I NATT: Diktatorns dilemma – kan inte bestraffa soldater

2022 05 13

Rysslands diktator Vladimir Putins beslut att kalla sitt anfallskrig i Ukraina för en ”speciell militär operation” slår tillbaka.

Kreml vägrar att kalla sitt krig för just ett krig, vilket skapar stora problem för dem själva.

Eftersom Ryssland formellt inte har utropat krig mot Ukraina kan soldater som vägrar att slåss avskedas, men de kan inte åtalas enligt rysk lag.

Hotar med fängelse

– Befälhavare försöker hota sina soldater med fängelse om de vägrar, men vi säger till soldaterna att de har rätt att helt enkelt säga nej, säger advokaten Michail Benyash till The Guardian.

Benyash uppger att han har varit i kontakt med ”hundratals och hundratals” soldater. De har kontaktat hans advokatbyrå och frågat hur de kan undvika att bli skickade till slagfältet i Ukraina.

"Säg nej"

Svaret från advokaten är detsamma varje gång: ”säg nej”.

– Det finns inga juridiska skäl att väcka åtal mot en soldat som befinner sig på ryskt territorium och vägrar att slåss, säger Benyash.

Han berättar att många soldater därför valt att avskedas istället för att skickas till förödelsen i Ukraina.

Då skulle det bli svårare

Ett fåtal ord från Vladimir Putin skulle kunna förändra situationen. Om diktatorn väljer att utropa fullskaligt krig mot Ukraina skulle det bli svårare för soldater att vägra slåss i Ukraina.

– Under krigstid är reglerna helt annorlunda. Att vägra att slåss skulle innebära mycket hårdare straff. Det skulle innebära fängelse, säger Michail Benyash till The Guardian.

Vill hem till familjen

Men än så länge har en krigsförklaring från Kreml uteblivit och soldater som vägrar att delta i ”specialoperationen” kan inte åtalas.

– Jag vill hem till min familj och inte i en kista, säger elitsoldaten Dmitri.

Han är en av flera soldater som har vägrat att återvända till Ukraina.

Vägrade att slåss

När invasionen inleddes skickades Dmitris enhet in i Ukraina via Belarus. Efter veckor av blodiga strider skickades soldaterna hem till Ryssland för att få vila innan det återigen var dags att återvända till kriget.

Dmitri och åtta andra vägrade.

Soldaten berättar att befälhavarna först blev rasande, men till slut lugnade ner sig eftersom det inte fanns något de kunde göra.

”Har inget att skämmas över”

Dmitri förflyttades till staden Belgorod – en rysk stad nära den ukrainska gränsen. Där har han varit stationerad sedan sin krigsvägran.

– Jag har tjänstgjort i armén i fem år. Mitt kontrakt går ut i juni. Jag kommer att fullfölja det och sedan sluta. Jag har inget att skämmas för. Vi är inte officiellt i krigstillstånd, så de kan inte tvinga mig.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Swedbank uppmanar: Dubbelkolla när du swishar

2026 10 25

Många svenskar tror att banken kan komma till undsättning och automatiskt få tillbaka pengarna om man har swishat fel.

Men så är inte fallet, konstaterar Swedbank.

När man för över pengar via swish sker det oftast till redan fördefinierade konton.

Ska man skriva in kontonumret själv för första gången är det lätt hänt att skriva in fel siffra och därmed skicka pengar till fel person.

– Innan du godkänner en Swish-betalning visas mottagarens namn. Ta därför alltid en extra titt på både namn och belopp innan du signerar betalningen, framhåller Swedbank.

Går inte att ångra sig

Många tänker att om något skulle gå fel så finns banken där till hjälp.

Men någon sådan juridisk rättighet har inte banken, varken för banköverföringar eller Swish. 

Det innebär att det inte går att ”ångra sig” när man väl signerat en överföring. 

Kan bara kontakta

Bankerna har tagit fram en rutin där de via brev kontaktar mottagaren och uppmanar till en återbetalning. 

Men om mottagaren inte vill skicka tillbaka pengarna så blir det svårare.

– Om inte mottagaren betalar tillbaka pengarna kan dock inte banken driva fallet vidare, utan det måste du själv göra, förklarar Swedbank.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Viktigt att meddela

Det är viktigt att man meddelar mottagaren om misstaget så fort som möjligt om man har skickat fel. Annars kan det enligt storbanken vara svårare att få pengarna tillbaka. 

– Om personen inte återför pengarna direkt, är det bra att skicka ett skriftligt krav på återbetalning, menas det.

– Ange då noga belopp, valuta och sista datum för återbetalning och spara en kopia. Får du inte betalt innan datumet du angivit i kravet kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp med att driva in skulden. 

Kontakta då Kronofogden

Om mottagaren är övertygad om att pengarna hamnat rätt och redan har hunnit använda dem, kan det i vissa undantagsfall bli svårare att få tillbaka pengarna. 

Det gäller alltså att dubbelkolla swishöverföringarna för att undvika en potentiellt lång process med en mottagare som inte vill ge tillbaka pengarna.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen