I NATT: EU:s besked om Ukraina – Unionen är splittrad

2022 03 11

Det blev en sen kväll för statsminister Magdalena Andersson (S) och hennes statskollegor i EU.

Toppmötet i Versailles avslutades vid 02.30-tiden i natt. Ämnet som diskuterades var föga förvånande Rysslands brutala krig i Ukraina, samt det sistnämnda landets potentiella framtid i EU.

En sak står klart efter mötet. Ukraina process om medlemskap i unionen kommer inte att påskyndas, trots påtryckningar från flera öststater. EU-länder från syd och väst säger nej - även Sverige.

Kan inte runda lagar och regler

– EU bygger på fördrag och lagar och regler och även om situationen är fruktansvärd i Ukraina så kan vi inte runda de lagarna och reglerna. Däremot kan vi göra mer för att stötta Ukraina i den här situationen, men också framåt för att stötta dem på vägen mot ett EU-medlemskap, säger statsminister Magdalena Andersson efter mötet med EU-ledarna.

EU är splittrat

EU är splittrat i frågan om Ukrainas medlemskap. Andra tongångar hörs från flera öststater. Elva länder i Öst och Centraleuropa vill att det krigsdrabbade landet ska få status som kandidatland, vilket skulle påskynda processen för ett framtida medlemskap.

Estlands premiärminister Kaja Kallas har benämnt ett medlemskap för Ukraina som en ”moralisk plikt” för EU. Det framhävde hon när hon talade i EU-parlamentet i onsdags, rapporterar Euronews.

– Det ligger inte bara i vårt intresse att ge Ukraina ett medlemskapsperspektiv, utan det är också vår moraliska plikt att göra det. Ukraina kämpar inte bara för Ukraina, utan för Europa. Om inte nu, när då, sade hon.

Solidaritetsklausulen

För Sveriges del var diskussionerna om EU:s solidaritetsklausul – EU-fördragets artikel 42 – viktiga. Klausulen slår fast att EU-länderna ska hjälpa varandra om ett medlemsland blir attackerat av främmande makt.

Det råder dock delade meningar om hur stark artikel 42 egentligen är. De flesta EU-länder är medlemmar i Nato, vars artikel 5 garanterar att ett angrepp på ett Natoland är ett angrepp på alla medlemmar.

Inför mötet skickade Magdalena Andersson, tillsammans med finska statsministern Sanna Marin, ett brev till medlemmarna i EU, där de betonade vikten av artikel 42.

Fick bra respons

Statsministern är nöjd över responsen från kollegorna i unionen.

– De som tog upp det underströk det faktum att den här paragrafen finns och att den betyder någonting. Det är en tydlig indikation på att man inte kommer att förhålla sig passiv om ett europeiskt land skulle angripas. Det var faktiskt några också som jämförde med (Natos) artikel 5, kommenterade statsministern.

Foto: Y. Chai resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen