I NATT: Försvarsmakten pekar ut särskilt hot

2023 02 22

Sverige måste bli bättre på att hantera hotet från drönare.

Den slutsatsen drar Försvarsmakten efter snart ett års krig i Ukraina.

– Vi måste ska skapa oss en mycket starkare förmåga att kunna hantera hotet från drönare och samtidigt fortsätta utvecklingen med hur vi själva kan utnyttja den här typen av teknisk förmåga, säger Carl-Johan Edström, generallöjtnant och chef för Försvarsmaktens operationsledning, till SR Ekot.

– Det är en tydlig effekt av vad vi har sett i Ukraina, tillägger han.

Kriget har skapat en insikt

Kriget har fått Försvarsmakten att inse att Sverige snabbt behöver utvecklas inom drönarfältet.

– Från Försvarsmakten har vi blivit överraskade över hur snabbt teknikutvecklingen har gått, säger Carl-Johan Edström till SR.

Under det snart ett år långa kriget har både Ryssland och Ukraina flitigt använt sig av militära drönare, samt billigare civila drönare som kan byggas om till vapen eller användas för att få en överblick över slagfältet.

Spelade en avgörande roll

De turkiska Bayaraktar TB2-drönarna, som levererades till Ukraina i början av invasionen, spelade en avgörande roll när den första ryska offensiven kunde bromsas utanför Kyiv.

Drönarna användes för att slå ut ryska stridsfordon, lastbilar och mobila luftvärnssystem.

Ryska terrorbombningar

Den ryska krigsmakten har under krigets gång ökat sin användning av billiga militära drönare.

Iran har försett Moskva med flera drönare av modellen Shahed-136.

Kostsamt för Ukraina

Den iransktillverkade drönaren är billig att tillverka utifrån ett militärt perspektiv.

En Shahed-136 värderas till drygt 200 000 kronor, vilket innebär att varje nedskjutning av drönaren blir en dyr affär för Ukraina.

En luftvärnsrobot som bemöter attacken kostar mellan en och fem miljoner kronor, rapporterar New York Times.

– Det är orimligt att skjuta dyra robotar på billiga drönare. Men om den här drönaren träffar något så blir kostnaden för förstörelsen högre än roboten, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till SVT Nyheter.

Foto: Antonia Sehlstedt Försvarsmakten

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen