I NATT: Boris Johnson och Tyskland i öppet bråk

2022 11 24

Storbritanniens före detta premiärministern Boris Johnson hävdar att Tyskland ville att Ukraina skulle ge upp i början av den ryska invasionen.    

I en intervju med CNN framhöll Johnson att flera västerländska länder såg annorlunda på situationen när ryska trupper mobiliserades nära den ukrainska gränsen.

– Det kom som en enorm chock. Vi kunde se att ryska trupper samlades, men olika länder hade väldigt olika perspektiv, sa Johnson till CNN och riktade sedan en direkt anklagelse mot Tyskland.

– Den tyska uppfattningen var att om en invasion skulle inträffa så skulle det vara en enorm katastrof. En så stor katastrof att det skulle vara bättre om kriget avslutades snabbt och Ukraina gav upp, fortsatte Johnson och tillade:

– De hade alla möjliga ekonomiska skäl för att backa upp detta synsätt, men jag kunde inte stödja det. Jag tycker det var ett katastrofalt synsätt. Men jag kan förstå varför de tänkte och kände som de gjorde.

Tyskland har snabbt försökt minska sitt beroende av rysk energi sedan Moskvas invasion den 24 februari. 

Tyskland svarar

Den tyska regeringen har svarat på Boris Johnsons påstående.

Regeringens  talesman Steffen Hebestreit kallar Johnsons anklagelse för ”fullständigt nonsens”, rapporterar Sky News.

– Vi vet att den underhållande före detta premiärministern alltid har sin egen version av sanningen, säger Steffen Hebestreit.

Vidare poängterar han att den tyska förbundskanslern Olaf Scholz  höll ett starkt försvarstal för Ukraina i det tyska parlamentet den 27 februari – tre dagar efter Moskvas invasion.

– Fakta talar emot de insinuationer som framkommer i den här intervjun, betonar Hebestreit.

Många trodde på snabb rysk seger

Många observatörer trodde till en början att en rysk invasion av Ukraina skulle slutföras inom veckor eller dagar, men Kyivs styrkor avvärjde den ryska offensiven mot huvudstaden. De senaste månaderna har Ukrainas väpnade styrkor dessutom genomfört framgångsrika motoffensiver och återtagit territorium i landets östra och södra delar.

Under sin period som premiärminister kritiserade Boris Johnson ofta Rysslands invasion och hade en nära relation med Ukrainas president Volodymyr Zelensky. 

Johnson tvingades avgå i juli efter upprepade skandaler som splittrade hans regering.

Foto: Boris Johnson resp Nato

Text: Redaktionen


Nytt krav införs för pensionärer som kör bil

2026 06 13

Kraven för äldre bilförare höjs.

EU har klubbat igenom ett nytt körkortsdirektiv.

I direktivet ingår skärpta regler för äldre bilförare.

Kortare giltighetstid för äldre

EU är på väg att införa sitt fjärde körkortsdirektiv, där en av de mest uppmärksammade förändringarna gäller äldre bilförare.

För första gången får medlemsländer möjlighet att själva bestämma om körkort ska ha kortare giltighetstid för personer över 65 år.

Det innebär i praktiken tätare kontroller och fler krav för att få fortsätta köra bil.

– Det stämmer att det enligt direktivet finns en möjlighet att införa nationella regler om att ett körkorts giltighetstid kan förkortas för förare som är över 65 år, säger Ted Snölilja, utredare på Transportstyrelsen, till Carup.

I dag finns inga åldersbaserade begränsningar för körkort, och enligt Transportstyrelsen står frågan fortfarande öppen.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Läkarbesök kan bli krav

En central del i direktivet är att förkortad giltighetstid kan kopplas till medicinska kontroller.

Det innebär att äldre förare kan behöva genomgå regelbundna läkarbesök för att kunna få förnya sitt körkort.

– Innan en förare får sitt första körkort eller ansöker om förnyelse ska denne genomgå en medicinsk kontroll, inklusive tester av syn och hjärt- och kärlfunktion. EU-länder kan välja att ersätta den medicinska kontrollen för bilförare eller motorcyklister med självskattningsformulär eller andra bedömningssystem som utformas på nationell nivå, meddelar Europaparlamentet i ett uttalande.

Inget beslut taget

Hur detta direktiv ska införas i Sverige är dock ännu inte beslutat.

I Sverige krävs först en nationell utredning och därefter ett politiskt beslut.

Transportstyrelsen betonar att det ytterst är regeringen som avgör hur regelverket ska utformas.

Om reglerna införs i Sverige kan det innebära att äldre förare behöver genomgå regelbundna medicinska kontroller för att få behålla sitt körkort.

EU:s direktiv innehåller samtidigt ett krav på att åtgärderna inte får leda till generell åldersdiskriminering, utan ska baseras på individuella bedömningar.

LÄS MER: Nytt mobilmärke i Sverige – utmanar Samsung och Iphone

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen


12 juni 2026

Skattefri ersättning införs – tusenlappar för många hushåll

2026 06 13

Från och med 1 juli gäller en ny lag i Sverige.

Det var förra veckan som beslutet röstades igenom i riksdagen. Från och med kommande månadsskifte ska folk som bor nära vindkraftverk få rätt till ersättning.

Regeringens förhoppning är att det ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft, en vision som delas även bland lokalpolitiker.

– Jag tror att vindkraftsmotståndet generellt kommer att bestå, men det kommer att vara fler som ändå tycker att det är acceptabelt om man får en peng, säger Ljungbys kommunstyrelseordförande Magnus Gunnarsson (M) till SR.

Kritiken: för lågt

Enligt regeringens räkneexempel kan ersättning landa på allt från ett par tusen till uppemot 30 000 kronor, beroende på elpris och hur långt det är till vindkraftverket. Folk som bor på ett avstånd inom cirka en kilometer får högst ersättning.

Det är inte tillräckligt, anser dock intresseorganisationen Villaägarna. 

– Ersättningen är för låg och motsvarar inte värdenedgången på husen. Husägarna borde hållas skadeslösa när vindkraftverk byggs, säger riksförbundets chefsjurist Ulf Stenberg till Di.

"Risk för konflikt"

Chefsjuristen hänvisar till en studie från KTH som menar att fastigheter föll med 10-13 procent i värde om de låg i närheten av vindkraftverk. Hus inom två kilometer från en anläggning kunde falla så mycket som 25 procent i pris.

Det finns också en regel som säger att ersättningen aldrig kan bli mer än två procent av kraftverkägarens försäljningsintäkter. Ett vindkraftverk som drar in fem miljoner kronor skulle därmed kunna leda till 12 500 kronor i ersättning för en villaägare som bor en kilometer från verket. Men om det är 25 hus i samma område blir det plötsligt bara 4 000 kronor per hushåll, enligt Di.

Ett incitament att placera vindkraft nära bostäder och ökad risk för konflikt, menar Ulf Stenberg.

Eftersom intäktsbortfallet begränsas blir tätortsnära lägen mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats. 

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

"Krävs lokal förankring"

Regeringen har framhållit att syftet med den nya ersättningen är att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker, vilket bedöms öka kommunernas incitament att godkänna fler projekt.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i mars.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen