtyckliga och diskriminerande frihetsberövande av medlemmar av uiguriska och andra övervägande muslimska grupper kan utgöra internationella brott, i synnerhet brott mot mänskligheten, skriver Michelle Bachelet, FN:s chef för mänskliga rättigheter, i rapporten.

Vidare fastslår rapporten att  "allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna har begåtts i Xinjiang-regionen, inom ramen för den kinesiska regeringens tillämpning av terrorismbekämpning och anti-"extremism"-strategier”.

– Anklagelser om tortyr och misshandel, inklusive tvångsmedicinsk behandling, är trovärdiga, framhåller Michelle Bachelet.

En miljon i läger

FN:s rapport publiceras drygt ett år efter att en kommitté av FN-experter rapporterat om att över en miljon uigurer och andra muslimska minoritetsfolk frihetsberövats och internerats i utomrättsliga läger i Xinjiang, rapporterar CNN.

I november 2019 publicerade New York Times uppseendeväckande uppgifter om hänsynslösa övergrepp mot uigurer i Xinjiangprovinsen. Tidningens uppgifter byggde på läckta dokument som indikerade att Peking spärrat in över en miljon uigurer för att ”omvändas och botas” samt utbildas till lojala medlemmar av kommunistpartiet.

Människorättsorganisationen Human Rights Watch intervjuade 2019 över 50 personer som suttit i de omtalade lägren.

– De förhörde mig i fyra dygn utan att jag fick sova. Jag satt fastspänd på en stol. Jag fick också stå fastkedjad med armarna uppåt, så att mina tår knappt nådde ner till marken, berättade en av de intervjuade.

– Före varje måltid var vi tvungna att ställa oss upp och säga: ”Vi tackar partiet, hemlandet och president Xi. Vi önskar president Xi god hälsa, att vårt land ska blomstra och att alla etniska grupper ska leva i harmoni”, framhöll en annan.

Kinas svar

Kina har svarat på FN:s rapport.

I ett uttalande hävdar Peking att rapporten  "förvränger" Kinas lagar och politik.

Den kinesiska regimen vidhåller att lägren ingår i ett arbete mot terrorism.  

– Alla etniska grupper, inklusive uigurerna, är jämställda medlemmar av den kinesiska nationen. Xinjiang har vidtagit åtgärder för att bekämpa terrorism och extremism i enlighet med lagen, och effektivt stävja de frekventa förekomsterna av terroristaktiviteter. För närvarande åtnjuter Xinjiang social stabilitet, ekonomisk utveckling, kulturellt välstånd och religiös harmoni, skriver Peking i uttalandet enligt CNN.

Foto: L. Moura

Text: Redaktionen

Moskva brinner

2026 08 16

Tidigt på söndagsmorgonen har bilder och filmklipp börjat cirkulera på en kraftig brand i Moskva oblast.

Flera måltavlor har attackerats.

Bland annat har ett lager tillhörande den ryska e-handelsjätten Wildberries fått besök av ukrainska drönare, rapporterar Kyiv Independent.

Moskva brinner

Ukrainska styrkor har attackerat Wildberries-lagret samt städer över hela Moskva oblast i en omfattande nattlig attack.

En kraftig brand har brutit ut i lagret belägen i byn Koledino nära staden Moskva.

Stora lågor och rökmoln som stiger mot himlen syns på bilder och filmklipp som cirkulerar på sociala medier.

Inte bara Wildberries

Men det är inte bara Wildberries som har attackerats under natten.

– I staden Domodedovo sattes produktions- och logistikkomplexet Severnoye Domodedovo i brand i samband med attacken.

Rapporter om nedslag av ukrainska drönare kommer också från staden Chekhov, men där är det för närvarande oklart vad som har träffats.

Läs mer: Drönare vid turistresort

Ännu en smäll

Sedan mitten av juli har Ukrainas styrkor träffat åtminstone 24 lager tillhörande e-handelsjätten, rapporterar United24Media.

Ukraina ser företaget som ett legitimt militärt mål i och med att Wildberries säljer olika typer av militära produkter, däribland drönare och militärkläder.

Omkring en tredjedel av Wildberries lagerkapacitet har slagits ut i samband med attackerna. 

Därför Wildberries

Anledningen till attackerna mot Wildberries är att ställa till det för den ryska militären och ekonomin.

Det berättar Serhij Kuzan, ordförande för Ukrainas centrum för säkerhet och samarbete.

– Det huvudsakliga syftet med att slå till mot Wildberries lagerlokaler är att störa den ryska logistiken samt försörjningen av produkter med dubbla användningsområden, kritisk elektronik, sanktionsbelagda varor och liknande till den ryska armén och ryska vapentillverkare, säger Kuzan till BBC.

Läs mer: Ryska företag vädjar till Kreml

Foto: Exilenova+ / Sociala medier

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin fruktar kollaps

2026 08 15

Vladimir Putin måste fatta beslut i en stor fråga som kan få avgörande betydelse för Ukrainakriget.

Men i Kreml råder fortfarande stora tvivel.

Den ryske diktatorn fruktar att ett impopulärt beslut kan få enorma konsekvenser för Ryssland.

”Betydande risker för regeringen”

Det har rapporterats att Ryssland förbereder en ny mobiliseringsvåg för att täcka upp för stora förluster på slagfältet.

Men för närvarande finns det inga tecken på att Putin har godkänt en ny mobiliseringsvåg, rapporterar Kyiv Post.

Ryssland tycks fördröja och skjuta upp beslutet och ta till andra lösningar istället.

Anledningen uppges vara att man fruktar en stor samhällskris i samband med en ny mobilisering.

Om mobiliseringen leder till stort missnöje, protester, social oro och ekonomiska problem så riskerar den redan försvagade regimen att kollapsa.

– Internationella analytiker menar att en storskalig mobilisering innebär betydande risker för den ryska regeringen, rapporterar tidningen.

Kreml fruktar ett stort missnöje bland allmänheten. Det uppstod redan vid den första mobiliseringen i september 2022, men den här gången riskerar det att bli värre, eftersom Ryssland även har fått en rad andra problem till följd av kriget.

LÄS OCKSÅ: Drönare vid turistresort

”Moskva söker alternativa metoder”

Samtidigt fruktar Putin också att ekonomin kan påverkas negativt av en ny mobiliseringsvåg, bland annat genom att Ryssland skulle förlora arbetskraft.

Kreml fördröjer därför beslutet om mobilisering och försöker klara behoven på slagfältet på andra sätt istället.

– Moskva söker alternativa metoder för att stärka sina styrkor utan att behöva använda inhemsk värnplikt, enligt tidningen.

Bland annat uppges mellan 30 000 och 50 000 soldater från Nordkorea ha utplacerats i Ryssland.

– Analytiker anger att denna utplacering är avsedd att ge Kreml ytterligare personal och fördröja behovet av en andra mobiliseringsvåg, enligt tidningen.

Moskva förlitar sig också på ekonomiska incitament för att rekrytera flera soldater, vilket dock har blivit allt svårare.

Frågan om mobilisering är alltså ett stort dilemma för Putin, som ännu inte tycks ha fattat något beslut. Samtidigt fortsätter Ryssland att göra stora förluster på slagfältet i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: Ryska företag vädjar till Kreml

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen