I NATT: EU:s besked om Ukraina – Unionen är splittrad

2022 03 11

Det blev en sen kväll för statsminister Magdalena Andersson (S) och hennes statskollegor i EU.

Toppmötet i Versailles avslutades vid 02.30-tiden i natt. Ämnet som diskuterades var föga förvånande Rysslands brutala krig i Ukraina, samt det sistnämnda landets potentiella framtid i EU.

En sak står klart efter mötet. Ukraina process om medlemskap i unionen kommer inte att påskyndas, trots påtryckningar från flera öststater. EU-länder från syd och väst säger nej - även Sverige.

Kan inte runda lagar och regler

– EU bygger på fördrag och lagar och regler och även om situationen är fruktansvärd i Ukraina så kan vi inte runda de lagarna och reglerna. Däremot kan vi göra mer för att stötta Ukraina i den här situationen, men också framåt för att stötta dem på vägen mot ett EU-medlemskap, säger statsminister Magdalena Andersson efter mötet med EU-ledarna.

EU är splittrat

EU är splittrat i frågan om Ukrainas medlemskap. Andra tongångar hörs från flera öststater. Elva länder i Öst och Centraleuropa vill att det krigsdrabbade landet ska få status som kandidatland, vilket skulle påskynda processen för ett framtida medlemskap.

Estlands premiärminister Kaja Kallas har benämnt ett medlemskap för Ukraina som en ”moralisk plikt” för EU. Det framhävde hon när hon talade i EU-parlamentet i onsdags, rapporterar Euronews.

– Det ligger inte bara i vårt intresse att ge Ukraina ett medlemskapsperspektiv, utan det är också vår moraliska plikt att göra det. Ukraina kämpar inte bara för Ukraina, utan för Europa. Om inte nu, när då, sade hon.

Solidaritetsklausulen

För Sveriges del var diskussionerna om EU:s solidaritetsklausul – EU-fördragets artikel 42 – viktiga. Klausulen slår fast att EU-länderna ska hjälpa varandra om ett medlemsland blir attackerat av främmande makt.

Det råder dock delade meningar om hur stark artikel 42 egentligen är. De flesta EU-länder är medlemmar i Nato, vars artikel 5 garanterar att ett angrepp på ett Natoland är ett angrepp på alla medlemmar.

Inför mötet skickade Magdalena Andersson, tillsammans med finska statsministern Sanna Marin, ett brev till medlemmarna i EU, där de betonade vikten av artikel 42.

Fick bra respons

Statsministern är nöjd över responsen från kollegorna i unionen.

–  De som tog upp det underströk det faktum att den här paragrafen finns och att den betyder någonting. Det är en tydlig indikation på att man inte kommer att förhålla sig passiv om ett europeiskt land skulle angripas. Det var faktiskt några också som jämförde med (Natos) artikel 5, kommenterade statsministern.

Foto: Y. Chai resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 12

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

 Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen