I NATT: Enormt slukhål – flera personer skadade

2023 09 23

En vägsträcka på 150 meter har rasat ihop.

Under natten har ett enormt slukhål uppenbarat sig på E6:an i Stenungsund i Västra Götaland.

Det rör sig om ett stort ras där en vägsträcka på 150 meter har rasat ihop.

Flera fordon ska ha kört ner i hålet, och industribyggnader har följt med i fallet.

Det rapporterar SVT.

Flera personer skadade

Varningar har utfärdats för att få människor att undvika området då rasrisk alltjämt gäller.

Flera fordon har följt med i det stora raset, och åtminstone tre personer har förts till sjukhus.

– En sträcka på 150 meter har rasat och ett antal fordon har kört ned i hålet. Även intilliggande industribyggnader har rasat ner, säger ledningsbefäl Niclas Fogelqvist.

Oklart hur många

Ambulans, polis och räddningstjänst är just nu på plats men måste arbeta försiktigt med tanke på rasrisken.

Det är därför oklart exakt hur många som drabbats och hur allvarligt skadeläget är.

Nu kan E6:an förbli avstängd under en längre tid framöver.

– Statens geotekniska institut måste göra en bedömning av rasrisken i flera områden runt omkring innan vi vet hur stor avspärrningen kommer att bli, säger vakthavande befäl Fredrik Flyberg.

Det är oklart exakt vad som föranlett raset, men det har regnat mycket i området under den senaste tiden.

Ingen ström

Till följd av vägkollapsen står ett stort område i Stenungsund nu utan ström.

Vägen i fråga är avspärrad i båda riktningarna och väntas ha en mycket stor trafikpåverkan framöver.

Det finns uppgifter om att även en Burger King-restaurang följt med i raset.

Regnat mycket

Precis som i stora delar av landet har det regnat mycket i Västra Götaland under sommaren.

– Front efter front fyllde på med vind, åska och omfattande nederbörd vilket bidrog till extremt höga flöden i vattendrag, översvämningar och med vinden höga vattenstånd på västkusten, framhåller SMHI om vädret som varit.

Arkivfoto: Västragötalandsregionen EngFoto

Text: Redaktionen

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Massiv kinesisk expansion i Ryssland

2026 03 06

Kina storsatsar i Ryssland.

Allt fler kinesiska företag tar sig in på den ryska online‑marknaden och hotar traditionella ryska aktörer.

Under förra året startades var femte e‑handelsföretag i landet med kinesiskt inflytande, rapporterar oberoende Moscow Times.

Ökar sin närvaro online

Under 2025 startades en betydande mängd nya online‑företag i Ryssland där en kinesisk medborgare varit grundare eller vd.

Ungefär var femte nyregistrerat e‑handelsbolag var kinesiskt enligt en undersökning från T-Business.

Analytiker visar att förra året fördubblades antalet registreringar av kinesiska företag inom e‑handel, och det totala antalet kinesiska aktörer som sysslar med online‑handel i Ryssland ökade 2,4 gånger jämfört med 2024.

– Den här utvecklingen är snabbare än vad vi sett tidigare, och visar på en tydlig trend av kinesiskt inflytande i Rysslands digitala ekonomi, säger en affärsanalytiker som följer marknaden.

LÄS MER: 80 procent stoppas – dundersmäll för Putins armé

Slår mot ryska aktörer

Den ökade närvaron av kinesiska nätverksföretag innebär att ryska entreprenörer möter hårdare konkurrens i en redan utmanande ekonomi.

Många ryska e‑handelsplattformar har tidigare haft en dominerande roll i landet, men den snabba ökningen av kinesiska aktörer har lett till ett ökat tryck – särskilt inom varuförsäljning och tekniska tjänster.

Experter menar att kinesiska företag ofta har stora resurser och effektiva logistikkedjor, vilket kan ge dem fördelar i konkurrensen om ryska konsumenter och partners.

– Det här är inte bara tillfälliga satsningar – det är en strukturell förändring, säger en marknadsexpert med fokus på e‑handel, till Moscow Times.

Öppnar upp

Den kinesiska expansionen i Rysslands digitala ekonomi kommer i ett läge där många västerländska företag har lämnat den ryska marknaden efter sanktioner och handelsbegränsningar.

Detta öppnar upp för asiatiska aktörer att ta större marknadsandelar.

Samtidigt fortsätter Kina och Ryssland bygga ekonomiska relationer inom många sektorer, där Kina länge varit en av de största handelspartnerna för rysk import och export.

LÄS MER: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen