I NATT: Diktatorns ex-rådgivare fruktar det värsta

2022 04 08

Det varnar diktatorns före detta rådgivare Gleb Pavlovsky för i en intervju med Radio Free Europé/Radio Liberty (RFL/RL).

Han är en person som känner diktatorn väl, då han jobbade som rådgivare och konsult i Kreml mellan 1996 och 2011.

Motivbilden

I intervjun konstaterar Pavlovsky att det inte fanns någon ”politisk motivering” bakom invasionen av Ukraina.

– Det är endast Putins eget beslut. Ingen annan än Putin skulle kunna fattat ett sådant beslut, inte ens Ramzan Kadyrov (Tjetjeniens ledare), om de hade haft något att säga till om, säger han till RFL/RL och tillägger:

– Ingen, inklusive jag, insåg hur manisk och besatt han måste ha varit av Ukraina. Vi underskattade omfattningen av det förfall som pågick i den ryska regeringen.

Har gått i en fälla

I intervjun med radiokanalen konstaterar Pavlovsky att Putin har ”gått i en fälla”.

– Ukraina var tänkt att vara en hävstång för att kunna pressa västvärlden till diskussioner om säkerhetsfrågor, säger han och hänvisar till de krav som Kreml offentliggjorde i december.

– Det är ett strategispel. Men jag blev förbluffad över att bevittna hur han kastade bort alla förhandlingsmöjligheter under bordet och istället valde denna märkliga pogrom som han kallar för en ”särskild operation”.

Borde skriva under

Ex-toppen i Kreml anser att det smartaste Putin kan göra är att skriva på ett fredsavtal. Han tror att diktatorn kommer att få svårt att utropa en seger i kriget där tusentals ryska soldater har dött.

Då vill han utropa segern

Trots det hävdar Pavlovsky, likt många andra Kremlobservatörer, att 9 maj kommer att bli ett viktigt datum för Ryssland och Putin.

Då firar landet årsdagen av segern över Nazityskland i andra världskriget med en parad på Röda torget. Han tror att Ryssland kan hävda att de ukrainska förlusterna i kriget hittills har gett den demilitarisering man utlovat och att det är möjligt att utropa segern på det gyllene datumet.

–  Det vore bra för Ryssland om en vapenvila utropas inför den 9 maj så man kan fira och ”sälja” den som en seger. Annars blir det ingen fred, förhandlingarna drar ut på tiden och Ryssland kommer få ännu större problem med sanktioner, säger han.

Det otänkbara

Pavlovsky varnar för att ett utdraget krig och ytterligare sanktioner kan leda till att Moskva eskalerar kriget i Ukraina med en eventuell spridning utanför landets gränser.

­– Om de inte väljer fred och bestämmer sig för att fortsätta kriget. Då kan det göra saker i Ukraina som kommer få denna konflikt att eskalera till en oförutsedd nivå, säger han och konstaterar att kriget kan utveckla sig till konventionell krigsföring mellan Ryssland och Nato.

– Jag vet inte exakt hur det skulle gå till,  men jag tror inte längre att detta är otänkbart eller omöjligt, säger Pavlovsky till Radio Free Europé/Radio Liberty.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen