I NATT: EU:s besked om Ukraina – Unionen är splittrad

2022 03 11

Det blev en sen kväll för statsminister Magdalena Andersson (S) och hennes statskollegor i EU.

Toppmötet i Versailles avslutades vid 02.30-tiden i natt. Ämnet som diskuterades var föga förvånande Rysslands brutala krig i Ukraina, samt det sistnämnda landets potentiella framtid i EU.

En sak står klart efter mötet. Ukraina process om medlemskap i unionen kommer inte att påskyndas, trots påtryckningar från flera öststater. EU-länder från syd och väst säger nej - även Sverige.

Kan inte runda lagar och regler

– EU bygger på fördrag och lagar och regler och även om situationen är fruktansvärd i Ukraina så kan vi inte runda de lagarna och reglerna. Däremot kan vi göra mer för att stötta Ukraina i den här situationen, men också framåt för att stötta dem på vägen mot ett EU-medlemskap, säger statsminister Magdalena Andersson efter mötet med EU-ledarna.

EU är splittrat

EU är splittrat i frågan om Ukrainas medlemskap. Andra tongångar hörs från flera öststater. Elva länder i Öst och Centraleuropa vill att det krigsdrabbade landet ska få status som kandidatland, vilket skulle påskynda processen för ett framtida medlemskap.

Estlands premiärminister Kaja Kallas har benämnt ett medlemskap för Ukraina som en ”moralisk plikt” för EU. Det framhävde hon när hon talade i EU-parlamentet i onsdags, rapporterar Euronews.

– Det ligger inte bara i vårt intresse att ge Ukraina ett medlemskapsperspektiv, utan det är också vår moraliska plikt att göra det. Ukraina kämpar inte bara för Ukraina, utan för Europa. Om inte nu, när då, sade hon.

Solidaritetsklausulen

För Sveriges del var diskussionerna om EU:s solidaritetsklausul – EU-fördragets artikel 42 – viktiga. Klausulen slår fast att EU-länderna ska hjälpa varandra om ett medlemsland blir attackerat av främmande makt.

Det råder dock delade meningar om hur stark artikel 42 egentligen är. De flesta EU-länder är medlemmar i Nato, vars artikel 5 garanterar att ett angrepp på ett Natoland är ett angrepp på alla medlemmar.

Inför mötet skickade Magdalena Andersson, tillsammans med finska statsministern Sanna Marin, ett brev till medlemmarna i EU, där de betonade vikten av artikel 42.

Fick bra respons

Statsministern är nöjd över responsen från kollegorna i unionen.

– De som tog upp det underströk det faktum att den här paragrafen finns och att den betyder någonting. Det är en tydlig indikation på att man inte kommer att förhålla sig passiv om ett europeiskt land skulle angripas. Det var faktiskt några också som jämförde med (Natos) artikel 5, kommenterade statsministern.

Foto: Y. Chai resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Finland trotsar Europa – slår till mot Ryssland

2026 11 03

Finland tar till krafttag mot Ryssland.

Finland planerar ett oväntat drag mot ryska idrottare.

Landet vill agera på egen hand – utan att invänta EU, rapporterar Yle.

Ska stoppa ryska idrottare

Finlands utrikesminister Elina Valtonen (Samlingspartiet) uppger att landet tänker driva igenom ett nationellt inreseförbud mot ryska idrottare.

Frågan har tidigare diskuterats på EU-nivå. Finland vill dock inte invänta ett gemensamt beslut från medlemsländerna, utan planerar att gå vidare med egna nationella åtgärder för att stoppa ryska idrottare från att resa in i landet.

– Om Ryssland fortsätter sitt anfallskrig kommer ryska idrottare inte att ha något att göra i Finland nästa år, skriver Elina Valtonen i ett inlägg på X.

Läs mer: Chocksiffra för V i ny mätning

Kan påverka alla

Valtonen antyder att åtgärderna kan omfatta samtliga ryska idrottare, även dem som tävlar under neutral flagg.

