I NATT: Erdogans order ifrågasätts – ”ser mycket märkligt ut”

2023 02 08

Nästan 8 000 personer har bekräftats döda efter det förödande jordskalvet i södra Turkiet och norra Syrien.

Dödssiffran väntas stiga. Räddningsarbetet med att dra fram folk ur rasmassorna pågår oavbrutet.

”Ser märkligt ut”

Den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdogan har utlyst ett undantagstillstånd efter katastrofen.

Tio städer kommer att klassas som katastofzoner under tre månader. Undantagstillståndet beräknas följaktligen vara ända fram till presidentvalet i Turkiet den 14 maj.

Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, tvivlar på att valet kan genomföras överhuvudtaget.

– Vid en första anblick ser det mycket märkligt ut. Det är problematiskt att det läggs ut så pass länge fram till valet, när det är tänkt att kampanja, säger han till SvD

Levin framhåller att undantagstillståndet kan vara nödvändigt för att hjälpa myndigheter med räddningsarbetet, men pekar samtidigt på att Erdogan har en vana av att utfärda undantagstillstånd som gynnar honom politisk. Senast efter det misslyckade militärkuppförsöket 2016.

– Man får hoppas att hans fokus är att rädda människoliv och hantera katastrofen. Han lär också bedömas på det i valet. Samtidigt står mycket på spel för honom, det handlar om vinna eller försvinna. Han tänker nog alltid på hur hans chanser i valet påverkas, oavsett om det är svensk Natoansökan eller jordbävning, säger Paul Levin till SvD.

Kritiseras av oppositionen

Reuters korrespondenter Orhan Coskun och Birsen Altayli framhåller att Erdogan kritiseras på hemmaplan efter jordbävningen.

Presidentens politiska motståndare och invånare i de drabbade områdena anklagar myndigheter för att räddningsarbetet går för långsamt. Kritiker anser även att myndigheter var dåligt förberedda och saknade nödvändiga medel för att hantera situationen.

Den ekonomiska krisen i Turkiet och en uppluckring av bygglagen pekas ut som två faktorer som kan ha resulterat i fler dödsfall och förvärrat utfallet av jordbävningen.

– Varje uppfattning om att regeringen misslyckas med att ta itu med katastrofen på ett bra sätt, eller inte har tillämpat adekvata byggregler i ett land som hotas av jordbävningar, kan skada Erdogans framtidsutsikter i presidentvalet, skriver Reutersjournalisterna.

Samtidigt påpekar de att Erdogan och hans regering historiskt sett lyckats hantera flera krissituationer.

– Presidenten har tacklat jordbävningar, skogsbränder och andra naturkatastrofer sedan han kom till makten 2003. Han har lyckats samla nationellt stöd kring krishantering och stärkt sin position.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen