I NATT: Diktatorns dilemma – kan inte bestraffa soldater

2022 05 13

Rysslands diktator Vladimir Putins beslut att kalla sitt anfallskrig i Ukraina för en ”speciell militär operation” slår tillbaka.

Kreml vägrar att kalla sitt krig för just ett krig, vilket skapar stora problem för dem själva.

Eftersom Ryssland formellt inte har utropat krig mot Ukraina kan soldater som vägrar att slåss avskedas, men de kan inte åtalas enligt rysk lag.

Hotar med fängelse

– Befälhavare försöker hota sina soldater med fängelse om de vägrar, men vi säger till soldaterna att de har rätt att helt enkelt säga nej, säger advokaten Michail Benyash till The Guardian.

Benyash uppger att han har varit i kontakt med ”hundratals och hundratals” soldater. De har kontaktat hans advokatbyrå och frågat hur de kan undvika att bli skickade till slagfältet i Ukraina.

"Säg nej"

Svaret från advokaten är detsamma varje gång: ”säg nej”.

– Det finns inga juridiska skäl att väcka åtal mot en soldat som befinner sig på ryskt territorium och vägrar att slåss, säger Benyash.

Han berättar att många soldater därför valt att avskedas istället för att skickas till förödelsen i Ukraina.

Då skulle det bli svårare

Ett fåtal ord från Vladimir Putin skulle kunna förändra situationen. Om diktatorn väljer att utropa fullskaligt krig mot Ukraina skulle det bli svårare för soldater att vägra slåss i Ukraina.

– Under krigstid är reglerna helt annorlunda. Att vägra att slåss skulle innebära mycket hårdare straff. Det skulle innebära fängelse, säger Michail Benyash till The Guardian.

Vill hem till familjen

Men än så länge har en krigsförklaring från Kreml uteblivit och soldater som vägrar att delta i ”specialoperationen” kan inte åtalas.

– Jag vill hem till min familj och inte i en kista, säger elitsoldaten Dmitri.

Han är en av flera soldater som har vägrat att återvända till Ukraina.

Vägrade att slåss

När invasionen inleddes skickades Dmitris enhet in i Ukraina via Belarus. Efter veckor av blodiga strider skickades soldaterna hem till Ryssland för att få vila innan det återigen var dags att återvända till kriget.

Dmitri och åtta andra vägrade.

Soldaten berättar att befälhavarna först blev rasande, men till slut lugnade ner sig eftersom det inte fanns något de kunde göra.

”Har inget att skämmas över”

Dmitri förflyttades till staden Belgorod – en rysk stad nära den ukrainska gränsen. Där har han varit stationerad sedan sin krigsvägran.

– Jag har tjänstgjort i armén i fem år. Mitt kontrakt går ut i juni. Jag kommer att fullfölja det och sedan sluta. Jag har inget att skämmas för. Vi är inte officiellt i krigstillstånd, så de kan inte tvinga mig.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen