I NATT: Erdogans order ifrågasätts – ”ser mycket märkligt ut”

2023 02 08

Nästan 8 000 personer har bekräftats döda efter det förödande jordskalvet i södra Turkiet och norra Syrien.

Dödssiffran väntas stiga. Räddningsarbetet med att dra fram folk ur rasmassorna pågår oavbrutet.

”Ser märkligt ut”

Den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdogan har utlyst ett undantagstillstånd efter katastrofen.

Tio städer kommer att klassas som katastofzoner under tre månader. Undantagstillståndet beräknas följaktligen vara ända fram till presidentvalet i Turkiet den 14 maj.

Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, tvivlar på att valet kan genomföras överhuvudtaget.

– Vid en första anblick ser det mycket märkligt ut. Det är problematiskt att det läggs ut så pass länge fram till valet, när det är tänkt att kampanja, säger han till SvD

Levin framhåller att undantagstillståndet kan vara nödvändigt för att hjälpa myndigheter med räddningsarbetet, men pekar samtidigt på att Erdogan har en vana av att utfärda undantagstillstånd som gynnar honom politisk. Senast efter det misslyckade militärkuppförsöket 2016.

– Man får hoppas att hans fokus är att rädda människoliv och hantera katastrofen. Han lär också bedömas på det i valet. Samtidigt står mycket på spel för honom, det handlar om vinna eller försvinna. Han tänker nog alltid på hur hans chanser i valet påverkas, oavsett om det är svensk Natoansökan eller jordbävning, säger Paul Levin till SvD.

Kritiseras av oppositionen

Reuters korrespondenter Orhan Coskun och Birsen Altayli framhåller att Erdogan kritiseras på hemmaplan efter jordbävningen.

Presidentens politiska motståndare och invånare i de drabbade områdena anklagar myndigheter för att räddningsarbetet går för långsamt. Kritiker anser även att myndigheter var dåligt förberedda och saknade nödvändiga medel för att hantera situationen.

Den ekonomiska krisen i Turkiet och en uppluckring av bygglagen pekas ut som två faktorer som kan ha resulterat i fler dödsfall och förvärrat utfallet av jordbävningen.

– Varje uppfattning om att regeringen misslyckas med att ta itu med katastrofen på ett bra sätt, eller inte har tillämpat adekvata byggregler i ett land som hotas av jordbävningar, kan skada Erdogans framtidsutsikter i presidentvalet, skriver Reutersjournalisterna.

Samtidigt påpekar de att Erdogan och hans regering historiskt sett lyckats hantera flera krissituationer.

– Presidenten har tacklat jordbävningar, skogsbränder och andra naturkatastrofer sedan han kom till makten 2003. Han har lyckats samla nationellt stöd kring krishantering och stärkt sin position.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen