I NATT: Försvarsmakten pekar ut särskilt hot

2023 02 22

Sverige måste bli bättre på att hantera hotet från drönare.

Den slutsatsen drar Försvarsmakten efter snart ett års krig i Ukraina.

– Vi måste ska skapa oss en mycket starkare förmåga att kunna hantera hotet från drönare och samtidigt fortsätta utvecklingen med hur vi själva kan utnyttja den här typen av teknisk förmåga, säger Carl-Johan Edström, generallöjtnant och chef för Försvarsmaktens operationsledning, till SR Ekot.

– Det är en tydlig effekt av vad vi har sett i Ukraina, tillägger han.

Kriget har skapat en insikt

Kriget har fått Försvarsmakten att inse att Sverige snabbt behöver utvecklas inom drönarfältet.

– Från Försvarsmakten har vi blivit överraskade över hur snabbt teknikutvecklingen har gått, säger Carl-Johan Edström till SR.

Under det snart ett år långa kriget har både Ryssland och Ukraina flitigt använt sig av militära drönare, samt billigare civila drönare som kan byggas om till vapen eller användas för att få en överblick över slagfältet.

Spelade en avgörande roll

De turkiska Bayaraktar TB2-drönarna, som levererades till Ukraina i början av invasionen, spelade en avgörande roll när den första ryska offensiven kunde bromsas utanför Kyiv.

Drönarna användes för att slå ut ryska stridsfordon, lastbilar och mobila luftvärnssystem.

Ryska terrorbombningar

Den ryska krigsmakten har under krigets gång ökat sin användning av billiga militära drönare.

Iran har försett Moskva med flera drönare av modellen Shahed-136.

Kostsamt för Ukraina

Den iransktillverkade drönaren är billig att tillverka utifrån ett militärt perspektiv.

En Shahed-136 värderas till drygt 200 000 kronor, vilket innebär att varje nedskjutning av drönaren blir en dyr affär för Ukraina.

En luftvärnsrobot som bemöter attacken kostar mellan en och fem miljoner kronor, rapporterar New York Times.

– Det är orimligt att skjuta dyra robotar på billiga drönare. Men om den här drönaren träffar något så blir kostnaden för förstörelsen högre än roboten, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till SVT Nyheter.

Foto: Antonia Sehlstedt Försvarsmakten

Text: Redaktionen


09 okt 26

”Det är inte klokt” – socialdemokrater bestörta

2026 10 09

Centerpartiets och Vänsterpartiets röda linjer ligger kvar och regeringsförhandlingarna står still.

Situationen väcker stor frustration inom Socialdemokraterna.

Flera tunga S-profiler riktar skarp kritik mot regeringsprocessen, rapporterar Expressen.

– Nu räknar alla med att ingenting kommer att hända förrän det skett två kanske tre misslyckade statsministeromröstningar, säger en högt uppsatt socialdemokrat till tidningen.

– Det är inte klokt. Den här modellen för regeringsbildning underlättar småpartiers krångel, fortsätter S-toppen.

V-ilska inför mötet

Samtidigt förbereder sig de rödgröna partierna för sitt första gemensamma möte efter valet.

Vid lunchtid  börjar företrädare för partierna anlända till mötesplatsen Högberga gård på Lidingö.

Mötet, som sker på initiativ av Centerpartiet, kritiseras på förhand. Flera V-politiker utrycker sitt missnöje på sociala medier.

– C:s möte som de arrangerar imorgon känns mest som ett skådespel. Allt liksom för att slippa sitta ned och förhandla om regering och politik. C är specialister på att måla in sig i hörn och tycka att de är politikens gåva till mänskligheten, skriver V-veteranen Ulla Andersson på X.

Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling kritiserar valet av mötesplats.

– Det finns många svenska landsbygder som skulle behöva hamna i politikens och medias rampljus. Rika Lidingö kommun är inte en av dem. Tragiskt att Centerpartiet valt 'ett spahotell för livsnjutare sedan 1911' som platsen för sitt seminarium, skriver han på Threads.

Läs mer: UPPGIFTER: Då ställs S inför det stora testet 

Andersson: ”Jättebra initiativ”

S-ledaren Magdalena Andersson har anlänt till Högberga gård.

– Jag tycker att det här är ett jättebra initiativ som Centerpartiet har tagit, det blir en möjlighet för alla fyra partier att få en gemensam bild av utmaningar som Sverige står inför, säger hon till SVT inför mötet.

– Jag hoppas att det här kan leda till fler samtal och fler möjligheter att träffas alla fyra partier.

Andra läser: Superlaser rullas ut – nu kommer bilister inte undan längre 

Foto: Socialdemokraterna 

Text: Redaktionen


Fullskaligt krig – hela världen kan påverkas

2026 10 09

– Nu är det verkligen fullskaligt krig.

Det säger Jo Jakobsen, expert på internationell politik och säkerhetspolitik, till Dagbladet.

Han hänvisar till konflikten i Jemen, som har eskalerat kraftigt under de senaste dagarna.

Jemenitiska regeringsstyrkor bekräftade på måndagen att de hade genomfört över tusen attacker och har inlett en offensiv mot huvudstaden Sanaa, som kontrolleras av den Iranstödda huthimilisen.

Saudiarabien attackerar

Regeringsstyrkorna stöds av Saudiarabien.  

Det saudiska flygvapnet har genomfört flera flyganfall mot rebellkontrollerade områden, samtidigt som de saudiskstödda regeringsstyrkorna försöker pressa tillbaka huthierna på marken.

Huthirebellerna har svarat med robot- och drönarattacker mot flera mål i Saudiarabien – bland annat ett stort oljeraffinaderi i södra delen av landet.

”Kommer märka av det”

Det föregående inbördeskriget i Jemen bröt ut 2014 innan en vapenvila slöts 2022.

Den här gången betraktas kriget i Jemen som mer än ett inbördeskrig.

Saudiarabien vädjar om stöd från USA, men den amerikanska militären vägrar hittills att delta i kriget. Samtidigt har både Turkiet och Pakistan skickat soldater och militära resurser till Saudiarabien för att bidra i insatsen mot huthimilisen.

Läs mer: UPPGIFTER: USA kan skriva massivt avtal med Ryssland 

Huthierna är i sin tur en nära allierad med Iran.

Jo Jakobsen menar att kriget i Jemen måste ses som en större del av konflikten i Mellanöstern. Han pekar på att Iran och dess allierade har hotat att stänga Bab al-Mandebsundet utanför Jemen.

En sådan aktion skulle påverka hela världen ekonomiskt.

– För att uttrycka det rakt ut, Jemen är initialt ointressant för många länder, men den här gången tror jag att vi kommer att märka av kriget mycket mer. Inte minst på grund av den effekt det kan ha på olje- och energipriserna, säger Jakobsen till tidningen.

Andra läser Flera kronor dyrare – så dyr blir bensinen i vinter 

Foto: J. Kingma resp B. Barrow

Text: Redaktionen