I NATT: Försvarsmakten pekar ut särskilt hot

2023 02 22

Sverige måste bli bättre på att hantera hotet från drönare.

Den slutsatsen drar Försvarsmakten efter snart ett års krig i Ukraina.

– Vi måste ska skapa oss en mycket starkare förmåga att kunna hantera hotet från drönare och samtidigt fortsätta utvecklingen med hur vi själva kan utnyttja den här typen av teknisk förmåga, säger Carl-Johan Edström, generallöjtnant och chef för Försvarsmaktens operationsledning, till SR Ekot.

– Det är en tydlig effekt av vad vi har sett i Ukraina, tillägger han.

Kriget har skapat en insikt

Kriget har fått Försvarsmakten att inse att Sverige snabbt behöver utvecklas inom drönarfältet.

– Från Försvarsmakten har vi blivit överraskade över hur snabbt teknikutvecklingen har gått, säger Carl-Johan Edström till SR.

Under det snart ett år långa kriget har både Ryssland och Ukraina flitigt använt sig av militära drönare, samt billigare civila drönare som kan byggas om till vapen eller användas för att få en överblick över slagfältet.

Spelade en avgörande roll

De turkiska Bayaraktar TB2-drönarna, som levererades till Ukraina i början av invasionen, spelade en avgörande roll när den första ryska offensiven kunde bromsas utanför Kyiv.

Drönarna användes för att slå ut ryska stridsfordon, lastbilar och mobila luftvärnssystem.

Ryska terrorbombningar

Den ryska krigsmakten har under krigets gång ökat sin användning av billiga militära drönare.

Iran har försett Moskva med flera drönare av modellen Shahed-136.

Kostsamt för Ukraina

Den iransktillverkade drönaren är billig att tillverka utifrån ett militärt perspektiv.

En Shahed-136 värderas till drygt 200 000 kronor, vilket innebär att varje nedskjutning av drönaren blir en dyr affär för Ukraina.

En luftvärnsrobot som bemöter attacken kostar mellan en och fem miljoner kronor, rapporterar New York Times.

– Det är orimligt att skjuta dyra robotar på billiga drönare. Men om den här drönaren träffar något så blir kostnaden för förstörelsen högre än roboten, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till SVT Nyheter.

Foto: Antonia Sehlstedt Försvarsmakten

Text: Redaktionen

13 april 2026

Zelenskyj lyrisk – ”första gången i Ukrainakrigets historia”

2026 04 14

Zelenskyj berättar om en unik händelse i Ukrainakriget.

Ukraina har erövrat ännu en fiendeposition, vilket i sig inte är något ovanligt i kriget.

Det unika är att det har skett på ett mycket ovanligt sätt.

Ryska ockupanter kapitulerade – utan att några ukrainska soldater behövde sättas in.

Hände för första gången

De ukrainska styrkorna har lyckats ta kontroll över en fiendeposition med hjälp av enbart drönare och markrobotsystem.

Det berättar president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar RBC-Ukraine.

Zelenskyj är mycket nöjd med utvecklingen och säger att ”framtiden redan är på frontlinjen” och att det är Ukraina som formar den.

– För första gången i detta krigs historia togs en fiendeposition uteslutande av obemannade plattformar – marksystem och drönare, säger Volodymyr Zelenskyj, enligt tidningen.

Ukraina kunde alltså ta över positionen utan att behöva använda sig av egna soldater.

– Ockupanterna kapitulerade och operationen genomfördes utan infanteri och utan förluster på vår sida, säger den ukrainske presidenten.

LÄS OCKSÅ: Dubbelsmäll på gång för Ryssland - efter Orbáns förlust

”Räddade liv – 22 000 gånger”

Ukrainas utveckling av tekniskt avancerade hjälpmedel i kriget går i en rasande fart.

Zelenskyj uppger att de ukrainska robotsystemen Ratel, TerMIT, Ardal, Rys, Zmiy, Protector, Volia med flera har genomfört över 22 000 uppdrag de senaste tre månaderna, enligt tidningen.

– Med andra ord räddades liv mer än 22 000 gånger när en robot gick in i de farligaste områdena istället för en krigare, säger Zelenskyj.

– Det handlar om högteknologi som skyddar det högsta värdet – människoliv, tillägger han.

Ukraina har bland annat lyckats rädda fångar med hjälp av drönare, rapporterar tidningen.

En video som Ukraina har släppt uppges visa hur två krigsfångar räddas från de ryska trupperna i slutet av mars.

I mars månad utförde robotsystemen 50 proceent fler uppgifter jämfört med februari, vilket visar hur snabbt utvecklingen går.

LÄS OCKSÅ: Grönt ljus från Ungern - glädjebesked för Ukraina

Foto: President of UA office

Text: Redaktionen

13 april 2026

2 000 kronor på kontot – regeringens löfte till hushållen

2026 04 14

Uppemot 2 000 kronor ska sättas in på miljoner svenskars bankkonton.

Det är en av åtgärderna som hushållen kan förvänta sig när regeringen idag lägger fram vårbudgeten för 2026 till riksdagen.

– Sverige är på rätt kurs. Trots krig och osäkerheter i omvärlden är den svenska ekonomin stark, och vi fortsätter bygga skyddsbarriärer runt den. För att återhämtningen ska ta fart här på hemmaplan behöver vi fortsätta ingjuta framtidstro i Sveriges hårt arbetande människor, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett uttalande.

Då kommer pengarna

Totalt innehåller vårdbudgeten förslag på åtgärder värt 7,7 miljarder kronor.

Där ingår bland annat en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel samt ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd. 

Det sistnämnda ska enligt statsminister Ulf Kristersson (M) innebära att en familj med eluppvärmd villa ska ta del av ett stöd på mellan 1 000 och 2 000 kronor som kompensation för vinterns höga elpriser.

– Vi går fram med ett stärkt elstöd, där ersättning alltså ges till hela landet, sade Ulf Kristersson enligt TV4 när förslaget lades fram i mars.

Pengarna planeras att betalas ut under andra halvan av juni 2026.

Kritiserat högkostnadsskydd

Elstödet införs efter att det högkostnadsskydd som redan finns inte aktiverats under de höga priserna i vintras. Skyddet skulle sättas in om spotpriset steg till över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

Ett verkningslöst skydd, enligt kritiker, eftersom priset sällan når de nivåerna.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, har elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna tidigare sagt till DN.

LÄS MER: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Här är några av de mest omtalade åtgärderna som ingår i årets vårbudget:

  • en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel och
  • ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd.
  • förberedande åtgärder i järnvägsnätet och uppbyggnad av en reservhamn på Gotland och
  • att inrätta en ny myndighet för Sveriges utrikes underrättelser.
  • bidrag till regionerna för att upprätthålla bemanningen och kapaciteten i vården under sommarmånaderna,
  • stöd som möjliggör ytterligare tre offentligfinansierade IVF-försök,
  • ett vaccinationspaket för äldre,
  • satsningar på skolområdet, bland annat språkfrukost och förstärkta statsbidrag för läxhjälp och inköp av litteratur samt
  • satsningar på arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

Källa: Finansdepartementet

LÄS OCKSÅ: “Ett enormt varuhus” – populära kedjan storsatsar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen