I NATT: Boris Johnson och Tyskland i öppet bråk

2022 11 24

Storbritanniens före detta premiärministern Boris Johnson hävdar att Tyskland ville att Ukraina skulle ge upp i början av den ryska invasionen.    

I en intervju med CNN framhöll Johnson att flera västerländska länder såg annorlunda på situationen när ryska trupper mobiliserades nära den ukrainska gränsen.

– Det kom som en enorm chock. Vi kunde se att ryska trupper samlades, men olika länder hade väldigt olika perspektiv, sa Johnson till CNN och riktade sedan en direkt anklagelse mot Tyskland.

– Den tyska uppfattningen var att om en invasion skulle inträffa så skulle det vara en enorm katastrof. En så stor katastrof att det skulle vara bättre om kriget avslutades snabbt och Ukraina gav upp, fortsatte Johnson och tillade:

– De hade alla möjliga ekonomiska skäl för att backa upp detta synsätt, men jag kunde inte stödja det. Jag tycker det var ett katastrofalt synsätt. Men jag kan förstå varför de tänkte och kände som de gjorde.

Tyskland har snabbt försökt minska sitt beroende av rysk energi sedan Moskvas invasion den 24 februari. 

Tyskland svarar

Den tyska regeringen har svarat på Boris Johnsons påstående.

Regeringens  talesman Steffen Hebestreit kallar Johnsons anklagelse för ”fullständigt nonsens”, rapporterar Sky News.

– Vi vet att den underhållande före detta premiärministern alltid har sin egen version av sanningen, säger Steffen Hebestreit.

Vidare poängterar han att den tyska förbundskanslern Olaf Scholz  höll ett starkt försvarstal för Ukraina i det tyska parlamentet den 27 februari – tre dagar efter Moskvas invasion.

– Fakta talar emot de insinuationer som framkommer i den här intervjun, betonar Hebestreit.

Många trodde på snabb rysk seger

Många observatörer trodde till en början att en rysk invasion av Ukraina skulle slutföras inom veckor eller dagar, men Kyivs styrkor avvärjde den ryska offensiven mot huvudstaden. De senaste månaderna har Ukrainas väpnade styrkor dessutom genomfört framgångsrika motoffensiver och återtagit territorium i landets östra och södra delar.

Under sin period som premiärminister kritiserade Boris Johnson ofta Rysslands invasion och hade en nära relation med Ukrainas president Volodymyr Zelensky. 

Johnson tvingades avgå i juli efter upprepade skandaler som splittrade hans regering.

Foto: Boris Johnson resp Nato

Text: Redaktionen


27 november 2025

JUST NU: Tjetjenien under attack

2025 11 27

Tjetjeniens huvudstad har attackerats.

En militärbas i Grozny, Tjetjeniens huvudstad, har träffats av en drönare.

Detta enligt lokala källor som publicerat videoklipp online, rapporterar ukrainska Pravda.

Drönarattack mot militärbas

Ögonvittnen har publicerat bilder och videor på sociala medier som visar rök stiga från en av byggnaderna på basområdet.

De oberoende nyhetsmedierna Kavkaz.Realii och Astra bekräftar platsen och att byggnaden verkligen skadats.

– Basen huserar det 141:a motoriserade regementet Sever (North), som är en del av det ryska nationalgardet, rapporterar kanalerna.

Varken tjetjenska myndigheter eller Rysslands försvarsministerium har bekräftat drönarattacken.

Länk till videon finns längst ner i texten.

LÄS MER: USA varnar för ryskt ”knockoutslag”

Stora störningar i regionen

– Som följd av attacken har flygplatser i Tjetjenien, Dagestan, Nordossetien och Ingushetien tillfälligt stängt, uppger tidningen.

Grozny är huvudstaden i Rysslands delvis muslimska republik Tjetjenien, som styrs av Vladimir Putins allierade, den auktoritäre ledaren Ramzan Kadyrov.

Staden rymmer flera baser för de pro-Kremlska tjetjenska styrkorna, ofta kallade kadyroviterna.

Kadyroviterna har deltagit på Rysslands sida sedan starten av den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Samtidigt har tjetjenska frivilliga som motsätter sig Ryssland anslutit sig till striderna på Ukrainas sida och bildat flera enheter, bland annat Dzhokhar Dudayev-bataljonen.

Komplex relation

Tjetjenien är en federal republik inom Ryska federationen med viss självstyrelse, men regionen har historiskt haft en spänd relation med Moskva.

Under 1990-talet utkämpades två blodiga krig mellan tjetjenska separatister och ryska styrkor, vilket ledde till omfattande förstörelse och tusentals dödsoffer.

Sedan början av 2000-talet har Kreml stärkt sin kontroll över regionen genom stöd till lokala ledare och genom att integrera säkerhets- och försvarsstrukturer med rysk centralmakt.

Idag är Tjetjenien formellt en del av Ryssland, men stabiliteten är beroende av Moskvas fortsatta politiska och ekonomiska inflytande.

Klicka här för att se videon på attacken.

LÄS MER: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


27 nov 2025

JUST NU: Ryska fartyg tvingas tillbaka – ”har gömt sig”

2025 11 27

Rysslands Svartahavsflotta attackerades i veckan av ukrainska drönare.

Nu drar sig flera militärfartyg undan och söker skydd i hamnar på ockuperade Krym.

– Ryssland gömmer krigsfartyg i ockuperade Sevastopol efter ukrainska attacker, rapporterar RBC-Ukraine, med hänvisning till kanalen Crimean Wind.

Flyttas mellan olika platser

De fartyg som Ryssland har kvar i området organiseras nu om och flyttas mellan hamnar.

– På så sätt hoppas man skydda dem från ukrainska attacker, uppger tidningen.

Enligt de ukrainska medierna är det två stora landstigningsfartyg som Ryssland nu försöker gömma.

– Ockupanterna, som fruktar ukrainska attacker, har flyttat skepp i Sevastopols vikar under natten. Endast två stora landstigningsfartyg av Projekt 1171 finns kvar i Rysslands Svartahavsflotta, rapporterar tidningen.

– Orsk som är byggd 1968 och Nikolay Filchenkov som bygdes 1975. Den ena finns kvar i Sevastopol, medan den andra har gömts i Novorossijsk.

Tidigare attacker

Det var i tisdags som Ukraina attackerade en oljeterminal och ett stort landstigningsfartyg på Krym.

Fartyget fick allvarliga skador men sjönk inte.

– Satellitbilder dök senare upp online och visade ögonblicket då det skadade fartyget bogserades till en reparationsanläggning, uppger tidningen.

För två veckor sedan slog den ukrainska militären till mot en rysk flottbas i regionen Krasnodar, vilket ledde till att hamnen i Novorossijsk tvingades stoppa oljeexporten.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva – “har inte hänt sen 1990-talet“

Storbritannien och Ukraina i nytt avtal

Idag kom också rapporter om att Storbritannien går in med ett nytt stöd till Ukrainas militär.

Luftvärnsdrönaren Octopus kommer massproduceras av brittiska militärindustriella anläggningar och skickas till Ukraina.

Planen är att producera flera tusen drönare per månad, där alla ska skickas som stöd till det ukrainska luftförsvaret.

– Detta är historiskt och nästa viktiga steg som kommer att möjliggöra produktionen av ukrainska drönare i Storbritannien, vilka har bevisat sin effektivitet i kampen mot ryska Shaheddrönare, deklarerar den brittiske försvarsministern Denys Shmyhal, rapporterar Kyiv Post.

LÄS OCKSÅ: Lukasjenko dundrar – ”Kan försvinna på ett ögonblick”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen