I NATT: Efter total förvirring – strejken är över

2022 07 19

Mitt i natten meddelade både SAS och pilotfacket att ett avtal är i hamn.

Gårdagskvällen tog minst sagt ett par märkliga svängar i den omtalade SAS-konflikten där hundratals piloter strejkat i två veckors tid.

Runt 21-tiden meddelade SAS ordförande Carsten Dilling att man hade ett färdigt avtal – någonting som förnekades av flygbolaget blott en halvtimme senare.

Besked 03.20

Men 03.20 i natt kom så äntligen det besked som piloterna, och inte minst alla tiotusentals resenärer som påverkats av strejken, har väntat på.

Parterna är överens och strejken är avblåst, rapporterar flera medier, däribland Aftonbladet.

– I morgon går vi tillbaka till arbetet, säger Martin Lindgren, ordförande i Svensk Pilotförening.

“Äntligen”

SAS och piloterna är överens om ett nytt kollektivavtal som ska gälla i fem och ett halvt år.

Avtalet innebär bland annat att 450 uppsagda piloter ska återanställas.

– Jag är glad att vi nu har kommit överens med alla fyra pilotföreningarna i SAS Scandinavia och att strejken har avslutats. Äntligen kan vi återuppta ordinarie verksamhet och flyga våra kunder på deras efterlängtade sommarsemestrrar. Jag beklagar djupt att så många av våra passagerare har drabbats, framhäver SAS vd Anko van der Werff i ett pressmeddelande.

Då är trafiken återställd

Enligt SAS räknar man med att få upp alla flyg i luften igen inom högst två dagar.

– Vissa trafikstörningar kommer att fortsätta under de följande dagarna medan normal trafik återupptas, meddelar flygbolaget på sin hemsida.

Redan idag uppges dock avgångar gå som planerat.

– Alla avgångar som är planerade att gå i dag kommer att lyfta, säger bolagets kommunikationschef Karin Nyman till SVT.

Kan bli nya köer på Arlanda

Köerna på Arlanda har varit en röd tråd under våren och sommaren.

De lättade en del under strejken, men kan nu bli värre igen då SAS återupptar sin flygtrafik.

– Det är 30–40 procent mindre avgångar från SAS och våra kunder, och vi står för runt 60 procent av alla flyg på Arlanda. Det är klart att det märkts för alla resenärer, säger Martin Johansson, klubbordförande för Unionen på SAS markservicebolag på Arlanda, till Dagens Nyheter.

Förlorat över 1 miljard kronor

Drygt 900 piloter har strejkat under de senaste två veckorna.

Omkring 30 000 passagerare har påverkats varje dag, enligt siffror från norsk NRK.

SAS själva gick i mitten av förra veckan ut med att man förlorat totalt 1,3 miljarder kronor på strejken – mellan 100 och 130 miljoner kronor varje dag som strejken pågick.

Foto: Beckett P

Text: Redaktionen

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda

Mycket viktigt för Ukrainas chanser

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Scenariot har tidigare beskrivits som “osannolikt, men inte omöjligt”.

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

– Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Text: Redaktionen