I NATT: Boris Johnson och Tyskland i öppet bråk

2022 11 24

Storbritanniens före detta premiärministern Boris Johnson hävdar att Tyskland ville att Ukraina skulle ge upp i början av den ryska invasionen.    

I en intervju med CNN framhöll Johnson att flera västerländska länder såg annorlunda på situationen när ryska trupper mobiliserades nära den ukrainska gränsen.

– Det kom som en enorm chock. Vi kunde se att ryska trupper samlades, men olika länder hade väldigt olika perspektiv, sa Johnson till CNN och riktade sedan en direkt anklagelse mot Tyskland.

– Den tyska uppfattningen var att om en invasion skulle inträffa så skulle det vara en enorm katastrof. En så stor katastrof att det skulle vara bättre om kriget avslutades snabbt och Ukraina gav upp, fortsatte Johnson och tillade:

– De hade alla möjliga ekonomiska skäl för att backa upp detta synsätt, men jag kunde inte stödja det. Jag tycker det var ett katastrofalt synsätt. Men jag kan förstå varför de tänkte och kände som de gjorde.

Tyskland har snabbt försökt minska sitt beroende av rysk energi sedan Moskvas invasion den 24 februari. 

Tyskland svarar

Den tyska regeringen har svarat på Boris Johnsons påstående.

Regeringens  talesman Steffen Hebestreit kallar Johnsons anklagelse för ”fullständigt nonsens”, rapporterar Sky News.

– Vi vet att den underhållande före detta premiärministern alltid har sin egen version av sanningen, säger Steffen Hebestreit.

Vidare poängterar han att den tyska förbundskanslern Olaf Scholz  höll ett starkt försvarstal för Ukraina i det tyska parlamentet den 27 februari – tre dagar efter Moskvas invasion.

– Fakta talar emot de insinuationer som framkommer i den här intervjun, betonar Hebestreit.

Många trodde på snabb rysk seger

Många observatörer trodde till en början att en rysk invasion av Ukraina skulle slutföras inom veckor eller dagar, men Kyivs styrkor avvärjde den ryska offensiven mot huvudstaden. De senaste månaderna har Ukrainas väpnade styrkor dessutom genomfört framgångsrika motoffensiver och återtagit territorium i landets östra och södra delar.

Under sin period som premiärminister kritiserade Boris Johnson ofta Rysslands invasion och hade en nära relation med Ukrainas president Volodymyr Zelensky. 

Johnson tvingades avgå i juli efter upprepade skandaler som splittrade hans regering.

Foto: Boris Johnson resp Nato

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Massiv vapenleverans till Ukraina

2025 09 10

EU överväger att skicka ett nytt stort vapenpaket till Ukraina.

Sedan USA:s president Donald Trump inledde sin andra mandatperiod har stormakten inte godkänt några nya stödpaket till Ukraina.

I juli meddelande Trump att det är möjligt för europeiska allierade att köpa amerikanska vapen till Ukraina.

Nu kommer uppgifter om att EU är nära ett beslut om ett stödpaket med vapen från USA.

– EU överväger att avsätta 6,6 miljarder euro för att köpa amerikanska vapen till Kiev, säger Ukrainas försvarsminister Denys Sjmyhal, rapporterar Kyiv Independent.

Stödet kommer fortsätta

Ukraina uttrycker förvissning och trygghet över att stödet från EU kommer fortsätta.

– Vi har fått en viktig signal om att stödet till Ukraina kommer att fortsätta och växa sig starkare, säger Denys Sjmyhal.

– Trots det rådande dödläget skulle det föreslagna paketet på 6,6 miljarder euro innebära en betydande förändring.

Läs mer: “Betydligt värre än väntat” – stort bakslag i USA

Kommer efter fortsatta attacker

Nyheten kommer samtidigt som Ryssland fortsätter att vägra en vapenvila eller meningsfulla förhandlingar.

Ukraina står inför fortsatta flyg- och missilangrepp medan diskussioner om långsiktiga säkerhetsgarantier pågår.

Under natten till onsdag kom också nyheten att Polen skjutit ner flera ryska drönare som kränkt det polska luftrummet, en händelse som fördömts av flera europeiska ledare.

Ukraina fyller i

Även den ukrainske president Volodymyr Zelenskjy fördömer attacken och varnar för att intrånget sannolikt inte var en olycka.

–  Ett extremt farligt prejudikat för Europa. Huruvida det kommer att bli ytterligare steg beror helt och hållet på samordningen och styrkan i svaret, säger han.

Den ukrainske presidenten erbjuder sig att förse Polen med all relevant information om den senaste attacken.

Även EU:s utrikeschef Kaja Kallas har uttalat sig.

– Det är den allvarligaste europeiska luftrumskränkningen av Ryssland sedan kriget började, säger hon.

Läs också: Dubbelattack mot Ryssland

Foto: Joe

Text: Redaktionen


JUST NU: Polen åberopar Natos artikel fyra

2025 09 10

Polen vill aktivera Natos artikel fyra.

Det rapporterar flera internationella medier.

Beskedet bekräftas av den polska premiärministern Donald Tusk och kommer ett par timmar efter att Polen skjutit ned ryska drönare som kränkt Natomedlemmens luftrum.

Detta innebär artikel 4

Natos artikel fyra innebär att medlemsländerna ska samråda om det säkerhetshot som uppstått.

– Parterna ska samråda närhelst någon av dem anser att någon av parternas territoriella integritet, politiska oberoende eller säkerhet är hotad, lyder formuleringen.

Ska undersöka hotet

Artikel fyra har enbart åberopats sju gånger i historien. Senast var när Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022.

Vid mötet ska det undersökas om ett hot finns och hur det i så fall kan motverkas, antingen med en gemensam åtgärd eller ett gemensamt beslut.

Efter nattens operation har Polen stått i konstant kontakt med Nato.

Det polska militära svaret var första gången som ett Natoplan reagerat skarpt på ett potentiellt hot i en medlems luftrum, framhåller en talesperson för alliansen enligt TV2.

"Oacceptabelt"

Sverige är ett av Natoländerna som under förmiddagen fördömt den ryska kränkningen.

Rysslands kränkningar av polskt luftrum i natt är oacceptabla, framhäver statsminister Ulf Kristersson på X.

– Det ryska aggressionskriget mot Ukraina utgör ett hot mot hela Europas säkerhet. Polen har all rätt att förvara sitt luftrum. Vi ger vårt fulla stöd till Polen, som Nato-allierad och EU-medlem. Sverige och Polen står enade i vårt stöd till Ukraina.

LÄS MER: Polen har skjutit ned ryska drönare

Foto: European Parliament

Text: Redaktionen