I NATT: Försvarsmakten pekar ut särskilt hot

2023 02 22

Den slutsatsen drar Försvarsmakten efter snart ett års krig i Ukraina.

– Vi måste ska skapa oss en mycket starkare förmåga att kunna hantera hotet från drönare och samtidigt fortsätta utvecklingen med hur vi själva kan utnyttja den här typen av teknisk förmåga, säger Carl-Johan Edström, generallöjtnant och chef för Försvarsmaktens operationsledning, till SR Ekot.

– Det är en tydlig effekt av vad vi har sett i Ukraina, tillägger han.

Kriget har skapat en insikt

Kriget har fått Försvarsmakten att inse att Sverige snabbt behöver utvecklas inom drönarfältet.

– Från Försvarsmakten har vi blivit överraskade över hur snabbt teknikutvecklingen har gått, säger Carl-Johan Edström till SR.

Under det snart ett år långa kriget har både Ryssland och Ukraina flitigt använt sig av militära drönare, samt billigare civila drönare som kan byggas om till vapen eller användas för att få en överblick över slagfältet.

Spelade en avgörande roll

De turkiska Bayaraktar TB2-drönarna, som levererades till Ukraina i början av invasionen, spelade en avgörande roll när den första ryska offensiven kunde bromsas utanför Kyiv.

Drönarna användes för att slå ut ryska stridsfordon, lastbilar och mobila luftvärnssystem.

Ryska terrorbombningar

Den ryska krigsmakten har under krigets gång ökat sin användning av billiga militära drönare.

Iran har försett Moskva med flera drönare av modellen Shahed-136.

Kostsamt för Ukraina

Den iransktillverkade drönaren är billig att tillverka utifrån ett militärt perspektiv.

En Shahed-136 värderas till drygt 200 000 kronor, vilket innebär att varje nedskjutning av drönaren blir en dyr affär för Ukraina.

En luftvärnsrobot som bemöter attacken kostar mellan en och fem miljoner kronor, rapporterar New York Times.

– Det är orimligt att skjuta dyra robotar på billiga drönare. Men om den här drönaren träffar något så blir kostnaden för förstörelsen högre än roboten, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till SVT Nyheter.

Foto: Antonia Sehlstedt Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Ilska mot självscanning på Ica Maxi: ”Nu byter jag butik”

2026 08 14

Självscanning är en praktisk lösning som numera finns i en stor andel av Sveriges matbutiker.

Men vissa kunder riktar nu kritik mot en specifik sak i självscanningen.

Mängder av avstämningar

En del kunder menar att de gång på gång råkar ut för kontroller, alltså avstämning, i självscanningen trots att tidigare kontroller varit prickfria.

Kunden Viktoria, som på senare tid handlat mycket på Ica Maxi i Trollhättan, vittnar om att hon tvingats till helavstämning ungefär varannan gång som hon handlat i butiken.

Sedan 1 augusti har hon handlat i butiken i Trollhättan vid 18 tillfällen, trots att hon bor i Vänersborg.

– Vid nära hälften av dessa besök har jag blivit uttagen för helavstämning. Det innebär att samtliga varor ska plockas upp, skannas om manuellt av kassörska och sedan packas ner igen, skriver hon i en insändare i TTela.

Trots att inga fel har upptäckts har kontrollerna alltså fortsatt med mycket hög frekvens.

LÄS OCKSÅ: Ryska företag vädjar till Kreml

”Betraktas som misstänkt”

När hon har pratat med personalen har hon fått höra att urvalet är slumpmässigt och att hon kanske handlar för sällan i butiken, vilket kan påverka.

Om man ska erbjuda en tjänst som självscanning så måste man också våga lita på sina kunder, menar Viktoria.

– När systemet i stället leder till återkommande helavstämningar, trots att jag gång på gång har gjort rätt, försvinner både tidsvinsten och förtroendet. Kvar finns bara irritation och känslan av att betraktas som misstänkt brottsling, skriver Viktoria, som nu har bestämt sig för att sluta handla i butiken.

Hon får även i tidningen svarat att avstämningarna är slumpmässiga.

Men hon är långt ifrån ensam om sin kritik.

Sju av tio stölder i självscanningen

Många kunder, både hos Ica och hos andra butiker, menar att de utsätts för orimligt många avstämningar i självscanningen.

I flera olika diskussionsforum på nätet vittnar kunder om att de plötsligt fått avstämning varannan eller var tredje gång, och att det fortsätter trots att inga fel upptäcks vid kontrollen. Vissa kunder känner sig också utpekade som ”misstänkta” när de får kontroller ofta.

Men Ica menar alltså att kontrollerna huvudsakligen är slumpvisa, även om vissa typer av avvikelser kan påverka.

Kontrollerna är nödvändiga för att förhindra stölder. Siffror från Svensk Handel visar att sju av tio butiksstölder sker i självscanning och självutcheckning, har SR rapporterat.

LÄS OCKSÅ: Ukraina nära stort militärt avtal

Foto: ICA Sverige

Text: Redaktionen