I NATT: Enorma köer – spädbarn fast i trafiken

2024 01 23

Många har fortfarande debaclet på E22 efter nyår kvar på näthinnan.

Efter ett kraftigt snöoväder blockerades trafiken av en lastbil kört fast, vilket blev startskottet på köer där folk satt fast i närmre ett dygn.

Trafikverket fick massiv kritik efter händelsen.

I natt uppstod ett nytt kökaos – den här gången på riksväg 70 norr om Sala.

Det blev totalstopp efter att en lastbil återigen kört fast och enligt uppgifter har folk suttit fast i uppemot fem timmar.

– Vi har stått här sedan klockan 20. Det är för dåligt, sade en kvinna i natt som befann sig i en bil på vägen till Aftonbladet.

"Enorma köer"

Kvinnan hade dessutom med sig sin 10 veckor gamla bebis – och hade det inte varit för att hon ammat hade inte bebisen haft tillgång till någon mat.

Enligt uppgifter till tidningen tycks bärgaren som skulle få bort lastbilen ha havererat. Det är dessutom halt och stora vattenmassor på delar av vägen.

– Det har inte rört sig en meter och är köer så långt det går att se. Eftersom det har stått helt still i fyra timmar måste köerna vara enorma, milslånga, säger Aftonbladets reporter Olof Svensson till den egna tidningen.

"Helt lamslaget"

Polisen kunde senare bekräfta att köerna uppstod på grund av ett misslyckat bärgningsförsök.

Först efter klockan 02 i natt lyckades man få bort lastbilen och vägen, som är en 2+1-väg, kunde öppnas igen.

Likt efter händelserna på E22 haglar kritiken från upprörda trafikanter fast i kökaoset.

– Det känns helt lamslaget och som att ingen gör något, säger en person till Expressen.

– Det hinner bara gå några veckor så händer det igen. Det här med “nationell beredskap” undrar man ju över”, säger  en annan.

Ända upp till länsgränsen

Det finns inga uppgifter om exakt hur många bilar som fastnade i kökaoset, men enligt polisen fortlöpte köerna ända upp till länsgränsen till Dalarna.

Lastbilen som körde i diket gjorde så mellan Sala och Avesta.

Polisen misstänker inget brott i samband med olyckan igår kväll och det efterföljande köerna.

Arkivfoto: J. Weirick

Text: Redaktionen


13 maj 26

Klassisk svensk tradition stoppas

2026 05 14

Köttbullar, sill och revbensspjäll är givna inslag på de flesta julbord i Sverige.

Men i Göteborg kommer köttalternativen stoppas.

Från och med 2026 kommer anställda i Göteborgs stad endast serveras vegetariska julbord. Det meddelar det rödgröna styret i staden, rapporterar GP.

Beslutet är en del av stadens miljö- och klimatmål.

– Om man tänker att man vill verka för Göteborgs stads övergripande mål då hoppas jag från vårt håll att man väljer ett vegetariskt alternativ. Det vi pratar om är ändå kost i tjänsten som i förlängningen blir gratis för medarbetaren, säger Marcus Rudholm, enhetschef på inköps- och upphandlingsförvaltningen, till GP.

Kritiken: ”Blev inte mätt

Det kommer gå att efterfråga kött- och fiskalternativ, men det blir upp till den som serverar julbordet att besluta om motiveringen betraktas som godtagbar eller inte, uppger tidningen.

Mattias Tykesson (M), andre vice ordförande i stadsfastighetsnämnden, riktar kritik mot beslutet.

Han uppger att endast vegansk mat har serverats vid andra evenemang i staden och att hans begäran om ”specialkost” har avslagits.

– Förra gången jag var med serverades vegansk lunch. Jag personligen tycker inte det är jättegott och framförallt så blev jag inte mätt på det, säger Tykesson till GP.

LÄS MER: Bokningarna rusar – svenska folket har ny favoritstad

FAKTA: Julbordet

- Att äta julbord är en tradition som följt oss ända sedan vikingatiden då uttrycket ”dricka jul” myntades. Under medeltiden kom det kristna julfirandet till Sverige, och i och med att det var en romersk-katolsk sed fastade man under advent. Det innebar ett förbud mot att äta kött, och middagen bestod i stället av lutfisk och gröt. Under dagen serverades ofta dopp i grytan mellan alla sysslor på gården och i hemmet. 

- Genom åren har det diskuterats vilka maträtter som ansetts höra till julbordet och en rad maträtter har tillkommit. Julskinka, kalvsylta och julkorv är exempel på rätter som förekommit längst på julbordet. Prinskorv, gravlax, rödkålssallad och sillar med olika smak dök upp senare och den nu så populära köttbullen hamnade inte på julbordet förrän 1970. 

- Dagens julbord består av rätter som dels har anknytning till medeltidens fasteregler, dels är förknippade med den traditionella slakten av julgrisen före jul och dels är en kvarleva från dåtidens konserveringsmetoder som till exempel inlagd sill.

Källa: Julbordsguiden

LÄS OCKSÅ: Trump säger nej: Kalldusch för Putin

Foto: P. Marco

Text: Redaktionen


12 maj 2026

BankID-varning utfärdas – logga inte in

2026 05 14

Flera banker går ihop i en varning.

En ny gemensam varning från svenska banker uppmanar BankID-användare att vara extra försiktiga.

Nu uppmanas användare att se upp för att logga in.

Banker slår larm

Just nu pågår en stor våg av investeringsbedrägerier i landet.

Flera svenska banker går nu ut tillsammans i kampanjen Svårlurad! för att varna för ökningen av investeringsbedrägerier där bedragare försöker lura människor på pengar.

Budskapet är tydligt.

– Logga inte in på ditt BankID på någon annans uppmaning, lyder bankernas gemensamma varning.

Kampanjen pågår under fyra veckor och syns i tv, sociala medier, poddar och utomhusreklam runt om i landet.

LÄS MER: GMAIL: Stäng av funktionen på kontot – din e-post kan bli läst

Så går bedrägerierna till

– Bedrägerier är fortsatt ett stort samhällsproblem som drabbar många människor i alla olika åldrar. Svårlurad är ett gemensamt initiativ av Sveriges banker och Svenska Bankföreningen för att uppmärksamma problemet och komma med konkreta tips och råd om hur man kan skydda sig själv och sina närstående mot bedrägerier, uppger initiativet.

Enligt kampanjen börjar många bedrägeriförsök med oväntade samtal eller meddelanden där bedragare utger sig för att vara från banker, myndigheter eller företag.

I vissa fall kan de även ha personliga uppgifter om offret, vilket gör dem mer trovärdiga.

Falska investeringar

En stor del av årets varning handlar om investeringsbedrägerier där falska annonser används för att lura människor att sätta in pengar.

Ofta förekommer löften om hög avkastning och låg risk, något som enligt bankerna ska ses som en tydlig varningssignal.

 ”Var särskilt skeptisk om det låter för bra för att vara sant”, uppmanar bankerna i kampanjen.

Det är inte ovanligt att bedragarna använder bilder och namn på kända personer för att skapa förtroende.

Det kan vara svårt att få tillbaka pengar om du själv har godkänt något med BankID, eftersom banken ofta anser att du själv har godkänt betalningen.

Bankerna uppmanar nu alla att vara extra vaksamma vid investeringstips som kommer via telefon, mejl eller sociala medier.

De betonar också att man aldrig ska skicka mer pengar om man redan blivit utsatt för bedrägeri.

Vid minsta osäkerhet rekommenderas kunder att kontakta sin egen bank direkt.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: BankID

Text: Redaktionen