I NATT: Diktatorns dilemma – kan inte bestraffa soldater

2022 05 13

Rysslands diktator Vladimir Putins beslut att kalla sitt anfallskrig i Ukraina för en ”speciell militär operation” slår tillbaka.

Kreml vägrar att kalla sitt krig för just ett krig, vilket skapar stora problem för dem själva.

Eftersom Ryssland formellt inte har utropat krig mot Ukraina kan soldater som vägrar att slåss avskedas, men de kan inte åtalas enligt rysk lag.

Hotar med fängelse

– Befälhavare försöker hota sina soldater med fängelse om de vägrar, men vi säger till soldaterna att de har rätt att helt enkelt säga nej, säger advokaten Michail Benyash till The Guardian.

Benyash uppger att han har varit i kontakt med ”hundratals och hundratals” soldater. De har kontaktat hans advokatbyrå och frågat hur de kan undvika att bli skickade till slagfältet i Ukraina.

"Säg nej"

Svaret från advokaten är detsamma varje gång: ”säg nej”.

– Det finns inga juridiska skäl att väcka åtal mot en soldat som befinner sig på ryskt territorium och vägrar att slåss, säger Benyash.

Han berättar att många soldater därför valt att avskedas istället för att skickas till förödelsen i Ukraina.

Då skulle det bli svårare

Ett fåtal ord från Vladimir Putin skulle kunna förändra situationen. Om diktatorn väljer att utropa fullskaligt krig mot Ukraina skulle det bli svårare för soldater att vägra slåss i Ukraina.

– Under krigstid är reglerna helt annorlunda. Att vägra att slåss skulle innebära mycket hårdare straff. Det skulle innebära fängelse, säger Michail Benyash till The Guardian.

Vill hem till familjen

Men än så länge har en krigsförklaring från Kreml uteblivit och soldater som vägrar att delta i ”specialoperationen” kan inte åtalas.

– Jag vill hem till min familj och inte i en kista, säger elitsoldaten Dmitri.

Han är en av flera soldater som har vägrat att återvända till Ukraina.

Vägrade att slåss

När invasionen inleddes skickades Dmitris enhet in i Ukraina via Belarus. Efter veckor av blodiga strider skickades soldaterna hem till Ryssland för att få vila innan det återigen var dags att återvända till kriget.

Dmitri och åtta andra vägrade.

Soldaten berättar att befälhavarna först blev rasande, men till slut lugnade ner sig eftersom det inte fanns något de kunde göra.

”Har inget att skämmas över”

Dmitri förflyttades till staden Belgorod – en rysk stad nära den ukrainska gränsen. Där har han varit stationerad sedan sin krigsvägran.

– Jag har tjänstgjort i armén i fem år. Mitt kontrakt går ut i juni. Jag kommer att fullfölja det och sedan sluta. Jag har inget att skämmas för. Vi är inte officiellt i krigstillstånd, så de kan inte tvinga mig.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen