I NATT: EU- och Natoaktör dömer ut Väst och Ukraina

2023 01 31

Trots medlemskap i både EU och Nato går Kroatiens president till hårda angrepp mot västvärldens stöd till Ukraina.

Det går inte att säga att de två medlemskapen märktes när landets president Zoran Milanovic talade till medierna sent under måndagskvällen.

Den kroatiska presidenten sågar såväl västvärldens stöd till Ukraina som landets chanser att ta tillbaka Krymhalvön, rapporterar nyhetsbyråerna AP och Reuters.

– Jag är emot att skicka några dödliga vapen dit. Det förlänger kriget, säger Zoran Milanovic apropå att flera västländer beslutat att skicka stridsvagnar till Ukraina, och menar att det enbart driver Ryssland närmare Kina.

"Djupt omoraliskt av väst"

Presidenten fortsatte med sina utspel och menade att det är “galenskap” att  tro att man kan besegra Ryssland i ett konventionellt krig.

Han påstår också att Ryssland mellan 2014-2022 avsiktligt provocerats till att starta kriget.

– Vad är målet? Rysslands sönderfall, ett regeringsbyte? Det talas också om att dela upp Ryssland. Det här är galet, säger Milanovic.

Han tillägger:

– Det väst gör med Ukraina är djupt omoraliskt eftersom det inte finns någon lösning på kriget.

"Dubbelmoral"

Zoran Milanovic riktar ytterligare kritik mot västländer för att praktisera “dubbelmoral” i internationell politik.

Han jämför annekteringen av Krym med hur Kosovo självständigförklarades 2008 efter ett krig mellan 1998-1999 då Natoländer bombade Serbien och Montenegro för att skydda den albanska minoriteten i Kosovo.

– Vi erkände Kosovo trots motviljan hos en stat (Serbien) som Kosovo tillhörde, argumenterar han.

– Det är klart att Krym aldrig mer kommer att bli en del av Ukraina.

Ville stoppa Sverige i Nato

Den kroatiska presidenten är samma president som förra året ville stoppa Sveriges medlemskap i Nato.

– Jag älskar Finland och Sverige mest i hela världen, men jag har skrivit på för Kroatien så jag måste jobba för Kroatiens intressen. Om Finland och Sverige vill ansluta till Nato så kan vi tala om det, även om jag anser det vara ett farligt äventyr, sade han i ett uttalande i maj.

Formellt högsta befälhavare

Presidentens roll i Kroatien är till stor del enbart en ceremoniell sådan.

Han är likväl formellt den högsta befälhavaren för de väpnade styrkorna i Kroatien.

– Milanovics senaste antivästliga utbrott har genererat och irriterat landets regering som fullt ut har stött Ukraina i dess kamp mot Rysslands aggression, skriver AP.

Den kroatiska presidenten har länge ryktats vara ryssvänlig, vilken han flera gånger har förnekat.

Foto: L. Blagonic

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen