I NATT: EU- och Natoaktör dömer ut Väst och Ukraina

2023 01 31

Trots medlemskap i både EU och Nato går Kroatiens president till hårda angrepp mot västvärldens stöd till Ukraina.

Det går inte att säga att de två medlemskapen märktes när landets president Zoran Milanovic talade till medierna sent under måndagskvällen.

Den kroatiska presidenten sågar såväl västvärldens stöd till Ukraina som landets chanser att ta tillbaka Krymhalvön, rapporterar nyhetsbyråerna AP och Reuters.

– Jag är emot att skicka några dödliga vapen dit. Det förlänger kriget, säger Zoran Milanovic apropå att flera västländer beslutat att skicka stridsvagnar till Ukraina, och menar att det enbart driver Ryssland närmare Kina.

"Djupt omoraliskt av väst"

Presidenten fortsatte med sina utspel och menade att det är “galenskap” att  tro att man kan besegra Ryssland i ett konventionellt krig.

Han påstår också att Ryssland mellan 2014-2022 avsiktligt provocerats till att starta kriget.

– Vad är målet? Rysslands sönderfall, ett regeringsbyte? Det talas också om att dela upp Ryssland. Det här är galet, säger Milanovic.

Han tillägger:

– Det väst gör med Ukraina är djupt omoraliskt eftersom det inte finns någon lösning på kriget.

"Dubbelmoral"

Zoran Milanovic riktar ytterligare kritik mot västländer för att praktisera “dubbelmoral” i internationell politik.

Han jämför annekteringen av Krym med hur Kosovo självständigförklarades 2008 efter ett krig mellan 1998-1999 då Natoländer bombade Serbien och Montenegro för att skydda den albanska minoriteten i Kosovo.

– Vi erkände Kosovo trots motviljan hos en stat (Serbien) som Kosovo tillhörde, argumenterar han.

– Det är klart att Krym aldrig mer kommer att bli en del av Ukraina.

Ville stoppa Sverige i Nato

Den kroatiska presidenten är samma president som förra året ville stoppa Sveriges medlemskap i Nato.

– Jag älskar Finland och Sverige mest i hela världen, men jag har skrivit på för Kroatien så jag måste jobba för Kroatiens intressen. Om Finland och Sverige vill ansluta till Nato så kan vi tala om det, även om jag anser det vara ett farligt äventyr, sade han i ett uttalande i maj.

Formellt högsta befälhavare

Presidentens roll i Kroatien är till stor del enbart en ceremoniell sådan.

Han är likväl formellt den högsta befälhavaren för de väpnade styrkorna i Kroatien.

– Milanovics senaste antivästliga utbrott har genererat och irriterat landets regering som fullt ut har stött Ukraina i dess kamp mot Rysslands aggression, skriver AP.

Den kroatiska presidenten har länge ryktats vara ryssvänlig, vilken han flera gånger har förnekat.

Foto: L. Blagonic

Text: Redaktionen

Nya siffror: “Sveriges sämsta bank” för lån och sparande

2023 12 05

Förtroendet för bankerna bland svenska kunder störtdyker.

Kundnöjdheten när det gäller lån och sparande fullkomligt rasar.

Det står klart när Svenskt Kvalitetsindex sammanställt sin studie om kundernas upplevelser av sina banker under oktober och november månad.

Ränteförändringar, inflation och ekonomisk osäkerhet bedöms vara faktorerna bakom raset.

– Det är klart att omvärldsfaktorer har en påverkan på kundupplevelsen i de här studierna, säger Johan Palmer, vd på Svenskt Kvalitetsindex, i ett pressutskick.

Servicefrågan viktig

Raset är som störst i frågan om fastighetslån – som går från ett nöjdhetsindex på 72,3 till 68,7.

Men även inom bolån, privatlån och sparande går siffrorna spikrakt nedåt.

– Vi ser att servicefrågor för branschen i stort nu har en mycket större inverkan på hur nöjda kunderna är än tidigare, säger Johan Palmer.

Bäst i klassen

Bäst i klassen inom privatlån är Länsförsäkringar Bank.

Även SBAB och Avanza utmärker sig positivt när det gäller bolån respektive sparande.

– Vi är otroligt stolta över att ännu en gång ha Sveriges nöjdaste kunder för både bolån och fastighetslån, säger Mikael Inglander, vd på SBAB, i en kommentar på bankens hemsida.

– Det här året har varit tufft för många hushåll och företag med hög inflation och kraftiga räntehöjningar. I dessa oroliga är det särskilt viktigt att vara tillgänglig, ge goda råd och bra service. Det tror jag har varit en stark bidragande faktor till det fina betyg som våra kunder ger oss, säger Mikael Inglander, VD på SBAB.

Sämst i klassen

Lika bra har det inte gått för alla banker.

Swedbank, Sveriges största privatbank med 3,7 miljoner kunder, hamnar i botten när det gäller bolån, privatlån samt sparande.

Enligt indexet pekar siffrorna på att kunderna är så missnöjda att banken har svårt att behålla dem.

– När vi ställer frågor om vad som är viktigt vid val av aktör så ser vi att faktorer som image och att en aktör varit med länge i branschen kommer högre upp på listan över viktiga attribut, säger Johan Palmer.

Samtliga listor

Här är Sveriges bästa banker för lån och sparande baserat på privatkunders kundnöjdhet i oktober och november.

Kundnöjdheten mäts på en skala mellan 0 och 100. Betyg under 60 i kundnöjdhet bedöms generellt som underkänt och tecken på att företaget har svårt att behålla kunder.

Betyg över 75 pekar på en stark relation mellan företag och kund.

Fastighetslån

  1. SBAB (73,5)
  2. Handelsbanken (70,8)
  3. SEB (69,5)
  4. Nordea (69,1)
  5. Branschen (68,7)
  6. Swedbank (65,6)
  7. Övriga 63,9

Bolån

  1. SBAB (73,8)
  2. Länsförsäkringar Bank (73,1)
  3. Skandia (71,2)
  4. Övriga (71,0)
  5. Handelsbanken (65,7)
  6. Branschen (65,5)
  7. ICA Banken (65,3)
  8. SEB (64,7)
  9. Nordea (62,4)
  10. Danske bank (61,2)
  11. Swedbank (57,5)

Privatlån 

  1. Länsförsäkringar Bank (77,1)
  2. Lån & Spar bank (71,2)
  3. Handelsbanken (67,9)
  4. ICA Banken (67,7)
  5. Övriga (64,2)
  6. SEB (64,2)
  7. Branschen (64,1)
  8. Nordea (59,9)
  9. Swedbank (58,4)

Sparande

  1. Avanza (74,6)
  2. Skandia (73,1)
  3. Nordnet (73,1)
  4. Länsförsäkringar Bank (72,4)
  5. Handelsbanken (71,0)
  6. Branschen (67,0)
  7. Övriga (65,8)
  8. Nordea (64,8)
  9. SEB (61,9)
  10. Swedbank (58,0)

Källa. Svenskt Kvalitetsindex

Foto: A. Wischnewsky

Text: Redaktionen

Stort larm från Svenska kraftnät – dåliga nyheter för hushållen

2023 12 04

Svenska kraftnät planerar för en omfattande utbyggnad av stamnätet under den kommande tioårsperioden. 

Men satsningen kommer inte att räcka.

Ska Sverige klara den gröna omställningen och elektrifieringen behövs mer elproduktion.

Det fastslår Svenska kraftnät i sin Nätutvecklingsplan 2024-2033, som redovisar både pågående anläggningsinvesteringsprojekt och aktuella behovsutredningar.

– Ska vi klara omställningen och elektrifieringen i den takt som industrin planerar för räcker inte detta. Då behövs årligen ett produktionstillskott motsvarande elförbrukningen i Stockholm från nu fram till 2045 för att täcka kommande förbrukningsökning samt för att ersätta befintlig produktion som går ur tiden.

Det konstaterar Daniel Gustafsson, avdelningschef för kraftsystem på Svenska kraftnät.

Pekar ut riskområde

Svenska kraftnäts rapport visar att det kommer att investeras i 1 500 kilometer nya kraftledningar och ett trettiotal nya transformator- och kopplingsstationer den kommande tioårsperioden.

Därtill ska 2 500 ledningar och 100 stationer rustas upp.

Daniel Gustafsson slutsats är tydlig.

Det kommer inte att räcka om  Sverige ska klara elektrifieringen och säkerställa en god leveranssäkerhet.

Södra Sverige kommer att få ta den stora smällen.

– Det vi ser framför oss om inte investeringarna i ny produktion skjuter fart är att norra Sverige går från att vara ett överskottsområde vad gäller el till ett underskottsområde. Och för södra Sverige som länge varit ett underskottsområde blir situationen ännu mer utmanande än i dag, säger Gustafsson.

Larmet: Tung smäll för hushållen

Nu går Svenska kraftnät ut med en skarp varning till Sveriges hushåll.

Elpriserna riskerar att skjuta i höjden om inte Sverige lyckas täcka det enorma framtida elbehovet.

Myndigheten varnar för ”väldigt höga elpriser” de närmaste tio åren.

– Det mest dramatiska är att vi ser en väldigt kraftig förbrukningsökning, som kommer som en effekt av den gröna omställningen. Det kommer leda till väldigt höga elpriser om vi inte har produktion på plats som kan matcha den här förbrukningen, säger Daniel Gustafsson till SR Ekot.

Flera faktorer

Svenska kraftnäts kraftsystemschef pekar ut flera anledningar till den dystra prognosen:

- Kommunpolitiker säger ofta nej till nya byggtillstånd för landbaserad vindkraft.

-  Kostnader för havsbaserad vindkraft har ökat kraftigt. Flera stora projekt har pausats i Europa.

- Regeringens kärnkraftssatsning kommer att dröja. Utbyggnaden av kärnkraften väntas inte påverka elpriserna den närmaste tioårsperioden.

- Elbehoven i norr kommer att vara gigantiska de kommande tio åren. Stora industriprojekt kräver enorma satsningar och en omfattande upprustning av stamnätet.

Foto: D. MacKay 

Text: Redaktionen