I NATT: Försvarsmakten pekar ut särskilt hot

2023 02 22

Sverige måste bli bättre på att hantera hotet från drönare.

Den slutsatsen drar Försvarsmakten efter snart ett års krig i Ukraina.

– Vi måste ska skapa oss en mycket starkare förmåga att kunna hantera hotet från drönare och samtidigt fortsätta utvecklingen med hur vi själva kan utnyttja den här typen av teknisk förmåga, säger Carl-Johan Edström, generallöjtnant och chef för Försvarsmaktens operationsledning, till SR Ekot.

– Det är en tydlig effekt av vad vi har sett i Ukraina, tillägger han.

Kriget har skapat en insikt

Kriget har fått Försvarsmakten att inse att Sverige snabbt behöver utvecklas inom drönarfältet.

– Från Försvarsmakten har vi blivit överraskade över hur snabbt teknikutvecklingen har gått, säger Carl-Johan Edström till SR.

Under det snart ett år långa kriget har både Ryssland och Ukraina flitigt använt sig av militära drönare, samt billigare civila drönare som kan byggas om till vapen eller användas för att få en överblick över slagfältet.

Spelade en avgörande roll

De turkiska Bayaraktar TB2-drönarna, som levererades till Ukraina i början av invasionen, spelade en avgörande roll när den första ryska offensiven kunde bromsas utanför Kyiv.

Drönarna användes för att slå ut ryska stridsfordon, lastbilar och mobila luftvärnssystem.

Ryska terrorbombningar

Den ryska krigsmakten har under krigets gång ökat sin användning av billiga militära drönare.

Iran har försett Moskva med flera drönare av modellen Shahed-136.

Kostsamt för Ukraina

Den iransktillverkade drönaren är billig att tillverka utifrån ett militärt perspektiv.

En Shahed-136 värderas till drygt 200 000 kronor, vilket innebär att varje nedskjutning av drönaren blir en dyr affär för Ukraina.

En luftvärnsrobot som bemöter attacken kostar mellan en och fem miljoner kronor, rapporterar New York Times.

– Det är orimligt att skjuta dyra robotar på billiga drönare. Men om den här drönaren träffar något så blir kostnaden för förstörelsen högre än roboten, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till SVT Nyheter.

Foto: Antonia Sehlstedt Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Ryskt jättefartyg till Sverige

2024 02 28

Drygt två år efter att Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina anländer ett jättefartyg med rysk fossilgas till Sverige.  

Fartyget ankommer till Nynäshamn under morgondagen, rapporterar P4 Stockholm.

Köparen av fossilgasen är det finska statliga energiföretaget Gasum som har ett avtal med den ryska gasjätten Gazprom.

Gasum levererar i sin tur bland annat till Raffinaderiet Nynas AB som tar emot gasen, trots att bolaget sedan mars 2022 bojkottar inköp av ryska råvaror.

Trots bojkotten fortsätter Nynas att använda rysk fossilgas.

I en kommentar till P4 Stockholm uppger bolaget att de ”krävt att Gasum ska sluta leverera rysk gas” och att de är ”besvikna över att det fortsätter”.

– Utan leveranserna av flytande naturgas så skulle 300 personer på anläggningen i Nynäshamn förlora jobbet, uppger Nynas kommunikationsdirektör Höst Öslin i en skriftlig kommentar till radion.

Kraftig kritik

Miljöorganisationen Greenpeace riktar kraftig kritik mot leveranserna av rysk fossilgas till Sverige.

Organisationen uppger att 36 tankfartyg med 128 000 ton flytande fossilgas från Ryssland har ankommit till Sverige sedan starten av den fullskaliga invasionen 2022. En import som motsvarar cirka 1,1 miljarder kronor, enligt Greenpeace.

– Samtidigt som Sverige skickar krigsmateriel till Ukraina med ena handen så bidrar vi till den ryska krigskassan genom fortsatt fossilimport med den andra. Det är inte bara principiellt hyckleri utan något som leder till att fler vapen kan användas i anfallen mot Ukraina.

– Den svenska regeringen borde omgående stoppa detta svenska stöd till ryska terrordåd och krigsförbrytelser, säger Greenpeaces Sverigechef Erika Bjureby i ett uttalande.

Importen fortsätter

I maj 2022 ställde sig näringsutskottet bakom ett  importstopp av rysk olja och gas, till såväl Sverige som EU. Trots detta har importen av rysk gas fortsatt.

Utrikesminister Tobias Billström (M) har öppnat för att Sverige kan införa ett nationellt importstopp efter att EU:s nya gasmarknadsförordning antagits.

– Energimarknadsinspektionen har redan fått i uppdrag att börja titta på genomförande och följdlagstiftning. Frågan om förbud mot import av rysk fossilgas med hänvisning till gasmarknadsförordningen kommer att analyseras i Regeringskansliet. Vi överväger även möjligheterna att agera enskilt, sa Billström i en riksdagsdebatt i februari.

Vidare framhöll ministern att Sverige följer Finlands agerande i frågan.

– Jag har noterat att företrädare för den finska regeringen uttryckt avsikter att utreda huruvida ett nationellt importstopp kan genomföras efter att EU:s nya gasmarknadsförordning antagits. Det är självklart mycket angeläget för regeringen att följa utvecklingen nära, sa Billström.

Arkivfoto: CORAL ENERGY & SMIT SEINE

Text: Redaktionen


BEKRÄFTAT: Ryskt militärplan nära Helsingfors

2024 02 29

Ett ryskt spaningsplan har tagit sig in i närheten av Helsingfors.

Det ryska militärplanet, som är av typen Il-20, ska ha flugit strax sydost om den finska huvudstaden.

Finlands försvarsmakt har lagt locket på om händelsen.

– Ryssarna använder den bästa möjliga teknik som de har till sitt förfogande, säger generalstabens talesperson Henrik Gahmberg till Helsingin Sanomat.

Natoland blixtagerade

Incidenten fick Frankrike, ett annat medlemsland i Nato, att blixtagera.

Ett franskt Mirage-jaktplan skickades upp och jagade bort det ryska planet, bekräftar både franska och tyska försvarsstyrkor på X, tidigare Twitter.

– Igår aktiverades våra stridsflyg i Laage. Ett ryskt plan, Il-20, utan resplan, identifierades sydost om Helsingfors. Operationen avslutades efter visuell kontakt utan några efterföljande incidenter, framhåller det tyska flygvapnet.

Vill inte kommentera

Även om planet befann sig nära Helsingfors ska det inte ha trätt in i finskt luftrum, enligt den finska generalstaben.

Händelsen ska ha ägt rum i måndags, men bekräftats offentligt först under onsdagskvällen.

– Planet flög utan transponder, så det måste identifieras genom en identifieringsflygning. Jag kommer inte kommentera om det finska flygvapnet var inblandat i identifieringen, säger Henrik Gahmberg.

Flyger 685 km/h

Militärplanet Il-20 är ett mycket avancerat spaningsplan som funnits i bruk sedan 1970.

I Natokretsar går planet under kodnamnet “Coot-A” och maxhastigheten uppnår 685 kilometer i timmen.

Enligt Pekka Tover, tidigare underrättelsechef för generalstaben, är flygets närvaro kring Finland inte exceptionellt, men ska tas på allvar.

– I de här lägena ska man av säkerhetsskäl åka upp och se vad de gör, säger han till Ilta-Santomat.

Väcker frågor

Jarno Limnélli, riksdagsledamot tillika docent vid Försvarshögskolan i Finland, menar att liknande incidenter kring Östersjön kan väcka frågor.

– Ryska militärflyg flyger i Östersjöområdet och det kan de göra så länge de vistas utanför statens luftrum, säger han till samma tidning.

– Närhelst speciella flygplan eller fartyg rör sig nära statsgränserna kan det finnas någon form av kraftuppvisning i bakgrunden. De visar att sådan utrustning finns och flygs så här nära.

Foto: J. Kemppainen

Text: Redaktionen