I NATT: Försvarsmakten pekar ut särskilt hot

2023 02 22

Sverige måste bli bättre på att hantera hotet från drönare.

Den slutsatsen drar Försvarsmakten efter snart ett års krig i Ukraina.

– Vi måste ska skapa oss en mycket starkare förmåga att kunna hantera hotet från drönare och samtidigt fortsätta utvecklingen med hur vi själva kan utnyttja den här typen av teknisk förmåga, säger Carl-Johan Edström, generallöjtnant och chef för Försvarsmaktens operationsledning, till SR Ekot.

– Det är en tydlig effekt av vad vi har sett i Ukraina, tillägger han.

Kriget har skapat en insikt

Kriget har fått Försvarsmakten att inse att Sverige snabbt behöver utvecklas inom drönarfältet.

– Från Försvarsmakten har vi blivit överraskade över hur snabbt teknikutvecklingen har gått, säger Carl-Johan Edström till SR.

Under det snart ett år långa kriget har både Ryssland och Ukraina flitigt använt sig av militära drönare, samt billigare civila drönare som kan byggas om till vapen eller användas för att få en överblick över slagfältet.

Spelade en avgörande roll

De turkiska Bayaraktar TB2-drönarna, som levererades till Ukraina i början av invasionen, spelade en avgörande roll när den första ryska offensiven kunde bromsas utanför Kyiv.

Drönarna användes för att slå ut ryska stridsfordon, lastbilar och mobila luftvärnssystem.

Ryska terrorbombningar

Den ryska krigsmakten har under krigets gång ökat sin användning av billiga militära drönare.

Iran har försett Moskva med flera drönare av modellen Shahed-136.

Kostsamt för Ukraina

Den iransktillverkade drönaren är billig att tillverka utifrån ett militärt perspektiv.

En Shahed-136 värderas till drygt 200 000 kronor, vilket innebär att varje nedskjutning av drönaren blir en dyr affär för Ukraina.

En luftvärnsrobot som bemöter attacken kostar mellan en och fem miljoner kronor, rapporterar New York Times.

– Det är orimligt att skjuta dyra robotar på billiga drönare. Men om den här drönaren träffar något så blir kostnaden för förstörelsen högre än roboten, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till SVT Nyheter.

Foto: Antonia Sehlstedt Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Experter slår larm om Elon Musk – “Har aldrig tidigare hänt i världen”

2025 02 07

Elon Musk, vd för Tesla, har tagit ett våldsamt grepp om makten i USA de senaste veckorna.

Den anklagelsen kommer nu från flera politiska experter.

Multimiljardären lade nästan 270 miljoner dollar på att stötta USA:s president Donald Trump under valkampanjen i höstas och har ibland kallats för “skuggpresidenten”.

Hans maktposition saknar motstycke i amerikansk historia, menar kritikerna.

– Det är en kombination av ekonomisk makt, mediamakt och politisk makt som jag inte tror att vi någonsin har sett förut i någon demokrati i världen, säger statsvetaren Steven Levitsky från Harvard University till AP.

215 miljoner följare

Hösten 2022 tog Elon Musk över sociala medieplattformen Twitter, som numera går under namnet X.

Han har därefter, enligt kritiker, gjort plattformen till en megafon för republikanerna. De senaste dagarna har Musk använt X för lyfta fram flera nya uppmärksammade beslut för sina 215 miljoner följare, exempelvis valet att stänga ned biståndsmyndigheten USAid.

I måndags uppmanade han anställda på myndigheten att stanna hemma. Samtidigt vittnade flera personer om att de blivit utslängda från myndighetens datasystem.

Elon Musk påstod nyligen också att han “raderat” ett direktorat som arbetar med skattedeklarationer, vilket orsakade stort kaos och förvirring bland amerikaner.

LÄS MER: Elon Musk sprider lögn om skjutningen i Örebro

Varnar för intressekonflikter

Elon Musk klassas som en “särskilt statlig anställd” i USA. Han omfattas inte av samma etiska och ekonomiska begränsningar som andra statligt anställda.

Ett problem, enligt fler experter, som flaggar för intressekonflikter. Exempelvis har Musks företag miljardavtal med flera amerikanska myndigheter.

Donald Trump håller inte med om risken.

– Där vi tror att det finns en konflikt eller ett problem kommer vi inte låta honom gå i närheten av, sade presidenten tidigare i veckan enligt AP.

"Var går gränsen?"

Men Steven Levitsky hävdar att det är “otänkbart” att världens rikaste man på egen hand kan styra en av planetens mest inflytesrika kommunikationskanaler samtidigt som han arbetar på uppdrag av Vita huset.

Han får medhåll av Steven Livingston, grundare av Instiute for Data, Democracy & Politics vid George Washington University. 

– Det är att böja sig för en miljardärs vilja och infall och inte mot kongressen. Var slutar X och Elon Musk och var börjar regeringen? Jag är inte säker på var den gränsen går längre, säger han till nyhetsbyrån.

Foto: TED Conference, Flickr

Text: Redaktionen


SVERIGE: Bransch skriker efter personal – behöver anställa 65 000

2025 02 09

Arbetsförmedlingen meddelar att en bransch är i stort behov av personal.

Det är alltjämt tuffa förutsättningar på arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingen har nu gått ut med ett meddelande om en bransch som skriker efter personal - nämligen äldreomsorgen.

Så många som 65 000 personer kommer behöva anställas under de kommande åren.

Stort behov

Drygt 65 000 personer behöver anställas inom äldreomsorgen fram till 2033, visar en ny rapport från Sveriges kommuner och regioner, SKR.

– Det är en stor och framtidssäker bransch att jobba inom, säger Sabina Joyau, sektionschef för äldrefrågor på SKR. 

Antalet äldre ökar

Arbetsförmedlingen understryker att eftersom befolkningen lever allt längre innebär det också att antalet äldre ökar samtidigt som allt pekar på att yngre i arbetsför ålder blir färre. 

Det är en utveckling som ställer till det för äldreomsorgen när det handlar om att få tag på arbetskraft redan nu och på längre sikt.

– Att hitta rätt kompetens till äldreomsorgen är en stor utmaning, fortsätter Joyau.

– Under den kommande tioårsperioden behöver antalet anställda inom äldreomsorgen öka med 32 procent – 65 600 personer – fram till 2033.

Olika roller

Joyau förklarar vidare att det kommer att behövas förstärkning i flera olika roller i äldreomsorgen.

– Bland annat undersköterskor och vårdbiträden men även sjuksköterskor, säger hon.

– Dessutom pågår en stor omställning mot nya arbetssätt, ny teknik och digitalisering, som kommer göra att nya kompetenser efterfrågas. Det är en framtidsbransch.

Fortsatt hög arbetslöshet

Det är fortsatt trögt på arbetsmarknaden och i december månad var knappt 377 000 människor inskrivna hos Arbetsförmedlingen.

34 759 personer anmälde sig som arbetssökande och 19 369 personer fick ett arbete.

Riksbanken har signalerat att ekonomin kan få vänta lite på ytterligare räntesänkningar - ett tungt besked för näringslivet i en situation där konjunkturen är svag och arbetslösheten förhållandevis hög.

Foto: Arbetsförmedlingen

Text: Redaktionen