I NATT: Försvarsmakten pekar ut särskilt hot

2023 02 22

Den slutsatsen drar Försvarsmakten efter snart ett års krig i Ukraina.

– Vi måste ska skapa oss en mycket starkare förmåga att kunna hantera hotet från drönare och samtidigt fortsätta utvecklingen med hur vi själva kan utnyttja den här typen av teknisk förmåga, säger Carl-Johan Edström, generallöjtnant och chef för Försvarsmaktens operationsledning, till SR Ekot.

– Det är en tydlig effekt av vad vi har sett i Ukraina, tillägger han.

Kriget har skapat en insikt

Kriget har fått Försvarsmakten att inse att Sverige snabbt behöver utvecklas inom drönarfältet.

– Från Försvarsmakten har vi blivit överraskade över hur snabbt teknikutvecklingen har gått, säger Carl-Johan Edström till SR.

Under det snart ett år långa kriget har både Ryssland och Ukraina flitigt använt sig av militära drönare, samt billigare civila drönare som kan byggas om till vapen eller användas för att få en överblick över slagfältet.

Spelade en avgörande roll

De turkiska Bayaraktar TB2-drönarna, som levererades till Ukraina i början av invasionen, spelade en avgörande roll när den första ryska offensiven kunde bromsas utanför Kyiv.

Drönarna användes för att slå ut ryska stridsfordon, lastbilar och mobila luftvärnssystem.

Ryska terrorbombningar

Den ryska krigsmakten har under krigets gång ökat sin användning av billiga militära drönare.

Iran har försett Moskva med flera drönare av modellen Shahed-136.

Kostsamt för Ukraina

Den iransktillverkade drönaren är billig att tillverka utifrån ett militärt perspektiv.

En Shahed-136 värderas till drygt 200 000 kronor, vilket innebär att varje nedskjutning av drönaren blir en dyr affär för Ukraina.

En luftvärnsrobot som bemöter attacken kostar mellan en och fem miljoner kronor, rapporterar New York Times.

– Det är orimligt att skjuta dyra robotar på billiga drönare. Men om den här drönaren träffar något så blir kostnaden för förstörelsen högre än roboten, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till SVT Nyheter.

Foto: Antonia Sehlstedt Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Ny avgift har införts: nu slutar svenskarna handla

2026 08 28

Den första juli infördes en ny avgift.

Det rör sig om en tullavgift på 3 euro – lite drygt 33 kronor – när man beställer en vara värd upp till 150 euro, alltså 1 662 kronor. 

Avgiften gäller när man handlar på nätet och varan skickas från ett land utanför EU.

Nu framgår att svenskarnas handel från de kinesiska jättarna Temu och Shein faller.

Ny tullavgift

Den nya tullavgiften gäller för alla länder utanför EU. 

Tullavgiften betalas per vara och hur stor tullavgiften blir beror på om man köper olika eller likadana varor.

Tullverket anger tre offentliga skäl till EU:s nya regler:

- Företag inom EU ska konkurrera på rättvisa villkor med företag utanför EU. 

- Minska risken att privatpersoner får hem produkter som kan vara brandfarliga, giftiga, felmärkta eller osäkra. 

- Minska mängden småpaket till EU och Sverige vilka ger fler transporter, mer förpackningar och mer avfall. 

Slutar handla

Branschorganisationen Svensk Handel har märkt av förändringar i svenskarnas handelsmönster.

– Effekten blev att betydligt färre konsumenter e-handlade från Temu & Shein i juli, 8 procent jämfört med 18 procent i juli förra året, förklarar branschorganisationen i en ny rapport.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

“För tidigt”

Svensk Handels E-handelsindikator skattar e-handelns omsättning för juni månad till 14,7 miljarder kronor och för juli månad till 14,9 miljarder kronor. 

– Det är tydligt att den nya tullavgiften påverkat köpen från Temu och Shein. Med det sagt så är det fortfarande för tidigt att prata om en permanent nedgång, säger Svensk Handels innovationschef Per Ljungberg.

Vill baka in

Ljungberg understryker att företagen satsar på kreativa lösningar, men att man fortsatt kommer att hålla koll på utvecklingen.

– Vi vet med oss att dessa företag i skrivande stund arbetar för att effektivisera sin check-out, och på så vis baka in avgiften i köpet. Vi kommer att fortsätta att följa upp tullavgiftens effekt under höst- och vinter, säger han.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: SumUp

Text: Redaktionen