I NATT: Bolsonaro bryter tystnaden efter kongressstormningen

2023 01 09

Flera myndighetsbyggnader i Brasilia stormades under gårdagskvällen svensk tid.

Bland annat utsattes Brasiliens kongress, presidentpalatset och Högsta domstolen för grov vandalism.

Under natten har polisen tömt byggnaderna på massiva folkmassor och enligt CNN Brasil och lokala tjänstemän har över 400 människor gripits.

Demonstranterna är anhängare till förre presidenten Jair Bolsonaro, som förra året förlorade presidentvalet till Lula da Silva.

Bryter tystnaden

Expresidenten förblev tyst under hela kvällen – fram till strax innan 01.30 svensk tid då han bröt tystnaden i ett antal tweets.

– Fredliga demonstrationer, inom lagens ramar, är en del av demokratin. De skövlingar och invasioner av offentliga byggnader som skedde idag, liksom de som utfördes av vänstern 2013 och 2017, undslipper dock den regeln, framhåller han.

Han tillägger:

– Under hela mitt mandat har jag alltid agerat enligt konstitutionen, respekterat och försvarat lagarna, demokratin och öppenheten och vår heliga frihet.

Fördöms världen över

Runtom i hela världen fördöms stormningarna av de brasilianska regeringsbyggnaderna. USA:s president Joe Biden har sagt att de är “fruktansvärda”.

– Brasiliens demokratiska institutioner har vårt fulla stöd och det brasilianska folkets vilja får inte undermineras. Jag ser fram emot att fortsätta arbeta med @LulaOficial, uttrycker Biden på Twitter.

Även FN:s generalsekreterare António Guterres har anslutit sig till de många världsledare som uttrycker sin förtvivlan över scenerna i Brasilien.

– Jag fördömer dagens attacker mot Brasiliens demokratiska institutioner, twittrar han i natt.

Vägrade erkänna förlust

Även efter valet i november, då Bolsonaro vägrade uttrycka att han erkände sig besegrad, utbröt protester i form av lastbilsförare som blockerade viktiga motorvägar i landet.

– Vi kommer stanna tills det blir ett militärt ingripande eller valmyndigheten ändrar sig. Vi kan inte acceptera vad som händer med vårt land mitt framför våra ögon, sade då en av demonstranterna till New York Times.

Jämförs med Trumo

Efter tystnaden efter valet och nattens stormning av kongressen jämförs nu Bolsonaro med Donald Trump.

– Hans anhängare har valt att göra en kopia av det som Trumps anhängare gjorde 2021, säger Aftonbladets reporter Cecilia Vaccari på plats från Brasilien.

– När Lula skulle sväras in åkte Bolsonaro till Florida, påpekar TV4:s utrikesreporter Bo Lindwall, och menar att den brasilianska expresidenten tagit efter Trump genoma tt inte närvara vid maktskiftet eller öppet erkänna valresultatet.

Vid 22.30 igår svensk tid meddelade polisen att man hade tagit tillbaka kontrollen över de brasilianska myndighetsbyggnaderna.

Foto: Jair Bolsonaro

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: USA säger nej till Sverige

2025 07 06

USA uppges ha sagt nej till Sverige och Finland.

Sverige ska leda arbetet med den nya Natostyrkan FLF, vilket står för Forward Land Forces.

Styrkan kommer att vara baserad i norra Finland.

Men USA säger nej till att låta amerikanska soldater ingå i styrkan.

USA säger nej

I samband med Natos toppmöte i Haag meddelades att Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien kommer att ingå i den svenskledda Natostyrkan Rovaniemi och Sodankylä.

Sverige och Finland hade dock hoppats på att även Kanada och framför allt USA skulle ingå i styrkan, rapporterar DN.

Sverige har dock fått nej – USA vill inte ingå i styrkan. De är för upptagna på annat håll.

– De vill nog inte sträcka ut sina åtaganden för mycket, framför allt om det blir kris eller konflikt, säger Joel Linnainmäki, försvarsforskare i Finland, till tidningen.

USA:s närvaro i Europa minskar, och landet vill göra andra prioriteringar.

– Det är säkerligen en besvikelse för både Finland och Sverige, säger Joel Linnainmäki till tidningen.

Ska ha ”framskjuten närvaro” i Finland

Det var vid Natos toppmöte i Washington 2024 som alliansens medlemsländer enades om att etablera en ”ny, framskjuten närvaro” i Finland, enligt regeringen. Styrkan ska vara skräddarsydd för regionala förhållanden i norra Finland.

Senare har det alltså beslutats att styrkan ska ledas av Sverige men utgöras av multinationella styrkor från Natoländerna.

Men USA vill alltså inte ingå. Istället får andra länder – Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien – bidra till styrkan.

– Sverige ser fram mot att fortsätta utvecklingen av FLF Finland tillsammans med dessa länder, har försvarsminister Pål Jonson (M) tidigare sagt i ett uttalande.

– FLF Finland är en viktig del av Natos samlade avskräckning och försvar och bidrar till att stärka alliansens förmåga i Natos norra flank. Det är också en viktig del av Sveriges och Finlands integrering i Nato, tillade försvarsministern.

Foto: Nato resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


Mardröm för svenskar på Mallorca – kommer inte in i sina hem

2025 07 06

Många svenskar på Mallorca drabbas av en mardrömssituation.

Många svenskar som har bostad på Mallorca råkar ut för ett allvarligt problem.

Mallorca har sedan länge problem med husockupanter.

Även svenskar som har hus eller lägenhet på ön drabbas, och att få ut ockupanterna kan vara väldigt svårt.

Bostäder ockuperas

De som drabbas av husockupationer är ofta personer som har en bostad som står tom under längre perioder, rapporterar SR.

Då sparkar ockupanter upp dörren, byter lås och installerar sig i bostaden, enligt radiokanalen.

Eftersom utlänningar som har boende på Mallorca ofta är borta under längre perioder, är de ofta extra hårt drabbade. Det gäller bland annat svenskar som äger ett boende på ön.

Ockupanterna är ofta personer som lever i samhällets utkanter. Många av dem har inte råd med bostad och kan vara arbetslösa, sjuka eller ha andra typer av problem.

På ögruppen Balearerna skedde runt 500 husockupationer förra året.

Stort problem för svenskar

För den som drabbas kan det bli en mycket svår situation, särskilt om husockupanten är kvar under en längre tid. Då kan ockupanten få besittningsrätt.

– Det är ett stort problem för dem som är boende här i Spanien, eller de som har hus och boenden, de blir ju utsatta för det här, och då kan man inte vara i bostaden under sin semester eller en längre period, säger Simon Dicksved, en svensk jurist som tidvis vistas på Mallorca, till radiokanalen.

En lagändring ska nu stärka husägarens rätt, men situationen kan ändå bli väldigt svår, särskilt för svenskar som kanske inte är så insatta i hur det fungerar i Spanien.

– Framför allt är det svårt för svenskar för att man inte är så van med det här spanska systemet, säger Simon Dicksved.

Över tusen ockupanter på liten ort

Problemet med husockupationer är utbrett på Mallorca.

Tidningen Majorca Daily Bulletin har tidigare rapporterat om orten Santa Margalida med runt 13 000 invånare.

Där finns det enligt stadens borgmästare runt 1 500 husockupanter.

Borgmästaren beskriver ockupanterna som ”sociala turister”.

Problemet har funnits i åratal, men har förvärrats på senare tid, enligt borgmästaren. Det väcker oro inte bara på grund av husägares rättigheter, utan också med tanke på säkerheten.

– Det bor tio till tolv personer i varje lägenhet utan de minimikrav på hälsa och säkerhet, säger borgmästaren Joan Monjo till tidningen.

Foto: O. Nord

Text: Redaktionen