– När det gäller exempelvis visumlagstiftningen är den kopplad till medborgarskap och inte till vilka symboler man tävlar under, säger hon till Helsingin Sanomat.

Exakt hur förbudet ska genomföras är ännu inte klart. Enligt Helsingin Sanomat handlar det sannolikt om förändringar i visumreglerna. Med dagens regler kan idrottare från Ryssland i vissa fall resa in i Finland för att arbeta, om de uppfyller villkoren.

I slutet av november väntas ryska längdskidåkare till Ruka för en deltävling i världscupen. Nästa vecka väntas även ryska hockeyspelare till Finland för NHL-matcher.

Uppmanar fler länder

Samtidigt har frågan om ryskt deltagande i internationell ishockey blivit alltmer aktuell.

Finlands idrottsminister Mika Poutala (KD) säger att han inte tror att Finland kommer att spela mot Ryssland i hockey-VM.

– Jag ser inte någon situation där idrottsförbundet och staten skulle ha olika uppfattningar i en fråga. Jag tror att slutresultatet blir att vi inte kommer att spela mot Ryssland i tävlingar, säger han till Helsingin Sanomat.

Finlands ishockeyförbund har under helgen varit i kontakt med flera stora europeiska hockeynationer för att undersöka möjligheten till en gemensam lösning.

Poutala menar att en bojkott från ett enskilt land inte skulle sätta särskilt stor press på det internationella ishockeyförbundet.

– Men om plötsligt fem eller sex stora hockeynationer säger att vi vägrar spela om Ryssland är med, då blir trycket på det internationella förbundet något helt annat, säger ministern.

Bakgrunden är ett beslut från idrottens skiljedomstol Cas, som innebär att Internationella ishockeyförbundet ska tillåta ryska landslag att delta i turneringar igen.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Foto: President of Russia Office resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ny körkortsregel i Sverige – kommer idag

2026 11 02

En ny körkortsbehörighet ska införas i Sverige.

Idag ingår det som kallas för B1 i det vanliga B-körkortet.

Det upplägget ska dock förändras.

Ett särskilt B1-körkort är på gång som ska ge rätt att köra ett fordon på max 2 500 kilo och med en maxhastighet på 45 kilometer i timmen. Det handlar alltså om fordon som går långsammare än vanliga personbilar men snabbare än dagens a-traktorer.

Under måndagen ska regeringens utredare presentera förslagen för de nya fordonen samt körkortsbehörigheten efter att EU gått fram med direktiven, rapporterar SR.

Helt ny fordonstyp

Sannolikt kan det bli så att den nya körkortsbehörigheten får följden att vi får en helt ny kategori av fordon på vägarna.

– Transportstyrelsens preliminära bedömning är att nuvarande fordonsbestämmelser behöver anpassas genom att det införs en ny fordonstyp i Sverige, framhåller myndigheten.

Enligt Transportstyrelsen kommer det att krävas både godkänt kunskapsprov och körprov för B1-körkortet, precis som ett vanligt B-körkort. Grundregeln är att 16-åringar ska kunna ta körkortet.

– Medlemsstaterna har möjlighet att sänka åldern till 15 år men behöver då tillåtelse från EU-kommissionen. Innan kommissionen ger samtycke till detta ska de ha bedömt att en sådan sänkning av minimiåldern inte inverkar negativt på trafiksäkerheten, förklarar Transportstyrelsen.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Gäller max till du är 21 år

Det som väntas presenteras idag är det som gäller de tekniska kraven som ska gälla för de nya bilarna. Utredningen planeras att vara helt klar till sommaren, men reglerna föreslås träda i kraft först 2029.

– Medlemsstaterna ska införliva majoriteten av de nya reglerna senast tre år efter att direktivet beslutats och tillämpa dem efter ytterligare ett år, skriver Transportstyrelsen.

B1-körkortet, som riktar sig till ungdomar, ska max vara giltigt till dess att personen fyllt 21 år.

Läs mer: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen