I NATT: EU- och Natoaktör dömer ut Väst och Ukraina

2023 01 31

Trots medlemskap i både EU och Nato går Kroatiens president till hårda angrepp mot västvärldens stöd till Ukraina.

Det går inte att säga att de två medlemskapen märktes när landets president Zoran Milanovic talade till medierna sent under måndagskvällen.

Den kroatiska presidenten sågar såväl västvärldens stöd till Ukraina som landets chanser att ta tillbaka Krymhalvön, rapporterar nyhetsbyråerna AP och Reuters.

– Jag är emot att skicka några dödliga vapen dit. Det förlänger kriget, säger Zoran Milanovic apropå att flera västländer beslutat att skicka stridsvagnar till Ukraina, och menar att det enbart driver Ryssland närmare Kina.

"Djupt omoraliskt av väst"

Presidenten fortsatte med sina utspel och menade att det är “galenskap” att tro att man kan besegra Ryssland i ett konventionellt krig.

Han påstår också att Ryssland mellan 2014-2022 avsiktligt provocerats till att starta kriget.

– Vad är målet? Rysslands sönderfall, ett regeringsbyte? Det talas också om att dela upp Ryssland. Det här är galet, säger Milanovic.

Han tillägger:

– Det väst gör med Ukraina är djupt omoraliskt eftersom det inte finns någon lösning på kriget.

"Dubbelmoral"

Zoran Milanovic riktar ytterligare kritik mot västländer för att praktisera “dubbelmoral” i internationell politik.

Han jämför annekteringen av Krym med hur Kosovo självständigförklarades 2008 efter ett krig mellan 1998-1999 då Natoländer bombade Serbien och Montenegro för att skydda den albanska minoriteten i Kosovo.

– Vi erkände Kosovo trots motviljan hos en stat (Serbien) som Kosovo tillhörde, argumenterar han.

– Det är klart att Krym aldrig mer kommer att bli en del av Ukraina.

Ville stoppa Sverige i Nato

Den kroatiska presidenten är samma president som förra året ville stoppa Sveriges medlemskap i Nato.

– Jag älskar Finland och Sverige mest i hela världen, men jag har skrivit på för Kroatien så jag måste jobba för Kroatiens intressen. Om Finland och Sverige vill ansluta till Nato så kan vi tala om det, även om jag anser det vara ett farligt äventyr, sade han i ett uttalande i maj.

Formellt högsta befälhavare

Presidentens roll i Kroatien är till stor del enbart en ceremoniell sådan.

Han är likväl formellt den högsta befälhavaren för de väpnade styrkorna i Kroatien.

– Milanovics senaste antivästliga utbrott har genererat och irriterat landets regering som fullt ut har stött Ukraina i dess kamp mot Rysslands aggression, skriver AP.

Den kroatiska presidenten har länge ryktats vara ryssvänlig, vilken han flera gånger har förnekat.

Foto: L. Blagonic

Text: Redaktionen

En kedja har inte höjt – 100 kronor billigare per tank

2026 04 07

Hos en av bensinkedjorna går det att köpa billigare diesel.

Kriget i Mellanöstern har som bekant inneburit kraftigt stigande oljepriser – och dyrare priser vid pump runt om i världen.

Så även i Sverige – där flera av de stora bensinkedjorna under de senaste dagarna har höjt sina priser, precis lagom till påsk.

Men en kedja har inte höjt inför högtidsdagarna – och där går det att spara så mycket som 100 kronor per tank.

Har inte höjt

Så här ser de senaste dieselpriserna ut hos de ledande bensinkedjorna:

Preem: 25,74 kronor per liter

Circle K: 25,74 kronor per liter

OKQ8: 23,89 kronor per liter

Den som tankar 60 liter hos OKQ8 sparar därmed 111 kronor – och den som tankar 50 liter sparar 93 kronor.

Bensinkedjorna uppger numera bara företagspriser – men listpriser för privatpersoner följer enligt Di sannolikt samma mönster.

Den senaste gången OKQ8 höjde priserna var den första april – medan exempelvis Preem och Circle K har höjt efter dess.

Senaste nytt

Samtidigt fortsätter kriget i Mellanöstern att rasa.

Israels försvarsminister Israel Katz har gått ut med ett uttalande om att de har slagit till mot en petrokemisk anläggning i Iran.

Samtidigt meddelar han att IDF har instruerats att fortsätta attackera iransk infrastruktur "med full kraft", rapporterar BBC.

Läs mer: Vita huset rasar mot rykte om Trump

“85 procent”

Så här låter det från försvarsministern på måndagen:

– IDF har nu genomfört ett kraftigt angrepp mot Irans största petrokemiska anläggning i Asaluyeh, säger han.

– Nu har de två anläggningar som tillsammans står för cirka 85 procent av Irans petrokemiska export tagits ur drift och är inte längre funktionsdugliga.

Inga tecken på avtal

Under gårdagen sade USA:s president Donald Trump att ett avtal kan komma att nås med Iran under måndagen.

Det finns dock i nuläget inga tecken på att någon överenskommelse ska vara nära förestående.

Läs mer: Pengarna kan dröja – många har missat viktig detalj i deklarationen

Foto: Circle K

Text: Redkationen

Jättebesked för svenska kronan

2026 04 08

Kronan kan vara på väg att stärkas rejält.

Under 2025 stärktes kronan rejält. På senare tid har ”kronrallyt” dock tappat fart.

Men det är långt ifrån över, menar Bank of America – som förutspår att den svenska valutan kommer att stärkas ytterligare.

Tror på stark krona

Kronan kommer att stärkas mot euron och dollarn till slutet av 2026.

Den bedömningen gör Bank of America, rapporterar EFN.

Enligt bankens bedömning kommer kronan fortsätta stärkas under hela det återstående året.

Prognosen gör gällande att en euro kommer att kosta 10,5 kronor i slutet av 2026.

Dollarn kommer att kosta 8,40 kronor i slutet av året, enligt banken.

– Svenska kronan har varit den bäst presterande valutan bland G10-länderna i år, men vi tror inte att dess uppgång är över. Vi räknar med gynnsamma utvecklingar både i och utanför hemmaplan, skriver banken, enligt kanalen.

Starkare än euroområdet

Banken spår också att Sverige kommer att ha en starkare tillväxt än länderna i euroområdet.

Bland annat kommer EU:s stora försvarssatsningar att gynna svensk ekonomi.

– På hemmaplan förväntar vi oss en starkare tillväxt i Sverige jämfört med euroområdet, givet Sveriges svagare utgångsläge, högre räntekänslighet och en mer konsumtionsinriktade finanspolitik, skriver banken, enligt kanalen.

Bank of America tror också att svenska Riksbanken kommer att vara mer ”hökaktig” än ECB och prioritera att hålla inflationen låg.

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i sitt senaste räntebesked.

Samtidigt framhöll man tydligt att penningpolitiken kommer att anpassas om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.

LÄS OCKSÅ: Pensionärer lockas med rabatt - banken varnar

Två scenarier för räntan

I uttalandet i samband med räntebeskedet uppgav Riksbanken att det å ena sidan finns ett scenario där man kan tvingas höja räntan, till följd av effekterna av kriget i Mellanöstern.

– Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, skrev Riksbanken i sitt uttalande.

Men det finns också ett scenario där man kan behöva sänka räntan.

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet, enligt Riksbanken.

LÄS OCKSÅ: Sveriges bästa sparkonton utsedda - flera har sänkt

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen