I NATT: Boris Johnson och Tyskland i öppet bråk

2022 11 24

Storbritanniens före detta premiärministern Boris Johnson hävdar att Tyskland ville att Ukraina skulle ge upp i början av den ryska invasionen.    

I en intervju med CNN framhöll Johnson att flera västerländska länder såg annorlunda på situationen när ryska trupper mobiliserades nära den ukrainska gränsen.

– Det kom som en enorm chock. Vi kunde se att ryska trupper samlades, men olika länder hade väldigt olika perspektiv, sa Johnson till CNN och riktade sedan en direkt anklagelse mot Tyskland.

– Den tyska uppfattningen var att om en invasion skulle inträffa så skulle det vara en enorm katastrof. En så stor katastrof att det skulle vara bättre om kriget avslutades snabbt och Ukraina gav upp, fortsatte Johnson och tillade:

– De hade alla möjliga ekonomiska skäl för att backa upp detta synsätt, men jag kunde inte stödja det. Jag tycker det var ett katastrofalt synsätt. Men jag kan förstå varför de tänkte och kände som de gjorde.

Tyskland har snabbt försökt minska sitt beroende av rysk energi sedan Moskvas invasion den 24 februari. 

Tyskland svarar

Den tyska regeringen har svarat på Boris Johnsons påstående.

Regeringens  talesman Steffen Hebestreit kallar Johnsons anklagelse för ”fullständigt nonsens”, rapporterar Sky News.

– Vi vet att den underhållande före detta premiärministern alltid har sin egen version av sanningen, säger Steffen Hebestreit.

Vidare poängterar han att den tyska förbundskanslern Olaf Scholz  höll ett starkt försvarstal för Ukraina i det tyska parlamentet den 27 februari – tre dagar efter Moskvas invasion.

– Fakta talar emot de insinuationer som framkommer i den här intervjun, betonar Hebestreit.

Många trodde på snabb rysk seger

Många observatörer trodde till en början att en rysk invasion av Ukraina skulle slutföras inom veckor eller dagar, men Kyivs styrkor avvärjde den ryska offensiven mot huvudstaden. De senaste månaderna har Ukrainas väpnade styrkor dessutom genomfört framgångsrika motoffensiver och återtagit territorium i landets östra och södra delar.

Under sin period som premiärminister kritiserade Boris Johnson ofta Rysslands invasion och hade en nära relation med Ukrainas president Volodymyr Zelensky. 

Johnson tvingades avgå i juli efter upprepade skandaler som splittrade hans regering.

Foto: Boris Johnson resp Nato

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 02

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen