I NATT: Boris Johnson och Tyskland i öppet bråk

2022 11 24

Storbritanniens före detta premiärministern Boris Johnson hävdar att Tyskland ville att Ukraina skulle ge upp i början av den ryska invasionen.    

I en intervju med CNN framhöll Johnson att flera västerländska länder såg annorlunda på situationen när ryska trupper mobiliserades nära den ukrainska gränsen.

– Det kom som en enorm chock. Vi kunde se att ryska trupper samlades, men olika länder hade väldigt olika perspektiv, sa Johnson till CNN och riktade sedan en direkt anklagelse mot Tyskland.

– Den tyska uppfattningen var att om en invasion skulle inträffa så skulle det vara en enorm katastrof. En så stor katastrof att det skulle vara bättre om kriget avslutades snabbt och Ukraina gav upp, fortsatte Johnson och tillade:

– De hade alla möjliga ekonomiska skäl för att backa upp detta synsätt, men jag kunde inte stödja det. Jag tycker det var ett katastrofalt synsätt. Men jag kan förstå varför de tänkte och kände som de gjorde.

Tyskland har snabbt försökt minska sitt beroende av rysk energi sedan Moskvas invasion den 24 februari. 

Tyskland svarar

Den tyska regeringen har svarat på Boris Johnsons påstående.

Regeringens  talesman Steffen Hebestreit kallar Johnsons anklagelse för ”fullständigt nonsens”, rapporterar Sky News.

– Vi vet att den underhållande före detta premiärministern alltid har sin egen version av sanningen, säger Steffen Hebestreit.

Vidare poängterar han att den tyska förbundskanslern Olaf Scholz  höll ett starkt försvarstal för Ukraina i det tyska parlamentet den 27 februari – tre dagar efter Moskvas invasion.

– Fakta talar emot de insinuationer som framkommer i den här intervjun, betonar Hebestreit.

Många trodde på snabb rysk seger

Många observatörer trodde till en början att en rysk invasion av Ukraina skulle slutföras inom veckor eller dagar, men Kyivs styrkor avvärjde den ryska offensiven mot huvudstaden. De senaste månaderna har Ukrainas väpnade styrkor dessutom genomfört framgångsrika motoffensiver och återtagit territorium i landets östra och södra delar.

Under sin period som premiärminister kritiserade Boris Johnson ofta Rysslands invasion och hade en nära relation med Ukrainas president Volodymyr Zelensky. 

Johnson tvingades avgå i juli efter upprepade skandaler som splittrade hans regering.

Foto: Boris Johnson resp Nato

Text: Redaktionen


24 oktober

Kraftigt regn drar in – kommer ösa ner i tre län

2026 10 25

Stora regnmängder är att vänta i tre län.

Stormen Boelo drar under helgen in över Sverige. I samband med det är kraftiga vindar att vänta på olika håll runt om i landet. Men det är inte bara blåsten som kan ställa till det.

Stora regnmängder kommer också att falla i tre län, meddelar SMHI.

I tre län

Redan på lördagen väntas regn, som sedan kommer att tillta under kvällen och bli allt kraftigare.

På söndagen drar Boelo in över landet – och i och med det kan stormbyar uppnås vid kusterna.

– Det väntas också regn på många håll och i fjälltrakterna inslag av snöfall, uppger vädermyndigheten.

– I västra Götaland, Värmland och Västernorrland kan det totalt komma stora mängder de närmsta dygnen. 

Så blir måndagen

På måndagen försvagas Boelo, men det kommer att vara fortsatt blåsigt i södra Sverige. Någon bättring är heller inte att vänta.

Redan under tisdagen drar nästa lågtryck in över Norska havet och följer i Boelos spår.

Det blir åter blåsigt i stora delar av landet och ännu ett regnområde drar in över södra Sverige.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Onsdag och torsdag

På onsdagen klarnar det i viss utsträckning upp över stora delar av landet.

Men i norra Norrland och fjälltrakterna kan det fortsatt förekomma en del regn och skurar. 

Det finns även indikationer på att ett område med skurar passerar över Götaland. 

Nästa helg

Fredagen väntas bli solig på grund av ett högtryck som växer in över helgen. 

– Om det fortsatt blir milt eller mer normalt för årstiden är än så länge svårbedömt, meddelar SMHI.

– Det finns prognoser som visar att mycket mild luft når in över landet i samband med högtrycket, men över Ryssland finns också kalluft och vid nordliga placeringar av högtryckets centrum kan den föras in över södra Sverige med ostliga vindar. 

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Foto: F. Harirak

Text: Redaktionen


24 okt 2026

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata 

Text: Redaktionen