I NATT: Erdogans order ifrågasätts – ”ser mycket märkligt ut”

2023 02 08

Nästan 8 000 personer har bekräftats döda efter det förödande jordskalvet i södra Turkiet och norra Syrien.

Dödssiffran väntas stiga. Räddningsarbetet med att dra fram folk ur rasmassorna pågår oavbrutet.

”Ser märkligt ut”

Den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdogan har utlyst ett undantagstillstånd efter katastrofen.

Tio städer kommer att klassas som katastofzoner under tre månader. Undantagstillståndet beräknas följaktligen vara ända fram till presidentvalet i Turkiet den 14 maj.

Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, tvivlar på att valet kan genomföras överhuvudtaget.

– Vid en första anblick ser det mycket märkligt ut. Det är problematiskt att det läggs ut så pass länge fram till valet, när det är tänkt att kampanja, säger han till SvD

Levin framhåller att undantagstillståndet kan vara nödvändigt för att hjälpa myndigheter med räddningsarbetet, men pekar samtidigt på att Erdogan har en vana av att utfärda undantagstillstånd som gynnar honom politisk. Senast efter det misslyckade militärkuppförsöket 2016.

– Man får hoppas att hans fokus är att rädda människoliv och hantera katastrofen. Han lär också bedömas på det i valet. Samtidigt står mycket på spel för honom, det handlar om vinna eller försvinna. Han tänker nog alltid på hur hans chanser i valet påverkas, oavsett om det är svensk Natoansökan eller jordbävning, säger Paul Levin till SvD.

Kritiseras av oppositionen

Reuters korrespondenter Orhan Coskun och Birsen Altayli framhåller att Erdogan kritiseras på hemmaplan efter jordbävningen.

Presidentens politiska motståndare och invånare i de drabbade områdena anklagar myndigheter för att räddningsarbetet går för långsamt. Kritiker anser även att myndigheter var dåligt förberedda och saknade nödvändiga medel för att hantera situationen.

Den ekonomiska krisen i Turkiet och en uppluckring av bygglagen pekas ut som två faktorer som kan ha resulterat i fler dödsfall och förvärrat utfallet av jordbävningen.

– Varje uppfattning om att regeringen misslyckas med att ta itu med katastrofen på ett bra sätt, eller inte har tillämpat adekvata byggregler i ett land som hotas av jordbävningar, kan skada Erdogans framtidsutsikter i presidentvalet, skriver Reutersjournalisterna.

Samtidigt påpekar de att Erdogan och hans regering historiskt sett lyckats hantera flera krissituationer.

– Presidenten har tacklat jordbävningar, skogsbränder och andra naturkatastrofer sedan han kom till makten 2003. Han har lyckats samla nationellt stöd kring krishantering och stärkt sin position.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

Otäck förändring i hjärnan – 50 procents ökning på 10 år

2025 11 28

Någonting otäckt har upptäckts i den mänskliga hjärnan.

Forskare har gjort en obehaglig upptäckt som gäller den mänskliga hjärnan.

På bara tio år har mängden mikroskopiska plastfragment i hjärnan ökat med 50 procent.

50-procentig ökning

Mängden mikroplaster i den mänskliga hjärnan har ökat lavinartat, rapporterar DN.

Plastföroreningar har lett till att vi idag har 50 procent mer mikroplaster i hjärnan än för tio år sedan, och forskare oroar sig nu allt mer för hur detta kan påverka vår hälsa.

Det är bara en tidsfråga innan forskningen kan visa hur människans hälsa påverkas av mikroplasterna.

– Nu kommer det nya studier hela tiden. Det här kommer bara att bli en större och större fråga ju mer vi lär oss, säger Bethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet, till tidningen.

Forskningen gör alltså stora framsteg, och forskare menar att många av de mikroplaster vi har i kroppen är hälsofarliga.

– Vi vet till exempel att 4 000 av de 6 000 undersökta kemikalier som används vid plasttillverkning är klassade som hälsofarliga. Men sedan används ytterligare 10 000 kemikalier som vi inte har någon data om alls, säger hon.

LÄS OCKSÅ: MOTOR: Mångmiljonär död i "bisarr" olycka - enorm samling skänks bort

Förhandlingar i FN

En mängd vetenskapliga studier visar att de flesta djur och växter innehåller mikro- och nanoplast.

Forskningen visar också att detta leder till bland annat störd reproduktion, lägre födelsevikt, ökad risk för cancer och påverkat beteende.

Kunskapsläget när det gäller hälsopåverkan på människor är sämre – men forskare räknar alltså med att det ska förbättras.

Det pågår förhandlingar i FN om att minska plastföroreningarna, men de som motsätter sig ett sådant avtal pekar just på att det finns för lite kunskap om hur mikroplasterna påverkar människor.

”Mer än jag föreställt mig”

Men en lång rad forskare menar att den stora mängden mikroplaster i hjärnan är alarmerande.

– Det finns mycket mer plast i våra hjärnor än jag någonsin skulle ha föreställt mig, har forskaren Matthew Campen vid University of New Mexico tidigare sagt till The Guardian.

Människor får i sig mängder av mikroplaster som inte bara finns i hjärnan, utan på alla möjliga ställen i kroppen – bland annat i moderkakor, njurar, i knä- och armbågsleder, i blodkärl och i benmärg, har SVT rapporterat.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen - i alla 64 varuhus

Foto: M. Fakurian

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Flera länder kan hämnas mot Ryssland – ”det otänkbara”

2025 11 28

Flera länder överväger att ”hämnas” mot Ryssland.

Länder inom EU och Nato har under lång tid utsatts för rysk hybridkrigföring.

Nu överväger de ”det otänkbara” – att hämnas och slå tillbaka, enligt uppgifter.

Kan hämnas mot Ryssland

Moskva misstänks ha utfört en lång rad aktioner för att destabilisera EU och Nato.

Det handlar om alltifrån drönaroperationer och sabotage, till cyberattacker.

Nu överväger EU- och Natoländerna att ”hämnas” på olika sätt, vilket tidigare har setts som otänkbart, rapporterar Politico.

Det som övervägs är alltifrån gemensamma offensiva cyberoperationer till överraskande militärövningar.

– Ryssarna testar ständigt gränserna — vad är svaret, hur långt kan vi gå? frågar sig Lettlands utrikesminister Baiba Braže, enligt tidningen.

Hon vill se ett mer proaktivt svar från de drabbade EU- och Natoländerna.

– Det är inte prat som sänder en signal — det är att göra, säger hon.

Även Tysklands försvarsminister Florian Hahn är inne på samma linje.

– Överlag måste Europa och alliansen fråga sig hur länge vi är villiga att tolerera denna typ av hybridkrigföring ... och om vi borde överväga att själva bli mer aktiva inom detta område, säger han, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen - i alla 64 varuhus

Överväger ”det otänkbara”

Skiftet mot att överväga mer aktiva ”hämndaktioner” har kommit efter att ryska drönare har flugit över europeiska länder som Polen och Rumänien och orsakat kaos på flygplatser.

En explosion på en viktig polsk järnvägsförbindelse nyligen väckte också starka reaktioner.

Ryssland har även anklagats för att lönnmörda politiska fiender i Storbritannien, spränga vapenförråd i Centraleuropa, finansiera högerextremism för att destabilisera de europeiska länderna – och så vidare.

Nu överväger EU- och Natoländer alltså en rad aktiva motåtgärder som tidigare har varit ”otänkbara”.

”Kan inte tillåta oss vara rädda”

Europa ska förvisso inte sjunka till Rysslands nivå, men heller inte ”krypa ihop”, enligt den svenska överbefälhavaren Michael Claesson.

– Vi kan inte tillåta oss själva att vara rädda och känna mycket ångest för eskalering. Vi måste vara bestämda, har Claesson tidigare sagt, enligt tidningen.

Europa kan bland annat komma att svara på Rysslands desinformationsinsatser genom egna insatser i landet, enligt tidningen.

Offensiva cyberattacker övervägs också, liksom överraskande militärövningar.

Italiens försvarsminister Guido Crosetto är en av dem som driver på kravet på att Europa ska svara, och har presenterat en 125-sidig plan för hur man kan slå tillbaka mot Putins Ryssland.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen